background preloader

Ge plats för mer undervisning

Ge plats för mer undervisning

Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum?Hur ska många kunna vara här samtidigt?Från hur många platser undervisar jag som lärare?Hur ser eleven från olika platser i rummet? Jag kan konstruera mängder av frågor kring klassrummet men detta är de mest basala frågorna i mitt klassrumsorganisatoriska tänk. Här är de modeller jag följer i mitt klassrumsutvecklande. Skolmiljöerna i skolorna på Nya ZeelandFrån skolmiljöer i SydAfrika och AmerikaFrån teorierna och då främst de socialkonstruktivistiska – vilket betyder att människan är social och lär genom att vara tillsammans med andra människor.Vygotskijs teorier om samtal och dialogJohn Deweys syn på demokrati och lärandets handlingAtt jag omsätter läroplan och kursplanerna i rummet Jag tänker inte hemtrevligt. Jag har funnit att jag alltid organiserar utifrån ett slags cirkeltänk. Det tar tid att skapa ett klassrum för lärande. Detta är ett av mina klassrum.

Test som pedagogiskt verktyg för lärande Test är inte bara ett sätt att mäta kunskaper, utan kan leda till lärande. Testet gör att man minns bättre och hjälper till att identifiera kunskapsluckor som visar vad man behöver plugga på till nästa testtillfälle. ”Det är goda nyheter för alla människor som behöver lära sig något”, säger Veit Kubik om resultaten i sin avhandling. Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag har studerat psykologi och filosofi och varit intresserad av inlärning, hur minnet fungerar och hur man kan förbättra det. Under mina studier har jag alltid försökt använda olika former av inlärningsstrategier, som att testa vad jag lärt mig för att se vad jag behövde plugga mer. Vad handlar avhandlingen om? – I tre empiriska studier har jag undersökt hur testning påverkar lärande. Vilka är de viktigaste resultaten? – Att både minnestestning och motoriskt utförande av en handling ökar minnets prestation och minskar glömskan över en veckas tid. Vad överraskade dig? – Hur kraftfulla effekterna är. Annelie Drewsen

De får studiero med ljuddämpning och draperier När kommunala F-6-skolan Mellbystrandsskolan utanför Laholm skulle bygga om och bygga ut för att rymma en växande elevskara passade man på att se över lärmiljön. Efter att ha undersökt flera olika alternativ fastnade de till slut för en ljuddämpande inredning, sammansatt på olika sätt i de olika klassrummen för att passa olika undervisnings-situationer. Dessutom satte de upp ljuddämpande draperier som går att dela av rummen med. – De flesta klassrummen har ljuddämpande mattor, möbler och soffor. Vissa av dem kan man också dela in i fyra olika delar med hjälp av draperierna. Enligt henne har den nya inredningen inte kostat mer än traditionella skolmöbler. – En del elever gillar att gå undan när de ska arbeta. Men finns det inte en risk att barnen hittar på mer bus när de sitter dolda bakom ett draperi? – Jo visst. Var det en stor omställning för elever och lärare? – Både och. Klasserna på Mellbystrandsskolan ligger på runt 30 elever, och en del är ännu större.

Bok - Juridiken kring E-lärande Tydlighet ger arbetsro Foto: Hasse Hedström Framme vid tavlan står Liselotte Eriksson och förklarar för sina tredjeklassare hur de ska fylla i det nationella provet i matematik. Eleverna lyssnar koncentrerat och är snart igång med sina uppgifter. Alla verka förstå vad de ska göra och snart är det endast ljudet av raspande blyertspennor som hörs i klassrummet. Mycklingskolan ligger i Själevad, några kilometer sydväst om Örnsköldsviks stadskärna. Omgivningarna är mycket idylliska med närhet till både skog och en tjärn. Liselotte Eriksson har arbetat i tio år som lärare. Liselotte ErikssonFoto: Hasse Hedström Liksom drygt ett hundratal andra lärare i skolområdet har hon deltagit i speciella lärgrupper för att förbättra arbetsron i klasserna. – Vissa har personliga egenskaper som underlättar för dem att bli bra ledare. Det hon främst har utvecklat under sina år som lärare är att vara tydlig och att visa vilka förväntningar hon har på enskilda elever och klassen. – Tydlighet är mycket viktigt.

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Risk att befintliga samarbetsstrukturer kollapsar Erfarenhetsutbyte är en lärandeprocess där vi bryter in i varandras förståelsehorisont. Icke desto mindre kan erfarenhetsutbytet leda till att skiljaktigheterna mellan de inblandade träder fram och att förlamande konflikter blossar upp. Handlingsutrymmet skapar möjligheter Individens möjligheter att påverka sin omgivning med sina handlingar kallas av Stedt ”handlingsutrymme”. Tid är en förutsättning för samarbete Gruppkännedom minskar friktion Stark samverkan kan leda till likformighet

Klassrumsorganisation – att skapa rum för lärande Klassrummet är ett namn på ett rum i en skola. Det finns bara klassrum i skolan. Rummet har ett första syfte. Att samla en klass med elever och för en lärare. Bänkar riktas mot läraren och därmed är centrum skapat. Mot läraren riktas blickarna. Att klassrummet är ett rum för lärande bör vara i fokus. Skolväsendet vilar på demokratins grund – alltså ska klassrummet också gestalta detta i praktiken.Var och en som verkar i skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö – alltså ska rummet hysa också visa aktning för varje människas egenvärde och hysa olikheterna. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet – jag tänker att samhället kan ses som ett stort rum, klassrummet som ett litet, och rummet ska stötta samspel, möten och samarbeten. Att organisera för lärandet betyder att titta på hur det ser ut rent fysiskt i klassrummet.

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis.

Läsandet bland pojkar ökar kraftigt Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Sämst är den hos pojkar. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat. – Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur. SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan. Föreningen Läsrörelsen ligger bakom flera projekt för att få fler barn att läsa.

Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv." Det anser Kåkå Olsen som skrivit en masteruppsats om pojkars läsning vid Lunds universitet. – Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon. Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa. Här nedan har hon sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Råden är applicerbara oavsett kön, MEN Kåkå Olsen valde att skriva särskilt om pojkar därför att: Pojkar läser, statistiskt, mindre och sämre än flickor. Vill du läsa mer om pojkar och litteratur så finns Kåkå Olsens masteruppsats tillgänglig här.

Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter - uppgiftsorientering - och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem.

Att arbeta med faktatexter När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. Uppstart Arbetet inleddes med att vi tittade på bilder och filmer om Afrika. Hur alla ska lyckas I arbetet med faktatexter har vi tagit små steg mot att bli självständiga. Direkt respons Arbetet med VÖL-strategin har medfört att mina elevers förmåga att identifiera nyckelord har förbättrats. Stjärnor och tips När jag analyserade elevernas faktatexter fick jag syn på vissa generella utvecklingsmöjligheter som jag ville uppmärksamma eleverna på. -Skulle de meningarna kunna stå tillsammans? -Vad bra att de har börjat meningarna på olika sätt, sa barnen och tyckte det var en stjärna. Bearbeta och förtydliga texten Skriva nyckelord för att minnas

Språkutvecklande arbetssätt » Faktatext och cirkelmodellen Jag och min kollega har pratat om hösten, läst årstidsboken och diskuterat vad som växer på hösten samt vilka djur som är vanliga då. Vi har gjort en tanketavla och eleverna har fått ställa frågor kring vad de vill veta om hösten. Detta sattes upp i klassrummet. Därefter samlades båda parallellklasserna och fick skriva på en lapp vad de ville veta mer om, djur växter eller årstiden hösten. Eleverna delades sen in i en växtgrupp, en djurgrupp och en höstgrupp. Eleverna fick samla information via böcker och internet om sitt ämne. Under fas 2 tog vi fram en text om bofinken på projektorn. Vi hade även gjort en mall för hur man skriver en faktatext och tittade över vad man bör ha med, hur ser den språkliga strukturen ut, vanliga ord med mera. Därefter delades eleverna in i grupper och fick texten om bofinken samt klippa isär meningarna. Så kom vi till fas tre. När eleverna var klara i båda klasserna fick de sitta i grupper och vara expert på sitt område. Bild: Privat

Related: