Studiebanken I kapitel 1 i boken arbetar du med att bokstavera, skriva frågor, strukturera texter, att vara motiverad, formulera mål och ha ordning och reda när du studerar. Om du vill arbeta mer med detta går du till följande avsnitt i Studiebanken: A. Motivation (s. 17) B. C. G. H. N. Skrivarskola Publicerad: 10 december 2018 Medie- och informationskunnighet – MIK – är centrala frågor i Skolverkets styrdokument och avgörande för vår förmåga och möjlighet att orientera oss i en komplex och föränderlig omvärld. Förståelse för och kunskap om det journalistiska uppdraget och arbetssättet är därför av stor betydelse i undervisningen för våra barn och ungdomar. Mediekompass Skrivarskola syftar till att underlätta för lärare som vill använda sig av det journalistiska arbetet som metod i sin undervisning. Centralt i Skrivarskolan är Publicistguiden som Mediekompass utvecklat tillsammans med Statens Medieråd. Här finner du Publicistguiden som nedladdningsbar PDF. Publicistguiden 2018 i helhet Inledning Press- & nyhetshistoria Tryck- & yttrandefrihet Upphovsrätt Vem gör vad på en redaktion? Texter i tidningen Medieordlista Vad blir en nyhet? Journalistiskt skrivande: fakta- och opinionstexter från notisen till recensionen Att intervjua Bilder som journalistik Informationssökning Källkritik Publicering
Litteraturhistoria .Litteraturhistoria handlar om... hur människans sätt att förstå och beskriva verkligheten växlar hur genrer och litterära grepp uppstår och utvecklas hur olika stilgrepp formar och skapar förutsättningar för skapande om de villkor under vilka utvecklingen sker – hur författarna levde och hur människan och samhället skildras Litteraturhistoria är TEXTER Det är bara en bråkdel av all litteratur som hamnar i den västerländska litterära kanon (kaaaanon). Kanon betyder: urval och bevarande av betydelsefulla texter som ska förmedlas till kommande generationer. Urvalet ligger hos inflytelserika personer och urvalet bygger på att förmedla texter som säger något om mänsklighetens historia. Mansdominerad litteraturkanon Feministisk litteraturkanon * Epik - ordet epik kommer från det det grekiska ordet epos. Man brukar dela in tiden i olika litterära epoker. Till grund för arbetet är en övergripande sammanfattning av de litterära epokerna. Vill du ha hjälp med Power Point - klicka här . Klicka här .
Skandinaviska för nybörjare De flesta som bor i Skandinavien förstår varandra över landgränserna. Svenska, norska och danska har nämligen ett gemensamt ursprung, och är så lika att vissa språkvetare ser dem som dialekter av samma språk. Den skandinaviska historien rymmer maktkamper och krig, unioner och unionsuppbrott, lillebrorskomplex och storebrorsfasoner … Men det finns många likheter mellan grannländerna, och språken bidrar till samhörigheten. I dag arbetar många svenskar i Norge, och Öresundsbron har knutit Sverige och Danmark närmare varandra. De tre skandinaviska språken talas av över 20 miljoner personer. Och det gemensamma ursprunget och utvecklingen för svenska, norska och danska gör att de flesta skandinaver förstår varandra utan att ha studerat grannspråken. Danskan och norskan är mest lika. Varför är språken så lika? Allt började med vad vi i dag kallar urnordiska. Längre fram lånade de skandinaviska språken ofta in samma ord från andra språk. Likt och olikt Men hur skiljer man då på danska och norska?
De svenska dialekterna i Finland - Institutet för de inhemska språken I kustområdena i Finland talas svenska dialekter som härstammar från det fornsvenska språk som svenska kolonister förde med sig från Mellansverige från och med 1100-talet. Vid en indelning av svenska dialekter i större huvudområden brukar de svenska dialekterna i Finland och de svenska dialekter som tidigare talades i Estland sammanföras till gruppen östsvenska dialekter. De östsvenska dialekterna har flera gemensamma drag med de uppsvenska, men också med de norrländska dialekterna. I dag talas svensk dialekt i fyra regioner i Finland: i Österbotten, på Åland, i Åboland och i Nyland. Det har också talats svenska dialekter i delar av norra Satakunta. Institutet för de inhemska språken har ett svenskt dialektordsregister på över en miljon ordsedlar. Tillbaka till rubrikerna Dialektområden De svenska dialekterna i Finland brukar indelas i tio mindre dialektområden. Dialektala drag De svenska områdena i Finland har haft ett perifert läge inom det svenska språkområdet. Arkaismer Novationer
Ställ en fråga till kompisens text Syfte och läraren reflekterar Att ta del av andras tankar och få möjlighet att ställa frågor till personen som uttryckt dem gör att de egna tankarna kan utvecklas. Tanke möter tanke. Jag låter eleverna läsa varandras texter och bemöta dem på många olika sätt. Nedan ett enkelt och effektivt upplägg som ofta fungerar mycket bra till kortare texter, till exempel noveller, reportage eller artiklar, och kortfilmer. Metod Eleverna skriver sina tankar (utifrån några få givna frågeställningar) om texten. Jag betonar att syftet med samtalet inte är att argumentera och ”få rätt”. LGR 11 Förmåga (kopplingar till årskurs 9) Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Centralt innehåll Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Kunskapskrav Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Ljudordbok Ordet du sökte finns inte i Nordiska miniordboken. Försök med ett annat ord. Om Nordiska miniordboken Nordiska minordboken hjälper dig att förstå de skandinaviska grannspråken. Ordboken har lite över 3 000 uppslagsord på tre språk: danska, norska (bokmål och nynorska) och danska. Ordboken har gjorts av Nätverket för språknämnderna i Norden. Du kan söka mer i www.islex.dk. Kort svensk språkhistoria - Svenska språket Perioder i svensk språkhistoria Urnordiska: före vikingatiden Det gemensamma språk som talades i Norden före vikingatiden kallas för urnordiska. Runsvenska: år 800–1225 Ungefär från och med vikingatidens början omkring år 800 kan man urskilja svenska som eget språk. Den första perioden, 800–1225, kallas för den runsvenska tiden eftersom de skriftliga källorna från den tiden är inskrifter med runor. Klassisk och yngre fornsvenska: år 1225–1526 De följande perioderna, när källorna främst består av handskrifter med latinska bokstäver, kallas klassisk fornsvenska (ca 1225–1375) och yngre fornsvenska (ca 1375–1526). Äldre nysvenska: år 1526–1732 Översättningen av Nya Testamentet 1526 har fått markera början på perioden äldre nysvenska. Yngre nysvenska: år 1732–1900 Utgivningen av Olof von Dalins tidskrift Then swänska Argus brukar få markera inledningen på yngre nysvenska. Andra viktiga händelser Nusvenska: år 1900– År 1906 genomfördes en stavningsreform. Viktiga språkliga förändringar Uttal
Välkommen till Svenska språket i världen