background preloader

Ge plats för mer undervisning

Ge plats för mer undervisning

http://skolvarlden.se/webb-tv/skolvarlden-m-anne-marie-korling-korr2-hd

Related:  Kollegialt lärandeKlassrummetOm undervisning o skapa läsnyfikenhet av A-M Körlinglite av varjeKlassrum

Hjärnforskare vill att skolan tänker om Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.Torkel Klingberg. Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn.

Skola skapas tillsammans » Ett klassrum för alla Samarbete mellan skolor är lika viktigt som samarbetet mellan kollegor. En huvudsaklig uppgift för varje huvudman borde vara att möjliggöra goda samarbetsytor och samarbetsformer mellan samtliga skolor i kommunen. Och eftersom vi strävar efter en likvärdig skola borde det vara varje huvudmans uppdrag – kommunala skolor som icke kommunala skolor. Läsanalys I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” beskriver Anne-Marie Körling ett arbetsredskap som hon kallar för läsanalys. Jag har provat det ett tag och det hjälper mig att se mina elevers läsutveckling och på så sätt ge mig feedback på hur jag ska utveckla min undervisning. Så här gör man: De får studiero med ljuddämpning och draperier När kommunala F-6-skolan Mellbystrandsskolan utanför Laholm skulle bygga om och bygga ut för att rymma en växande elevskara passade man på att se över lärmiljön. Efter att ha undersökt flera olika alternativ fastnade de till slut för en ljuddämpande inredning, sammansatt på olika sätt i de olika klassrummen för att passa olika undervisnings-situationer. Dessutom satte de upp ljuddämpande draperier som går att dela av rummen med. – De flesta klassrummen har ljuddämpande mattor, möbler och soffor. Vissa av dem kan man också dela in i fyra olika delar med hjälp av draperierna.

Tydlighet ger arbetsro Foto: Hasse Hedström Framme vid tavlan står Liselotte Eriksson och förklarar för sina tredjeklassare hur de ska fylla i det nationella provet i matematik. Eleverna lyssnar koncentrerat och är snart igång med sina uppgifter. Alla verka förstå vad de ska göra och snart är det endast ljudet av raspande blyertspennor som hörs i klassrummet. Mycklingskolan ligger i Själevad, några kilometer sydväst om Örnsköldsviks stadskärna. Omgivningarna är mycket idylliska med närhet till både skog och en tjärn.

Gemenskapsorienterad inkludering – Kooperativt Lärande När en elev av skolan upplevs ha skolsvårigheter och har behov av särskilt stöd finns det flera vägar för skolan att möta detta behov. Ett sätt är det som kallas gemenskapsorinterad inkludering där läraren söker hjälp hos elevgruppen och ser denna som en resurs i klassrummet för elever i behov av stöd. Ann Ahlberg (2015) beskriver olika perspektiv och teoretiska utgångspunkter för hur skolan ser på barn med skolsvårigheter. Dessa benämns som individperspektiv, organisations- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektiv och relationellt perspektiv. När blicken lyfts till att studera helheter i en elevs skolsvårigheter öppnas också möjligheter för kreativa lösningar på dessa problem.

Vecka 1: Anne-Marie Körling Ett kollegialt lärande är en förutsättning för skolutveckling En framgångsrik skolutveckling är svår att uppnå utan kollegialt lärande, påpekar John Hattie i sin välkända metastudie om synligt lärande. Det handlar om ett väl strukturerat samarbete där man analyserar, utvärderar och kritiskt granskar varandras metoder och arbetssätt och tillämpar aktuell forskning i praktiken. Helen Timperley och hennes kollegor har i en metastudie klargjort några avgörande villkor som måste uppfyllas för att det kollegiala lärandet ska bidra till att elevernas lärande utvecklas: Det måste ha ett långsiktigt fokus och det förutsätter att arbetet är väl förankrat i skolledningen. Dessutom behöver förutfattade meningar och rådande föreställningar utmanas för att man ska hitta nya vägar för undervisningen.

Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum?Hur ska många kunna vara här samtidigt?Från hur många platser undervisar jag som lärare?Hur ser eleven från olika platser i rummet? Klassrumsorganisation – att skapa rum för lärande Klassrummet är ett namn på ett rum i en skola. Det finns bara klassrum i skolan. Rummet har ett första syfte. Att samla en klass med elever och för en lärare. Bänkar riktas mot läraren och därmed är centrum skapat. Mot läraren riktas blickarna. Strategi: Lär-par – Kooperativt Lärande – träna samarbete och sociala färdigheter, skapa ett gott klassrumsklimat och samtidigt befästa kunskaper! Människan är en social varelse; lärande och utveckling sker i mötet mellan människor. Men hur ska detta på ett strukturerat sätt tränas? Vilka verktyg kan vi i skolan använda för att utveckla elevernas förmåga till socialt samspel så att vinsten med samarbete maximeras? Möt metoden: Lär-par!

Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Läraranteckningar: Elevens möte med ny bok och uppföljning i undervisning för alla Jag noterar varje elevs läsning. Här har eleven valt en ny bok vilket betyder att jag behöver finnas för samtal under övergången från en berättare till en annan. Eleven hade läst flera böcker av en och samma författare och hade valt en ny. Eftersom jag har flera anteckningar om elevens läsning kan jag följa de tidigare noteringarna. Läsandet bland pojkar ökar kraftigt Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Sämst är den hos pojkar.

Related: