background preloader

Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell f...

Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell f...

https://publikationer.vr.se/produkt/delrapport-fran-skolforsk-projektet-formativ-bedomning-pa-2000-talet-en-oversikt-av-svensk-och-internationell-forskning/

Related:  BFLBFL och annat om lärande3ForskningBFLFormativ bedömning

Samarbetsinlärning genom Fyrstegsraketen Det är först nu som vi börjar förstå betydelsen av Kooperativt Lärande, dvs att social interaktion och samarbete mellan elever har stor betydelse för elevers lärande. Det finns rikligt med litteratur om Cooperative Learning på engelska men endast en på svenska. Boken heter ”Samarbetsinlärning” och är från 1998. Trots att boken har några år på nacken är den på intet sätt ur tiden. Faktum är att det är först nu som Kooperativt Lärande börjar tillämpas i svenska klassrum och då genom att många av teknikerna/strukturerna bl.a. används inom genrepedagogiken och Bedömning för Lärande (BFL).

Startkit - BFL genom kollegialt lärande Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Basmodulen syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra det kollegiala lärandet lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen.

Digitala verktyg för formativ bedömning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Här hittar ni en sammanställning på olika digitala verktyg som man kan nyttja för att stödja arbetet med formativ bedömning. Sammanställningen kommer att uppdateras löpande. Följ oss på sociala medier eller på vår hemsida för att ta del av nya uppdateringar med tips på digitala verktyg. Här hittar ni en sammanställning på olika digitala verktyg som man kan nyttja för att stödja arbetet med formativ bedömning. Instruktioner för inlärning, eller, otydlighet i ett pedagogiskt korvspad Föregående inlägg diskuterade förankring av syfte i min undervisningsdesign. Detta inlägg bygger vidare på de fyra hörnstenarna med frågan "Vad" som berör information om undervisningen. Jag tänker prata om otydlighet, undervisningens ändamål, grafiskt stöd, formalia, valfrihet och deadlines. Otydlighet Luddiga begrepp som "relativt varierat" (se till exempel kunskapskraven för Engelska) är förvirrande oavsett om man är lärare eller elev.

Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ”Hur kan jag motivera mina elever?” Ibland påverkas relationen mellan lärare och elever negativt och följden kan bli att lärare sänker förväntningarna på dessa elever. Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, ger i artikeln ”Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan. Motivationsgraden påverkas av inre och yttre faktorer Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker:

Min SETT-föreläsning – manus och bilder: Formativ bedömning som elevhälsoarbete Formativ bedömning – en del av elevhälsoarbetet Skolan ska både förebygga och åtgärda situationer där elever riskerar att inte nå målen. En effektiv återkoppling och en säker bedömningskompetens från lärarens sida är verktyg för att både förebygga och åtgärda svårigheter att nå målen. i min föreläsning vill jag diskutera de pedagogiska perspektiv som medvetet eller omedvetet ligger till grund för hur vi ser på skolans roll när elever hamnar i svåra situationer. Dylan Wiliam Det är samma upplägg i Stockholm och Malmö. Förmiddag, kl 8.30-12.00 - Leadership for Teacher Learning/Att leda lärares lärandePresentationen riktar sig i första hand till skolledare och till dig som har i uppdrag att leda lärares lärande. I presentationen tar Dylan Wiliam bland annat upp: Förhållandet mellan formativ bedömning och andra prioriterade områden i skolan.Vad är utmärkande för lärares lärande som får betydelse för elevers lärande.Hur organiseras lärares kollegiala möten så att de blir lärande?Vad blir vamligtvis inte gjort?Hur vet vi att insatsen fungerar?

Checklistor för ökad måluppfyllelse, eller, en organisk väg mot utveckling I föregående två inlägg reflekterade jag om de första av mina fyra didaktiska hörnstenar. Detta inlägg kommer att prata om det tredje steget: "Hur". Jag kommer att går djupare in på hur man stödjer eleverna för att nå kunskapsmålen i tre underrubriker: 1) tolkandet av styrdokumenten, 2) utformande av checklistor och 3) checklistans innehåll i form av kunskapsmål och rammeningar. Tolkandet av styrdokumenten Måluppfyllelse innebär att eleverna visar på att de lärt sig de egenskaper som kursen ämnar att utveckla. Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier Svenskt abstrakt: I avhandlingen studeras gymnasieungdomars interaktion med olika personer via olika medier. Tre flickor och tre pojkar från en stadsskola, en landsortsskola respektive en förortsskola har observerats under en vecka vardera i skolan, i hemmet och vid fritidsaktiviteter. Materialet utgörs av fältanteckningar, video- och audioinspelningar samt texter som deltagarna har skrivit. Studiens syfte är att undersöka hur ungdomars språkbruk varierar i förhållande till olika kontexter. Undersökningen behandlar frågor om vilka verksamheter de deltar i, vilka medier de använder och hur dessa används samt hur de uttrycker sig muntligt och skriftligt i olika sammanhang och via olika medier.

Startkit – Kollegialt lärande med BFL - Kvutis Startkitsupplägget, som består av åtta lärmoduler, är tänkt för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Klicka på bilden för att komma till startkitet Innehåll i startkit1 Förutsättningar2 Upplägg och innehåll3 Annat stödmaterial BFL-kartläggning BFL-kartläggning kan användas som stöd för att följa upp arbetet med att utveckla undervisning på vetenskaplig grund. Genom att använda indikatorer som bygger på den senaste skolforskningen kan enkätsvaren fungera som stöd för pedagoger att systematiskt utveckla undervisning och verksamhet som leder till ökat lärande och bättre resultat. Frågorna har tagits fram i samarbete med Tankesmedjan Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg och bygger på nyckelstrategier utvecklade av forskaren Dylan Wiliam. Personalen kan analysera sina elevers svar utifrån de fem strategierna och lyfta fram behov för arbetslaget. Vad kan de?

Lektionsobservationer – NORDSTRÖM EDUCATION Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning. Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen.

Related: