background preloader

Arbeta med lässtrategier och äldre elever

Arbeta med lässtrategier och äldre elever
Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? Rätt eller fel – jag håller just nu på att testa!Mitt syfte är att eleverna aktivt och medvetet ska kunna använda strategier när de möter nya texter och förstå varför. I bloggen Två pedagoger- ett klassrum berättar lärarna Annika Nilsson och Lena Winqvist hur de medvetet och systematiskt arbetar med lässtrategier i alla årskurser med sina gymnasieklasser. Att diskutera:

http://webb2.svedala.se/1larare/arbeta-med-lasstrategier-och-aldre-elever/

Related:  UndervisningLäsningLäsa

Förstelärare i Svedala Jag har ibland undrat var slöjdprocessen slutar. I klassrummet? I hemmet? Eller kanske någon annanstans? Arbetsmaterial- Nypon Nypon förlag vill öka möjligheterna att använda lättläst skönlitteratur i undervisningen. Det gör vi genom att komplettera alla våra böcker med arbetsmaterial. Materialet består dels av en handledning med tips och idéer till er pedagoger, dels av lektionsmaterial för eleverna. Elevmaterialen till de nyare svenska böckerna är utformade på lite annorlunda sätt. De består av skrivbara pdf:er. LUS 19. Nya Språket lyfter, del 2 I del 2 av filmerna om Nya Språket lyfter får vi höra närmare om hur Maria Ekenhill, lärare åk 3, arbetar med ”Nya Språket lyfter” samt bedömning med stöd i materialet. 18. Webbtillämpningar för lärande Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck. Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv. Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med.

LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket Så här kan man introducera en bok, ett ämne, en lektion, orden och kreativiteten. Ja, så här gör jag. Låt oss säga att det är en bok jag vill läsa ur, ett stycke jag vill undervisa ur. Lässtrategier Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk. För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen. Genom att systematiskt jobba med lässtrategier jobbar vi mot en god läsförståelse. Vårt arbete utgår från RT (Reciprocal Teaching) och grunden ligger på förförståelse, frågor, svar, kopplingar och sammanfattning.

Elevledda utvecklingssamtal För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Det tar ca 2 veckor att förbereda och jag avslutar förberedandet med att ta ut eleverna en och en och går igenom hela samtalet.

BLÄDDRA! BLÄDDRA!: Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Nu i höst kommer det dessutom en ny, fin, helt illustrerad utgåva som jag är väldigt sugen på. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Frågan ställdes av en lärare i en grupp på Facebook, och jag plockade genast upp detta till ett eget blogginlägg.

Hemläxors nytta inte självklar John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten. Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Så, vad säger Hatties metastudie om hemläxors relevans för elevers lärande? Läsa för livet! Undervisa för att läsa för livet! Det är allvarligt att inte bli textmedveten och textinkluderad. Fler elever hamnar utanför text och i en farlig marginal där utanförskapet ökar för varje år i skolan. Texterna blir svårare, mer komplicerade med ökad textmassa och fina trådar av hänvisningar till andra texter och … kan man inte är det ett utanförskap som gör ont i själen. Jag kan inte läsa blir en skam och något man försöker dölja. Skolan ska vara generös tänker jag alltid. Vi kan inte tänka ”kan inte” utan tänka ”lärare kan ge fler ingångar till text” och hur vi undervisar i text måste vara en pedagogisk tanke som finns i skolan och ständigt uppstår och har utrymme i de pedagogiska samtalen.

Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. De har ett svagt ordförråd, problem med grammatiken och med minnesuppgifter som har med språk att göra, och de har svag hörförståelse. Vi ser också att de är svaga redan som femåringar och att det inte förändras över tid i förhållande till övriga jämnåriga, säger hon. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det.

Matematik Med James Nottinghams tankar från boken Utmanande undervisningen snurrande i huvudet började jag detta läsår med ny tjänst, ny skola och ny kommun. Som jag skrivit tidigare så har jag ju jobbat mycket med matriser i åk 1-3 och hade också funderingar hur jag skulle fortsätta det jobbet i åk 4 som jag undervisar i nu. Nu har halva höstterminen gått och var har jag landat? Vi har ju Lgr 11 med alla förmågor, det centrala innehållet och kunskapskraven. Vi har även lärandemål som vi jobbar mot varje vecka. Kreativt skrivande: 50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok?

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie Att jag gillar läsning och att arbeta med skönlitteratur tror jag de flesta känner till. Sedan senhösten har jag funderat över ett upplägg där mina ettor på gymnasiet skulle få läsa och arbeta med litteratur i mindre grupper. När jag ramlade över Novellixs noveller föll allt på plats.

Related: