background preloader

Vad gör vi med elevernas alla restuppgifter?

Vad gör vi med elevernas alla restuppgifter?
Jag får frågan gång på gång och de som frågar är engagerade pedagoger som är oroliga för hur deras elever ska orka med att följa den undervisning som är nu samtidigt som de ska ta igen restuppgifter från tidigare arbetsområden. Ibland ska elever ta igen hela kurser samtidigt som de ska ta sig igenom den kurs som pågår nu. Det finns förstås olika anledningar till att eleven har hamnat i resthögsituationen men en gemensam nämnare är omotivation eller brist på ork. Omotivation eller brist på ork är inte en bra utgångspunkt för att göra om samma sak igen men nu dubbelt upp. Så vad ska vi göra för att stötta elever som har hamnat här? Om man som lärare eller skola hamnar i en situation då många elever bygger berg av restuppgifter är det en tydlig indikation på att den formativa bedömningen inte fungerar. På skolnivå: vilken kunskapssyn dominerar på skolan? För att åtgärda när resthögen redan har vuxit, behövs också insatser på flera nivåer: Eleven behöver få alla uppgifter visualiserade.

https://specialpedagogen.wordpress.com/2015/03/19/vad-gor-vi-med-elevernas-alla-restuppgifter/

Related:  ChecklistaPedagogik - allmäntBedömning och betyg

Göra/pröva I detta moment ska ni observera något i er verksamhet som skulle vara intressant att titta närmare på. Det finns olika metoder som kan användas för observation. Välj en situation där ni undersöker/observerar hur ni bemöter barnen. Inga ursäkter i Londons skolor Med vitnande knogar och skrivstil skriver han sitt namn. Omar. Han är fyra år. – Nu ska jag skriva ditt! Grundskolan Kingsmead Primarys frukostklubb är i full gång.

Tråkigt men viktigt – om syftets betydelse för elevernas motivation Fler än hälften av eleverna i en amerikansk studie säger att de hellre äter broccoli än gör sina matematikläxor och 44 procent går hellre ut med soporna. (Raytheon Company 2012). Det är ganska uppenbart inte alltid så att elever känner självklar glädje och motivation inför skolarbete och läxor. Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning. Följ oss på sociala medier eller på vår hemsida för att ta del av nya uppdateringar med tips på nya filmer och videoklipp inom formativ bedömning.

Collaborative Problem Solving Ross W. Greene är klinisk psykolog och grundare till ”The Collaborative Problem Solving Institute” i Boston. Hans metod kan på svenska kallas ”Problemlösning i samarbete” eller också behåller man helt enkelt det engelska uttrycket och förkortar det till CPS. Greene har i svensk översättning skrivit Explosiva barn: Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar (2002, översättning Gunilla Gerland. Am. orig. 1998.) 2008 kom en bok inriktad på skolan: Vilse i skolan: Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. (Översättning Silvia Klenz Jönsson.)

Tankekarta-verktyg Popplet app och webbsida Text 2mindmap Bubbl.us ”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5 ”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5 En saga av Camilla Allequist, för att förklara förmågorna i The Big Five för de yngsta. Elefanten levde på savannen i Afrika tillsammans med sina vänner noshörningen, buffeln, leoparden och lejonet. Varje kväll när solen gått ner samlades de vid vattenhålet för att lyssna till elefantens berättelser och dela med sig av vad de varit med om under dagen. Det var ofta elefanten som ledde samtalen och han diskuterade och argumenterade med sina vänner i timmar.

Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ”Hur kan jag motivera mina elever?” Ibland påverkas relationen mellan lärare och elever negativt och följden kan bli att lärare sänker förväntningarna på dessa elever. Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, ger i artikeln ”Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan. Webbaserad kurs om bedömning Webbkursen i bedömning och betygssättning riktar sig till lärare och skolledare och kan genomföras i valfritt tempo. Kursen är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som du genomför i din praktik. Genom kursen kommer du att få kunskap och möjlighet att reflektera kring hur du använder läroplanen som underlag för planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Du kommer att få redskap att använda bedömning såväl för elevens lärande som för din egen utveckling. Du kommer också att få resonera om hur du kan väga samman elevers kunskaper till betyg på ett tillförlitligt sätt. Vilka kan gå kursen?

Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna En efter en visar internationella undersökningar att svenska elever presterar avsevärt sämre i dag än under mitten av 1990-talet och tidigt 2000-tal. Den negativa utvecklingen i skolan torde delvis kunna förklaras av att dagens undervisning inte är anpassad efter hur elever tillgodogör sig nya kunskaper. Modern hjärnforskning visar att nötning, flit och träning, är de studietekniker som får elever att tillägna sig bestående kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sålunda skriver professorn vid Karolinska Institutet Martin Ingvar i boken Hjärnkoll på skolan, att ”repetition är den breda vägen till kunskaper”.

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor.

Related: