background preloader

När plan A inte funkar…

När plan A inte funkar…
Som många av er som följer min blogg och mina elevers arbete redan vet, så har en majoritet av mina elever annat modersmål än svenska. Jag har elever med annat modersmål men som är födda i Sverige. Jag har elever med annat modersmål som har bott i Sverige en del av sitt liv men jag har även elever som är nyanlända och som har bott i Sverige i mindre än ett år. När jag var uppe i Stockholm och föreläste på SETT-mässan träffade jag en lärare som sa till mig ”Dina uppgifter är så bra för de är så tydliga och strukturerade”. Jag blev oerhört glad när hon sa det, för en av mina viktigaste pedagogiska tankar, är att min undervisning ska vara så strukturerad, så tydlig och så synlig som möjligt, både för min skull, men framförallt för elevernas skull. När jag skapar uppgifter utgår jag alltid från förmågorna kopplade till kunskapskraven. Jag försöker alltid skapa så mycket stöd jag bara kan till mina elever, för att de själva ska känna att de är så självgående som möjligt. Inte vad jag tänkt.

https://mittflippadeklassrum.wordpress.com/2015/05/04/nar-plan-a-inte-funkar/

Related:  Språkutvecklande arbetePedagogisktPlanering

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 2) Hur gör du för att vägleda och stödja eleverna in i olika skrivsituationer på ett bra sätt? Att skriva är svårt. Eleverna behöver få känna sig trygga med uppgiften när de skall försöka forma egna texter. Lärande 2.0 I mitt förra inlägg, När plan A inte funkar, skrev jag om hur jag fick ta ett steg tillbaka och reflektera kring vad det var som gjorde att min planering inte gav de resultat jag önskade i klassrummet. Efter att ha strukturerat om, skapat stödmall för eleverna, förtydligat faktorer, visat eleverna bra källor, anpassade efter deras språkliga förmåga, blev lärandet i klassrummet ett helt annat. De ”likgiltiga, oengagerade eleverna” som lektionen innan mest hade surfat runt och kollat Facebook, satt nu istället djupt försjunkna i vattentillgång, rätt till utbildning och medellivslängd. Likgiltiga? Oengagerade? Det låter inte riktigt som något jag brukar skriva?

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 1) Hur arbetar du med språk- och skrivutveckling inom olika ämnen? Frågan är angelägen. Lyckas vi bättre utveckla elevernas språkliga förmågor skulle det spegla av sig inom många områden för inlärning. Vi skulle få se framgångar även i andra ämnen än svenska. Till stor del är det ändå språket som bär upp övrig kunskapsinhämtning. Där har skrivandet en viktig ställning. Bloggen Läsambassaden - Läsambassadören 1438934880Publicerad igår kl. 11:08 Min man och min tolvåriga son är duktiga fotbollsläsare. Och nu talar jag inte om att läsa böcker eller artiklar om fotboll. MåliMun: Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen?

Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum! Vi har jobbat en hel del med En läsande klass-materialet och tycker vi haft stor hjälp av läsfixarna för att förstå och bearbeta texter. Eleverna har tyckt det varit roligt och snappar snart upp de olika arbetssätten. Vi jobbar också mycket med att skriva texter då Att skriva sig till läsning varit vår läsinlärningsmetod under ettan. Dessa två olika momenten har fungerat mycket väl var och en för sig, men nu var det läge att ta arbetssätten ett steg längre. För några veckor sedan fick eleverna i uppgift att skriva en berättelse till en bild.

20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Cirkelmodellen spar tid! Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen. Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen. Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a. Jag använder enbart lärarhandledningen, eftersom jag tycker man blir för låst om man även skulle använda den tillhörande elevboken. En stor fördel med lärarhandledningen är att det finns många exempeltexter att skriva ut (medföljande cd-skiva) och då behöver jag inte ägna tid till att leta efter sådana texter. Eftersom jag undervisar i nästan alla ämnen (utom slöjd och idrott) ville jag börja med en texttyp som jag kunde arbeta ämnesövergripande med.

S pratar du med barn om obehagliga h ndelser - BRIS När media rapporterar om otäcka och svåra händelser kan det väcka tankar och känslor hos barn och de kan ha behov av att prata om det de hör och ser på nyheterna. Här är några tips om hur du som vuxen kan prata med barn om nyheter. Så pratar du med ditt barn om krisAtt trygga, lugna, stärka barnets känsla av kontroll är den vuxnas viktigaste uppgift. För att göra det behöver du: • Kolla läget! Ta reda på hur mycket och hur barnet funderar på krisen och vilka tankar och frågor barnet har. Notera – ett sätt att öka kvaliteten Att arbeta med noteringar som verktyg var en av de allra första metoderna vi mötte i Mattelyftet. Då tyckte jag att det var svårt att få till det och de flesta lektioner där jag tänkt göra noteringar slutade med ett tomt anteckningsblock. Jag har nu provat detta vid upprepade tillfälle och börjar se stora vinster med att notera. Även om jag fortfarande kommer ut med ett tomt block då då. På lektionen jag ska beskriva skulle min årskurs ett pynta klassrummet. Varför skulle vi göra det?

Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag? I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. Läs, återberätta, sammanfatta, förutse, läs… Ett evidensbaserat arbetssätt med läsning. PALS i praktiken. Vad gör man egentligen när man arbetar med PALS? De färdigheter som tränas är förväntat läsflyt och textförståelse med fokus på att kunna återberätta händelser ur texten i rätt ordning, förmågan att hitta grundtankarna i texten samt kunna göra förutsägelser. PALS (Peer-Assisted Learning Strategies) är ett läsprogram framtaget för att möta mångfalden i klassrummen och det är också avstämt med den amerikanska kursplanen CCSS (Common Core State Standards).

Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid. Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om.

Related: