background preloader

Att ge feedback till elever

Att ge feedback till elever
Att jobba med feedback eller respons är något jag ständigt försöker förbättra och effektivisera. Den typ av feedback jag arbetat med under det senaste året tänkte jag dela med er, även om jag hela tiden försöker lösa vissa bitar som kan bli både bättre och mer effektiv. Till att börja med så har jag alltid gjort klart för eleverna (och mig själv) vad det är jag kommer titta på i deras uppgift. Det underlättar så mycket vid betygssättningen när jag vet vilka kunskapskrav jag väljer att fokusera på. Det kan vara en matris eller i punktform det som undervisningen kommer behandla. Om eleverna har haft en skrivuppgift med att skriva och utveckla ett resonemang så är det dels det men även andra saker eleverna behöver utveckla jag tittar på, som t ex meningarnas variation och styckeindelning. Jag tycker rent formellt att det är lättast att titta på strukturen med stycken, inledning och avslutning av en text så det börjar jag med.

https://annikasjodahl.wordpress.com/2015/03/24/att-ge-feedback-till-elever/

Related:  Formativ bedömningFormativ bedömningformativ bedömning

No-hands-up, Exit Tickets och Flygande bedömning för ett inkluderande klassrumsklimat med stöd av IKT Först några tankar sedan konkreta tips! Som högstadieelev gick jag med darrande ben in till en del av klassrummen. Andra klassrum längtade jag till. Jag har många gånger efteråt funderat över varför det var på det här sättet och kommit fram till ett svar, som jag tror stämmer: Jag var rädd för att räcka upp handen! Rädd för att bli tillfrågad och svara fel. Ny kunskapsvägg med CI, förmågor och kunskaskrav Jag och en kollega har suttit och sorterat förmågorna och kunskapskraven. Det är inte förstå gången men jag tycker jag lär mig så mycket då man pratar igenom hur man lägger upp undervisningen mot respektive förmåga. I det centrala innehållet får vi veta vad varje förmåga ska fokusera och bedömas i och vi valde att lägga in den centrala innehållet för respektive färdighet – reception och produktion och interaktion för att belysa att vi inte bedömer något som inte ska bedömas. En punkt under reception språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter

Formativt i svenskan har lyft mig och eleverna Jag skrev tidigare om ett projekt jag startade med Kulor i våra hjärtan som utgångspunkt. Mina elever och jag har varit väldigt nöjda med det arbetet. Dels för att eleverna har fått använda sig av elevexempel som jag skrev om här samt att jag samlat deras egena meningar men även sparat texter som vi har har använt som idéer för hur man kan bygga upp sin text - de har vetat HUR de ska skriva, men även VAD det är som bedöms och krävs av dem. Jag har utgått mycket från de fem nyckelstrategierna och kanske mer än jag brukar med mer exempel och lyft deras favoritmeningar och högläst deras egna alster inför klassen. Det de har jobbat med har fått en mening. Jag har satt ihop en LPP som jag delar här och lagt in lite av de mallar jag gjort iordning samt elevcitat.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.

Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Rätt feedback visar vägen Bedömning för lärande, BFL, är inne just nu, men ändå inget nytt. Redan på 1600-talet arbetade svenska lärare med formativ bedömning. Men allteftersom århundraden gick, och eleverna som tog plats i skolbänken blev fler och fler, övergick bedömningen till att bli allt mer summativ eftersom den i allt större utsträckning användes som ett urvalsverktyg i stället för som metod att stärka elevernas lärande. Och på 1970-talet fick all bedömning dåligt rykte.

Bedömning av lärande – för lärande – mot lärande! Så var då dagen här. Den dagen då årets formativa undervisning och formativa bedömning skulle summeras i ett betyg. En bokstav som ska motsvara elevens kunskapsnivå. Tre saker kan jag konstatera efter att upploppet är avklarat: Betyg och bedömning Hur arbetar vi i klassrummet? Och vad är det som används som betygsunderlag? Denna filmen som Malin Larsson som är svensklärare och nyss vann Svenska akademien svensklärarpris gjorde häromdagen visar tydligt hur jag jobbar i klassrummet. Jag tänker göra färdiga väggpoesiord utifrån de förmågor och mål vi arbetar med i klassrummet så jag slipper skriva på tavlan varje gång och kan spara lite tid. I filmen längst ner i inlägget visas mycket tydligt hur lärare gör för att sätta betyg om det är så att du är nyfiken på hur det går till.

Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter. Fröken Ann och 07orna Vill du arbete med TB5? Här kommer lite material som jag skapat och som du kan ta del av om du vill: procedurformagaPlanschV4 begreppsligformagaPlanschV4 kommunikativPlanschV4 Formativ bedömning kräver lärarens visdom I sin bok Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken presenterar Dylan Wiliam studier som visar att elevprestationerna förbättras när lärare blir bättre på att integrera formativ bedömning i undervisningen. Goda skolprestationer är av betydelse då de förknippas med högre lön, bättre hälsa och längre liv samt ökat ekonomiskt välstånd i samhället. Den deprimerande sanningen i tidigare studier är att nettoeffekten av många regeringars politiska initiativ och åtgärder för att förbättra skolprestationerna har blivit noll eller nästan noll. Tre generationers forskning om effektiva skolor presenteras. Den visar att det är klassrummen, inte skolornas kvaliteter, som står för den största skillnaden i elevernas skolprestationer. Eller rättare sagt lärarnas kvalitet, som är högst varierande och har mer avgörande betydelse för vissa elever än för andra, såsom de ”svagare”. ”Att gallra bort de minst effektiva lärarna tar lång tid att förverkliga och resultaten av dessa åtgärder blir små.”

Formativa arbetssätt för engelskundervisningen Jag samlar länkar för att utmana mig själv i det formativa arbetssättet och för att variera undervisningen och hitta rätt inlärningsstil för eleverna. Jag såg att vi är fler som vill utmana oss i det på blogghubben. Här kommer ett litet bidrag med de länkar eller arbetssätt jag just för tillfället kan bidra med.

Related: