background preloader

Vilka elever planerar du för?

Vilka elever planerar du för?
”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Att diskutera Vika anpassningar brukar du göra för att stödja och utmana elever som har svårt respektive lätt för att nå undervisningsmålen?

http://malimun.blogspot.com/2015/05/vilka-elever-planerar-du-for.html

Related:  LektionsuppläggFramgångsfaktorerframgångsrik undervisningKlassrummetPlanering

Lärarna slutade skylla på eleverna Bjuvs elever har haft de sämsta skolresultaten i hela nordvästra Skåne. Samtidigt tänkte lärarna att det var elevernas eget fel. När man förändrade tänket syntes det också på betygen. Matte Har kollat runt på olika bloggar idag och hittat riktigt bra tips i framförallt engelska, men matte kan få en liten mening på slutet också. För alla vet ju vad som är viktigast, eller hur? Om ni inte tidigare har sett Ronnies klipp på You Tube så måste ni kolla. Där finns allt du behöver i din engelskundervisning serverat med en stor portion humor! Så här i Thanksgivingtider bjuder jag på en film och därmed ett nästan färdigt lektionsuppslag!

20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. Hjärnforskare vill att skolan tänker om Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.Torkel Klingberg. Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn.

Lärstilarnas återkomst? – Nicklas Mörk Den senaste tiden har jag allt oftare stött på begreppet lärstil när jag läst skolrelaterade texter. Det är inte heller var som helst som begreppet lyfts utan myndigheter som SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Skolinspektionen och Skolverket har publicerat artiklar (t.ex. här, här, här, här och här) i ämnet och det kan för många lärare betraktas som vägledning. Lärstilar är, för er som inte minns, ett begrepp som framförallt var i ropet under första halvan av 2000-talet men sedan stötte på kritik och sedan på de flesta håll försvann ur rampljuset. Än mer undanskymt blev lärstilar sedan John Hattie genom sin meta-studie (Visual learning) avvisade lärstilar vars effektivitet inte stöds av några bevis (se Hattie, Synligt lärande för lärare, 2012, s. 60). Jag ställde frågan via Twitter till Skolinspektionen och blev hänvisad enligt bilden nedan:

Skola skapas tillsammans » Ett klassrum för alla Samarbete mellan skolor är lika viktigt som samarbetet mellan kollegor. En huvudsaklig uppgift för varje huvudman borde vara att möjliggöra goda samarbetsytor och samarbetsformer mellan samtliga skolor i kommunen. Och eftersom vi strävar efter en likvärdig skola borde det vara varje huvudmans uppdrag – kommunala skolor som icke kommunala skolor. Notera – ett sätt att öka kvaliteten Att arbeta med noteringar som verktyg var en av de allra första metoderna vi mötte i Mattelyftet. Då tyckte jag att det var svårt att få till det och de flesta lektioner där jag tänkt göra noteringar slutade med ett tomt anteckningsblock. Jag har nu provat detta vid upprepade tillfälle och börjar se stora vinster med att notera. BFL + Genreundervisning = Sant Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk.

"Positiva förväntningar ger motiverade elever" Håkan Jenner, vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar, har länge forskat på frågor kring pedagogik och motivation. Det viktigaste avstampet tar han i det faktum att motivation inte handlar om en elevs vilja eller ovilja att lära sig. Motivation är nämligen inte en egenskap utan ett resultat av erfarenheter som man har gjort tidigare i livet. Det vill säga, om en elev i många år av sin lärare har fått höra att han eller hon inte duger, inte kan eller levererar enligt de krav som finns – ja då är risken stor att det också blir på det viset. – Om läraren däremot har positiva förväntningar kan eleven tänka att det ska gå bra och läraren tror på mig, säger han. Håkan Jenner menar att det alltid går att motivera sina elever – även de som inte vill, smiter undan, skolkar eller struntar i prov och läxor.

Fel fokus i utvecklingssamtal KUNSKAPSVÄXT. Krav att eleven ska förbättra sig är i centrum.Bild: Colourbox När lärare och elever har utvecklingssamtal ligger fokus helt och hållet på att eleven ska förbättra sig. Vad eleven redan kan, diskuteras sällan. — Det kan verka naturligt att utveckling ska handla om förbättring. Lärande 2.0 I mitt förra inlägg, När plan A inte funkar, skrev jag om hur jag fick ta ett steg tillbaka och reflektera kring vad det var som gjorde att min planering inte gav de resultat jag önskade i klassrummet. Efter att ha strukturerat om, skapat stödmall för eleverna, förtydligat faktorer, visat eleverna bra källor, anpassade efter deras språkliga förmåga, blev lärandet i klassrummet ett helt annat. De ”likgiltiga, oengagerade eleverna” som lektionen innan mest hade surfat runt och kollat Facebook, satt nu istället djupt försjunkna i vattentillgång, rätt till utbildning och medellivslängd.

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.”

12 – Utvecklingssamtal Avsnitt 12 av Skolsverige handlar om utvecklingssamtalet. Denna administrativa puckel i lärares arbetsbörda som också mycket väl kan vara det kraftigaste verktyget vi har i strävan att göra skolan bra, lärorik och meningsfull för alla elever i våra klassrum. Hur gör vi dem bättre? Håll till godo! Skolan på omslagsbilden är Ulvsundaskolan i Bromma. Hur kan man tänka runt planering? …på många olika sätt tänker vi. De exempel vi visat i olika sammanhang (se nedan) får man använda som eventuell inspiration om man så önskar, men det finns ingen ”stockholmsmall” för en planering. Har aldrig funnits, vill vi gärna förtydliga.

Related: