background preloader

I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder

I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder
Sekvensbilder används flitigt i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Sekvensbilder tränar elevernas logiska tänkande, att uttrycka sig muntligt och skriftligt och dessutom tränas grammatik och ordförråd. Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt. Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. Tillsammans med klassen tittar vi bilden på spågumman och samtalar med hjälp av översättningsverktyg, kroppsspråk och svenska i vad uppgiften går ut på. Sedan jobbar eleverna enskilt genom att: Relaterade Related:  Läsning

Kreativt skrivande: 50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Blogg I Relation till Lärande – Ny bok! Publicerat av Ulrika Aspeflo, 16 februari, 2019 Ny bok! I RELATION TILL LÄRANDE – kommunikationsstöd i undervisningen. Nu är uppföljaren till boken FÖR ALLA I SKOLAN här. I vår nya bok I RELATION TILL LÄRANDE – kommunikationsstöd i undervisningen, går vi igenom de viktiga områden som man behöver fundera kring då man arbetar inom skolan. Boken har ett starkt fokus på undervisning och lärande byggd på visuell tydlighet och visuella stödstrukturer och den innehåller en mängd foton, illustrationer, exempel och bilagor med bildstöd. I samarbete med Symbolbruket finns mer material att ladda ner via Widgit Online. Här kommer ett axplock ur boken. Boken kan beställas här. Aspeflo om Autism – finns nu att köpa igen! Publicerat av Admin, 20 november, 2015 ASPEFLO OM AUTISM kom ut 2010 och bygger på olika föreläsningar jag hade haft fram tills dess. I slutet av boken finns åtskilliga kartläggningsformulär som främst kartlägger området kommunikation på olika sätt. Undvik:

untitled Men har ni inga klaner – hur gör ni då? | Navets språkklass Frågan ställdes av en elev igår när vi talade om ämnet samhällskunskap. Vilken bra fråga! Viktig fråga! Hur skulle jag följa upp detta? Intressant för mig – men bra för eleverna? Vilken intressant lektion vi fick, vilken elevaktivitet och vad mycket jag fick lära mig. Till vänster är de anteckningar som jag gjorde under lektionen. SO-undervisningen startar – kartläggning Tillbaka till lektionsstarten, ja tillbaka till dagen före. Ni som känner till kunskapskraven i geografi för årskurs 9 märker att eleverna faktiskt tillsammans har täckt in det mesta av detta, om än naturligtvis mycket kortfattat. När jag startar SO-undervisningen med nyanlända elever fokuserar jag huvudsakligen på geografi och samhällskunskap. Men har ni inga klaner? Nu blev det rejäl fart i klassrummet, alla elever var aktiva! Det jämförande perspektivet utvecklar Så lektionen avslutades med att jag försökte få till någon sorts historik över Sveriges utveckling. /Suzanne

Läsa för livet! Undervisa för att läsa för livet! Det är allvarligt att inte bli textmedveten och textinkluderad. Fler elever hamnar utanför text och i en farlig marginal där utanförskapet ökar för varje år i skolan. Texterna blir svårare, mer komplicerade med ökad textmassa och fina trådar av hänvisningar till andra texter och … kan man inte är det ett utanförskap som gör ont i själen. Jag kan inte läsa blir en skam och något man försöker dölja. Skolan ska vara generös tänker jag alltid. Textbegreppet i kursplanerna är stort. Jag tänker på hur jag utvecklade mina textlektioner. Så här gjorde jag: * Jag högläste ett kort stycke ur skönlitterära böcker vid varje lektionsstart. * Jag högläste varje dag en bok. * Eleverna får ha en samtalspartner och en diskussionspartner. * Jag tillät alltid spontana textdiskussioner och lärde eleverna att föra dem utan att störa läsande eller arbetande elever som satt med andra dilemman. * Eleverna fick olika uppdrag att lyfta fram meningar ur sina böcker och dela dem med resten av klassen.

Med världen i handen – #SETT2015 Välkomna till min blogg! Här hittar ni min presentation från #SETT2015 samt relevanta länkar. En skrift från Skolverket om språkliga strategier finns att hämta hem här. Lite om Google Translate hittar du i ett inlägg här. Om du är nyfiken på tillägg till webbläsaren Google Chrome – titta här. Bedömningsstöd i digital läsförståelse finns i Skolverkets bedömningsportal: Engelska år 3-6Engelska år 7-9Engelska 5 och 6 Tips om hur man söker mer effektivt på google hittar du här. En checklista för sökning på internet från Statens medieråd finns här. Kurser i källkritik och mycket mer för både lärare och elever finner du hos webbstjärnan. Ett mycket välskrivet blogginlägg om undervisning i digital kompetens skrivet av Annika Sjödahl hittar du här, och det ska du passa på att läsa riktigt noga. Informationssökningsprojektet i engelska beskrivs mer detaljerat i det här inlägget. Motsvarande projekt i tyska beskrivs här. Hela min presentation hittar du här.

untitled texttyper cecilia jalkebo BLÄDDRA! BLÄDDRA!: Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Nu i höst kommer det dessutom en ny, fin, helt illustrerad utgåva som jag är väldigt sugen på. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Harry Potter och De vises sten är nämligen inte bara spännande utan passar också utmärkt att dyka in i för att försöka förstå hur en berättelse är uppbyggd. Här är några idéer till frågor man kan diskutera i årskurs 4-6. Vilken genre tillhör Harry Potter och De vises sten?

Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag? I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa. Men jag tror även att tekniken ställer till det då den inte fungerar optimalt eller man inte vet hur man kan göra. Varför digital kompetens? Är du redo för att möta framtiden? Skolans uppdrag Ytterligare en aspekt – tillgodose fler behov Bedömningsfaktorer Söka och välja Värdera

untitled Läsfixarmatris LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket Så här kan man introducera en bok, ett ämne, en lektion, orden och kreativiteten. Ja, så här gör jag. Låt oss säga att det är en bok jag vill läsa ur, ett stycke jag vill undervisa ur. Innan jag gör något med eleverna har jag själv läst igenom boken, provläst den högt för att se att jag fungerar ihop med texten och kan läsa den ledigt, jag prövar språket och jag ser vilka infallsvinklar jag kan ge boken och vilka frågor jag kan ställa och vilka jag kan skapa. Innan jag överhuvudtaget visar boken skriver jag upp några ord på tavlan. parken solen krukväxten hunden Dessa ord ska eleverna få smaka på, sätta in i meningar. – Sätt in ett ord i en mening? Solen skiner på mig.Krukväxten är en kaktus.Krukväxten behöver vatten.Hunden morrar när hunden ser en annan hund.OBSERVERA att varje elev ska få säga en mening, det tar inte många minuter i anspråk och därmed skapas variation och ordet finns med i olika sammanhang. – Sätt in två ord i en mening – Sätt in tre ord i en mening

Malins PPlugg | Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar! Efter att ha läst Dylan Wiliams bok nu det sista så blev jag sugen på att bläddra tillbaka i min gamla litteratur och märker att det finns många tankar som hänger ihop med de tankar som jag reflekterade kring när jag läst Att följa lärande. Säkert självklarheter för många men för mig är det viktigt att få sätta egna ord på mina tankar. Samla det jag läst, sett och hört och sammanfatta mina tankar. Slutpoängen i förra inlägget var att kanske fungerar de 5 nyckelstrategierna lika bra på oss lärare, för att höja lärarkvaliteten. Att höja lärarkvaliten var en viktig poäng av Dylans inledning ”vi måste hjälpa de lärare som redan tjänstgör i våra skolor att bli bättre om vi vill säkra vårt framtida ekonomiska välstånd”. Utdrag från mitt förra inlägg: ”Jag tror på att Dylans 5 nyckelstrategier även fungerar för att förbättra lärarkvaliteten och kvaliteten på undervisningen i våra klassrum genom att använda dem på lärare också: Jag tänker då återigen på de Smarta målen:

Related: