Fyra stödstrategier vid närläsning Som framgick av förra inlägget så presenterar och beskriver artikelförfattarna fyra sätt för läraren att ge stöd. Det som var speciellt för studien, som artikeln bygger på, är att stödet läggs in under olika faser av närläsningen; de distribueras. Stödstrategierna som författarna talar om benämns distributed scaffolds och de inkluderar: Upprepad läsningTextanknutna frågorSamverkande konversationer och samarbeteAnnotationer; anteckningar som eleven för i marginalen under läsningen Upprepad läsning (Repeated Reading) Begreppet upprepad läsning är alldeles säkert bekant för de flesta av er läsare. upprepad läsning rekommenderas för att hjälpa elever att träna upp ordigenkänning och läsflyt. Artikeln ger begreppet upprepad läsning en annan innebörd. Textanknutna frågor (Text-Dependent Questions) Arbetet med frågor visade sig vara en kritisk del i undervisningen. Vad säger texten? Samverkande samtal (Collaborative conversations) Annotationer (Annotations) Du känner igen strategierna?! Referenser:
Kontextrik undervisning med film Just nu läser sjuorna Annika Thors En ö i havet. Av en slump ramlade jag över dokumentären Varje ansikte har ett namn och tänkte att den borde passa till det aktuella temat Människor på flykt. Aningen för svår kanske, men tanken var att visa några av mötena för att levandegöra karaktärernas livsöden och därefter fortsätta läsa och bearbeta boken. Men… eleverna ville annat! När jag smög fram efter 20 minuter för att stänga av utbrast flera elever: – Nämen, vad gör du?! Okej. Tysta elever. Lektionen öppnar upp elevernas medvetande och höjs till en inte tidigare nådd nivå. Har ni inte sett filmen finns den här: Varje ansikte har ett namn. Flerspråkighet i skolan - med fokus på elever med språkliga problem. Måndagen den 11 maj var vi två representanter från Råby/Släbro på en kurs i Stockholm. Efter att ha letat oss fram till Danderyd och ett litet patienthotell med en liten konferenssal bjöds vi på en mycket spännande dag med intressant och bra innehåll. Föreläsare var var leg.logoped och med.dr Eva-Krisina Salameh.Läs mer om henne och hennes arbete här: Många barn lever i en mycket komplex språklig situation med brist på "kompetenta" andraspråkstalare utanför skolan. Att vara tvåspråkig är en tillgång och förstärker exekutiva förmågor. Med god tillgång till båda språken kan elever som är tvåspråkiga kodväxla utan bekymmer. Ofta är flerspråkiga elever duktiga på fonologisk medvetenhet och har ett flerspråkigt barn problem med nonord skall man också se det som en varningssignal. På SPSM - hemsida står följande om språkstörning och flerspråkighet vilket stämmer bra överens med det budskap som Salameh förde fram på föreläsningen. Hur arbetar vi språkinriktat?
En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Den här kan vi kalla En mening och hundra ord! Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.
Kollegialt lärande på Klågerupskolan - förstelärare i Svedala Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Jag tänker då på den fortbildningen i grupp vi gjort på vår konferens- och arbetslagstid. Jag kommer även kort att knyta det till vårt arbete med att undervisa i och bedöma läsförståelse. Omorganisation Efter sommaren gjordes en omorganisation på Klågerupskolan F-5. Förutsättningar för samarbete Skolledningen involverade oss i diskussionerna och vi gavs förutsättningar för mer samarbete och kollegialt lärande. Efter ett år med matematiklyftet, ville arbetslaget nu fokusera på svenska. Att undervisa i läsförståelse – läsförståelsestrategier Vi arbetade hela hösten med att tillsammans fortbilda oss i läsförståelsestrategier. Vi använde oss av cirkelstödet för kollegialt lärande som finns på en ”En läsande klass” hemsida. Vi behöver föra läsförståelseundervisningen till en högre nivå. Att bedöma läsförståelse Vad gjorde fralkrylingen? Kanadensiska lärare bedömer förmågorna att:
Det osynliga barnet Den sista text vi läste gemensamt i Hjärtat i år var Tove Janssons novell Det osynliga barnet. Vi började gemensamt genom att titta på framsidan och samtala om vilke associationer titeln och bilden väckte. Nästa lektion fick eleverna det här pappret som stöttning: Det innehåller både de två helt centrala orden bjällra och veranda och de för handlingen helt oviktiga svampnamnen. Ibland kan det vara lika viktigt att hjälpa eleverna med det som inte är centralt, för att de inte ska fastna där utan kunna gå vidare i texten. Efter hand som eleverna läst klart skrev de en sammanfattning av handlingen med inledning, problem, någon viktig händelse, lösning av problemet och avslutning. ”Budskapet är att om du ser ett problem lösningen är skratta med din kompis eller med din familj.
Mammadamm Det osynliga barnet och andra berättelser Av Tove Jansson Ett bra sätt att närma sig Muminvärlden är att läsa några noveller ur denna den femte boken i Muminserien. Bland de nio underfundiga novellerna är titelnovellen - Det osynliga barnet - och Granen särskilt älskansvärda. Ninni är ett mycket litet barn som vuxit upp hos en kylig och ironisk dam och med tiden bleknat bort och blivit helt osynlig. När hon kommer till Muminfamiljen vet man var hon finns enbart tack vare en liten bjällra hon bär om halsen. Från 8 år. 167 s. www.tove.jansson Hcf
4. Läsprocessen – hur går den till egentligen? Lyssna! | Bäst i text Läseboke... Alla talar om läsprocessen, men hur går den till egentligen? Forskarna brukar illustrera den så här: Bågarna kallas för saccader och strecken för fixeringar – det är då hjärnan läser. Du kan höra hur lång en fixering är och vad hjärnan hinner göra under dessa 0,25 sekunder, genom att klicka här (dra upp ljudet innan videon börjar). Du kan läsa sex-åtta bokstäver i en fixering Du kan läsa sex-åtta bokstäver – eller två-tre ord – i en fixering. Hjärnan kan inte läsa under saccaden Hjärnan kan inte läsa under den korta saccaden; den registreras som oskärpa. När du läser snabbare stimuleras hjärnan Läshastighet är en avgörande faktor, när den sätts i relation till förståelse, enligt forskarna. koncentrationfokuseringmotivationläsförståelse Man kan säga att när en person läser fort, är det som om en rad snabbtåg kontinuerligt far in i hjärnan. Långsam läsning gör dig okoncentrerad När du läser långsamt kan det liknas vid en spårvagn, som kommer då och då.
Hört talas om Reading Power? Om inte så är det dags att möta begreppet Reading Power! Det innebär också ett möte med Adrienne Gear. Adrienne talar om fem Reading powers. När det gäller skönlitteratur är dessa: Connect/ göra kopplingarQuestion/frågaVisualize/visualiseraInfer/göra inferenserTransform/förändra (i betydelsen att förändra läsarens syn på något) Fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de med hjälp av egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap kan skapa mening i texten. Vem är då Adrienne Gear? Adrienne Gear har skrivit flera böcker, bl.a. ”Nonfiction Reading Power: Linking Thinking to Reading and Writing Instruction”. I samband med NoK:s Läskonferens 24/4 (som erbjuder ett riktigt bra program för den som kan delta) ger förlaget NoK ut en översättning av en av hennes böcker. Det bästa av allt är att jag kan erbjuda er en föreläsning med Adrienne! Här kommer återigen länkarna till: Adriennes egen webbsida: Reading Power.Adriennes blogg: readingpowergear. PS.
Läsa och att tänka om… I arbetet med att läsa klassuppsättningar av böcker hade turen nu kommit till Jules Vernes, Jorden runt på 80 dagar. Som jag tidigare skrivit läser vi i årskurs fyra mycket och delar ofta upp de böcker vi läser tillsammans på ungefär fem veckor. Till vår hjälp före, under och efter läsningen har vi vår ”läslogg”. Varje vecka har vi boksamtal kring de lästa sidorna och fördjupar oss i ord/begrepp som eleverna lyfter från läsningen och även deras frågor. När eleverna läst ut boken sammanfattar alla den och ger även boken ett omdöme med motivering. QtA (Questioning the Author)Beck et al. och McKeown har utarbetat en modell för strukturerade textsamtal som heter Questioningthe Author. (Studiehandledning, En läsande klass, s.12) Denna gång hängde vi sedan upp våra loggar. I arbetet med lässtrategier är det viktigt att detta sker i ett naturligt sammanhang och att eleverna tidigt tränas i att själva använda dessa.
"Sätt ord på läsförståelsen" Larmrapporterna som varnar om svenska elevers bristande läsförståelse har duggat tätt de senaste åren. Men hur ska läraren egentligen göra för att ge eleverna rätt stöd? Den frågan har Barbro Westlund, lektor i läs-och skrivutveckling vid Stockholms universitet, undersökt i sin forskning. I den nya boken ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse” ger hon en vetenskaplig grund i ämnet, men även konkreta exempel på hur forskningen kan användas i klassrummet. – Läsförståelse är ett komplext område, och det är lätt att man som lärare lockas av enkla recept och använder ett paket med färdiga lektionsupplägg. Risken med det är att det leder till isolerad färdighetsträning, säger hon. Barbro Westlund menar att det centrala i läsförståelsen är innehållet i texten. För att ge rätt stöd till elever med olika behov måste läraren kunna visa sina elever hur man flexibelt men medvetet kombinerar flera lässtrategier.
Provfri matematik Om eleverna ska bedömas på något, måste de få en rimlig chans att öva på det. En aspekt som ska bedömas i NO är om eleven har kunskap om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva/förklara och visa på samband inom dessa/förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag. Tror du att eleverna vet vad ett biologiskt sammanhang är? Det slog mig första gången jag skulle bedöma detta, att eleverna aldrig fått öva upp denna förmåga. Eleverna behövde tre saker: ett anteckningsblock, biologiboken och ett gem. Steg 1 Vi öppnade det uppslag i boken som vi skulle läsa. Steg 2 I anteckningsboken slog de upp ett tomt uppslag. Steg 3 Vi började med att ringa in alla stycken som fanns på uppslaget. Bild ur Spektrum Biologi, Liber Steg 4 Med namnlappar drog jag första eleven, som fick välja ett biologiskt begrepp ur första stycket, säga en förklaring, och alla skrev upp det i sin ordlista med tillhörande förklaring. osv. Steg 5 Då blev det dags för SAMBAND. Steg 6
Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsnings... Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Harry Potter och De vises sten är nämligen inte bara spännande utan passar också utmärkt att dyka in i för att försöka förstå hur en berättelse är uppbyggd. Här är några idéer till frågor man kan diskutera i årskurs 4-6. Vilken genre tillhör Harry Potter och De vises sten?