background preloader

Grammatikövningar för skolan

Grammatikövningar för skolan
Här kan du som är svensklärare eller annan språklärare kan ladda ner grammatikövningar att göra med dina elever på Grammatikdagen. De flesta av övningarna kan anpassas till både äldre och yngre elever. (Pst. Har du egna grammatikövningar som du vill dela med dig av? Våra första övningar är ursprungligen publicerade i Fyrans svenskbok och Femmans svenskbok utgivna på Gleerups förlag, författare Lena Alvåker och Ann Boglind samt Svenskboken åk 9, Gleerups förlag, författare Ann Boglind och Bengt Brodow.

Vad är kommatecken? ( , ) | Skiljetecken.se Hur använder man det? "Kommatecken" är tecknet ( , ) man använder för att dela upp en mening i olika delar och ange att det skall vara en paus. Jag skall hämta Nisse, Sture och Lasse.Vi åker till Spanien, sedan tågluffar vi i Afrika. Kommatecknet används även vid tidsangivelser för att avskilja sekunder från delar av sekunder. Greta sprang loppet på 32,45. Kommatecken räknas som ett skiljetecken i svenska språket. Summering av hur kommatecken används 1. Exempel: Jag köpte äpplen, päron, apelsiner och bananer. 2. Exempel: - Det var trevligt att träffa dig, sa Nils. 3. Exempel: Karin städade huset, medan Fredrik klippte gräsmattan. 4. Exempel: Hans nya bok, som jag läst två gånger, är mycket intressant. 5. Exempel: Aj, det gör ont! Mer om hur och när man använder kommatecken För att helt förstå hur man skall använda kommatecken krävs, att man fullt ut behärskar följande termer från satsläran: fullständig sats, huvudsats, bisats, subjekt, predikat, bindeord och fogeord. Mellan två fullständiga satser

Kunskapstest på alla ordklasserna | Svensk grammatik - testa dig! Testa dig själv och se vad du kan! Detta är ett test du kan göra för att se vad du kan om ordklasserna. Du kan göra testet direkt eller först repetera dina kunskaper om ordklasserna här. Därefter kan du göra testet. Under frågorna finns ett facit du kan gå till när du är färdig. Läs och repetera det som du har fel på. Gör gärna dessa tester tillsammans med en vän! Övningar ger färdighet! Lycka till! Vi stödjer projektet - Jag mobbar inte - läs mer här! Vilka ordklasser tillhör dessa ord i meningarna? Skriv dina svar på ett papper eller skriv ut sidan. Nils hade tjugo kronor i fickan. Substantiv – subst. Artikel – art. Adjektiv – adj. Räkneord – räkn. Personliga pronomen – pers. pron. Reflexiva pronomen – refl. pron. Reciproka pronomen – rec. pron. Possessiva pronomen – poss. pron. Demonstrativa pronomen – dem. pron. Determinativa pronomen – det. pron. Interrogativa pronomen – inter. pron. Relativa pronomen – rel. pron. Indefinita pronomen – indef. pron. Verb – verb Hjälpverb – hj.verb Adverb – adv. Färdig?

Uttrycksformer för upptäckare – inspiration Inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik finns många spännande uttrycksformer som kan inspirera till utveckling av skriftliga och muntliga uppgifter inom olika arbetsområden. I det här materialet kan du hitta exempel och instruktioner kring 12 olika typer av texter och andra framställningar. Med exempel från det centrala innehållet i biologi, fysik, kemi och teknik beskriver materialet en rad naturvetenskapliga och tekniska texttyper som du kan använda i undervisningen. Digitala presentationer Många lärare har elever med stor vana vid att använda olika typer av digitala verktyg. . Journalistiska texter Att arbeta med vetenskaps- och teknikjournalistik kan vara lärorikt på flera sätt. Årskurs 1-3 Artikeluppslag (1,3 MB) Årskurs 4-6 Reportageuppslag (1,4 MB) Årskurs 7-9 Granskande uppslag (1,1 MB) Litterära presentationer Litterära och berättande texter är något som eleverna börjar skriva redan i grundskolans tidiga årskurser. Reklam och information Fler exempel

Ordföljd Svensk ordföljd Se en film där jag förklarar ordföljd i huvudsats. Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med . ! eller ? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2 satser. En sats har ett subjekt och ett eller flera verb. Jag är ett subjekt, gillar är ett verb. Några exempel: De här meningarna är huvudsatser med rak ordföljd! Huvudsats En huvudsats är en sats som kan vara själv. En huvudsats kan vara ett påstående. En huvudsats kan ha rak ordfölj. En huvudsats kan också ha omvänd ordföljd.Det betyder att satsen börjar med något annat än subjektet.Då kommer subjektet på tredje plats. Om en huvudsats är ett påstående kommer verbet ALLTID på plats 2! En huvudsats kan också vara en fråga.Då kommer verbet först och subjektet på plats 2. En fråga kan också börja med ett frågeord. Exempel på frågeord är: Var, vad, när, hur, varför, vilka, vem Undantag:En imperativsats saknar subjet. Exempel:Skynda dig! Ordföljd med två verb

Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning Uttrycksformer för upptäckare - fördjupningÄmnesövergripandeSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssättUttrycksformer för upptäckare - inspirationUttrycksformer för upptäckare - fördjupningVad innebär en språkutvecklande undervisning? Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning Syftet med det här materialet är att ge förslag på genrer som tar vara på elevernas lust att undersöka omvärlden och förmedla egna innehåll och budskap till andra. Att arbeta med fasta uttrycksformer och medier skapar ramar och trygghet för eleverna. I arbetet med att stödja elevernas lärande har du som lärare nytta av fördjupad kunskap om den specifika presentationsform som ni har valt att arbeta med. Materialet innehåller fördjupningar kring 14 olika presentationsformer, både muntliga och skriftliga. Beskrivning av presentationsformerna Fördjupningsmaterialet spänner över 4 muntliga presentationsformer och 10 skriftliga. Beskrivningen av varje typ av presentationsform följer nedanstående struktur: Rapporter Aktuellt

Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 kartlägger ni var ni är någonstans i frågan och fastställer metod och en realistisk målbild.

Ett rätt lejon Jag vet inte hur många gånger jag har svarat på frågan om ”ett rätt lejon”, när människor kommer fram och vill prata språk. Alltså hur man böjer ordet rädd i neutrum. Men många vill ha ett snabbt svar, och orkar inte riktigt lyssna på själva historien. Synd, för det mesta vi kan träffa på i vårt språk som verkar ologiskt och konstigt har faktiskt en orsak. Har ni tid en liten stund? Så kallade neutrala substantiv, som tar ett i obestämd form och det i bestämd form, användes nog ursprungligen bara om garanterat livlösa ting (ett hus, berg, förkläde och liknande). Men det här med att personifiera saker, det var man å andra sidan ganska generös med förr i världen. Än i dag använder vi i svenskan sällan ett och det om sånt som är eller kan vara levande. Man säger till exempel ett barn, och det ordet är från början bildat till bära, och har nog ursprungligen betytt ’det man bär’. Och nu är vi äntligen tillbaka där vi började, med det rädda lejonet. PS Barn då, de är ju ofta rädda.

En spelifierad läsutmaning: 4 mil Snabb version: Läs på läsutmaningens webbsida där instruktioner och information till eleverna finns. Lite längre version med bakgrundsinformation och pedagogiska tankar återfinns nedan: Under höstterminen gick jag en distanskurs, Datorspel och lärande, vid Umeå universitet. I en fördjupningsuppgift skulle man tillämpa sina kunskaper och jag skapade då en spelifierad läsutmaning. Många rön tyder på att vi i skolan har vinster att hämta om vi lyckas använda oss av spelmekanismer när vi försöker fånga elevernas intresse och fokus. I bland annat septembernumret av Skolvärlden fanns ett lång artikel i detta ämne. Min spelidé grundar sig på ett uttalande av hjärnforskaren Martin Ingvar (i skriften Lära nr 5. För att sätta utmaningen i ett sammanhang har jag tittat ut en plats som ligger 4 mil från vår skola, nämligen ön Ven. I denna läsutmaning finns flera saker som hör ihop med formativt lärande.

Related: