background preloader

Läsförståelsestrategier i praktiken: Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet

Läsförståelsestrategier i praktiken: Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet
Det är alltid med sorg i hjärtat man avslutar en underbar högläsningsbok. Tillsammans med eleverna har vi ända sedan jullovet läst "Bröderna Lejonhjärta" och gråtit, skrattat, reflekterat och samtalat. Sällan har väl en bok väckt så starka känslor hos både pedagoger och elever. Till högläsningsboken har vi knutit en alldeles egen läslogg där eleverna har fått skriva ner sina funderingar och tankar. Under olika kapitel har vi fokuserat på olika lässtrategier och eleverna har förutspått, rett ut ord och uttryck, illustrerat sina inre bilder, ställt frågor och sammanfattat i sina loggböcker. Hela tiden har vi också haft författarperspektivet och funderat på varför Astrid Lindgren har skrivit som hon har gjort. Med uppmaningen att ställa frågor "Bortom raderna" blev eleverna indelade i smågrupper om ca 4 st. Att låta eleverna ställa egna frågor på textens innehåll skapar en aktivitet och ett fantastiskt engagemang som nästan går att ta på i klassrummet. Vad skulle du göra i Nangilima?

Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. De har ett svagt ordförråd, problem med grammatiken och med minnesuppgifter som har med språk att göra, och de har svag hörförståelse. Vi ser också att de är svaga redan som femåringar och att det inte förändras över tid i förhållande till övriga jämnåriga, säger hon. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det. Vad är det som gör läsförståelsen svårare än avkodningen för de här barnen? Att jobba med läsförståelsestrategier, inte minst med ”En läsande klass”, är poppis.

Skrivprocessen7 Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild. I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson. De spelar fotboll och öppnar fönstret för att de blir så svettiga. -Varför säger Boris så?

Skrivprocessen5 Skrivprocessen4 Skrivprocessen3 Skrivprocessen2 Skrivprocessen1 Romanprojekt Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset. Läs gärna denna bok för mer bakgrund och förkovran i idéer om skrivprocesser. Den magiska dörren har ett lättare upplägg än Huset på så vis att handlingen utgår från en person, ”jag”. Huset passar enligt mig bäst för årskurs 5. Skapare av läromedlet: Josef Sahlin Det här är ett romanprojekt för elever i grundskolan. Varje vecka får eleverna en skrivinstruktion till det aktuella kapitlet, ett antal punkter som för berättelsen och framåt och utvecklar skrivandet. Skapare av läromedlet: Lotta Bohlin | Martin Fernström Klippet är ett novellprojekt för åk 4-9. Monstret är ett läromedel för att utveckla skrivandet och berättandet för elever i årskurs 3-6.

Språkhistoria I Svenska 3 Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information om temat, och din lärare kommer att bedöma det. Ett pm är i det här sammanhanget en sammanhängande utredande text med en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en slutsats. Om språklig förändring Alla språkforskare är överens om att språk förändras – det är en naturlig del av många språks utveckling. 1. Under det senaste decenniet har det skett förändringar i användandet av pronomen i det svenska språket. Presentera frågeställningen. Rubrik: Hen och en i svenska språket 2. Presentera frågeställningen.

Läsförståelsestrategier på svenska och engelska Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions inre bilder – inner images att reda ut oklarheter – to clarify att sammanfatta – to summarize

Related: