background preloader

Läsförståelsestrategier i praktiken: Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet

Läsförståelsestrategier i praktiken: Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet
Det är alltid med sorg i hjärtat man avslutar en underbar högläsningsbok. Tillsammans med eleverna har vi ända sedan jullovet läst "Bröderna Lejonhjärta" och gråtit, skrattat, reflekterat och samtalat. Sällan har väl en bok väckt så starka känslor hos både pedagoger och elever. Till högläsningsboken har vi knutit en alldeles egen läslogg där eleverna har fått skriva ner sina funderingar och tankar. Under olika kapitel har vi fokuserat på olika lässtrategier och eleverna har förutspått, rett ut ord och uttryck, illustrerat sina inre bilder, ställt frågor och sammanfattat i sina loggböcker. Hela tiden har vi också haft författarperspektivet och funderat på varför Astrid Lindgren har skrivit som hon har gjort. Med uppmaningen att ställa frågor "Bortom raderna" blev eleverna indelade i smågrupper om ca 4 st. Att låta eleverna ställa egna frågor på textens innehåll skapar en aktivitet och ett fantastiskt engagemang som nästan går att ta på i klassrummet. Vad skulle du göra i Nangilima?

http://marietrapp.blogspot.com/2015/03/fragor-bortom-raderna-skapar-intresse.html

Related:  Läsa och skrivatema Astrid LindgrenlinelmaAktiv läsning - Om läsförståelse

Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. De har ett svagt ordförråd, problem med grammatiken och med minnesuppgifter som har med språk att göra, och de har svag hörförståelse. Vi ser också att de är svaga redan som femåringar och att det inte förändras över tid i förhållande till övriga jämnåriga, säger hon. Att göra textkopplingar med stöd i läroplanen Ni som följer vår undervisning genom mitt bloggande vet att vi på vår skola arbetar med ett stort ämnesövergripande tema kring Astrid Lindgren och att vi bakar in kursplanens mål i svenska, no och so i detta. Vår pedagogiska planering just nu tar sin utgångspunkt i so-målen som handlar om att flytta. "Att flytta inom ett land och mellan länder.

Läsförståelse För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker. Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god. På, mellan och bortom raderna I läsundervisningen talar vi om att läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Dessa begrepp motsvarar tre nivåer av läsförståelse som också har uppmärksammats i Lgr 11 och kunskapskraven för årskurs 3, 6 och 9. Det första innebär att läsaren bokstavligt kan läsa vad som står, beskriva vad som händer och svara på enklare frågor med hjälp av texten. Detta stämmer med kunskapskraven för årskurs 3. Att läsa mellan raderna, eller göra inferenser, förutsätter att läsaren är medskapare i tolkningen av texten och förstår sådant som inte är helt klart utskrivet.

Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild.

Ge ditt barn läskondis! - Artikel - Akademibokhandeln Martin Widmark är Sveriges mest utlånade och lästa barnboks-författare och högt älskad av nybörjarläsarna. Få barn passerar lågstadiet utan att läsa böckerna om Lasse-Maja, Nelly Rapp och Rakel.* För att bli kompetenta läsare måste barn läsa kilometervis med text. Trist och jobbigt, tycker många. Språkinriktad undervisning i alla ämnen - idrott och hälsa Att lyfta språket i alla ämnen är viktigt och för mig som både är svensklärare och idrottslärare så blir det naturligt att knyta ihop de olika ämnena och i praktiken förstärka det vi gör i svenskämnet på idrottslektionerna. Sedan vi började att arbeta mer systematisk med genrepedagogik utifrån Cirkelmodellen och fokusera och fördjupa oss i en texttyp i taget blev det ännu mer naturligt att koppla det till idrotten. När vi arbetade med berättande texter förde jag in berättandet även i idrotten.

Träna läsflyt i skolan Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla…

En bok du sent ska glömma Det här är ett romanprojekt för elever i grundskolan. Syftet är att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet samt att utveckla förmågan att skapa och bearbeta texter enskilt och tillsammans med andra. Inspiration har hämtats från Josef Sahlins romanprojekt Den magiska dörren och Monstret. Arbetet börjar med att fördjupa sig i genren Fantasy. Vad är det? Eleverna samlar inspiration och skapar ett persongalleri och en Fantasyvärld som bas för sin berättelse. Förskoleklasserna I sagans förtrollade värld Under början av vårterminen har vi i förskoleklasserna arbetat med temat I sagans förtrollade värld där vi mött både gamla klassiska folksagor såväl som moderna och lite mer okända sagor från andra länder. Vi har kunnat grotta in oss i vad det finns för olika sagoväsen – troll, häxor, tomtar och jättar. Diskuterat värdegrundsfrågor där sagan möter gott och ont, och mycket mer. Eleverna har fått använda sin fantasi och hittat på sagor tillsammans. De har spelat upp teatrar med egentillverkade sagofigurer.

Related: