background preloader

Specialundervisning för alla elever

Specialundervisning för alla elever
Satsar en elev på betyget A i engelska eller kämpar eleven med att klara kunskapskraven för betyget E i matematik? Då är eleven välkommen att delta i specialundervisning. När jag möter de blivande sexornas föräldrar varje vårtermin så bjuder jag in alla elever till specialundervisning. Under elevens fyra år på högstadiet träffar alla elever på mig och extra anpassningar och/ eller särskilt stöd i något sammanhang. Att välkomna alla från start lägger grunden till framgångsrika och effektiva specialpedagogiska insatser framöver. Jag tänker att varje elev är speciell och har sina unika behov och styrkor. Specialundervisning kan vara allt från extra anpassningar i klassrummet som t ex inlästa läromedel och hörlurar till särskilt stöd som t ex en egen arbetsplats, ett personligt utformat schema och enskild undervisning. Vad utmärker en inkluderande skola? Inkluderande undervisning- vad kan man lära av forskningen? Att diskutera Hur är specialundervisningen organiserad på vår skola?

http://webb2.svedala.se/1larare/specialundervisning-for-alla-elever/

Related:  anpassningar/stödmarianneluhrSvedala

Klassrumsstrategier Det finns exempel på klassrumsstrategier som andra gjort tidigare, men jag tycker att det behövs en motsvarande med lite mer färg. Därför har jag gjort två olika layouter varav den ena i några olika färgkombinationer. Om du gillar dem får du använda dem fritt och sprida dem till kollegor. Längst ner finns samma bild på andra språk (norsk, english & suomeksi). Pedagogisk Kartläggning/Utredning – Pedagogiska utredningar/kartläggningar och handledning Den pedagogiska kartläggningen/utredningen baseras på tester, intervju med eleven, intervju med undervisande lärare samt intervju med vårdnadshavare. Vad är DLS? DLS (Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga) är ett screeningmaterial för läs- och skrivdiagnostik och som ger information om elevens färdigheter i läsning och skrivning. Materialet består av fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse.

Förstelärare i Svedala Vi får till stor del de elever vi själva skapar. Elever är formbara och de vill lyckas. Men det är vi lärare som måste ge dem rätt förutsättningar. För mig går en väg till kunskap genom studiero. Finns det studiero i klassrummet kan vi lärare lägga mer tid på undervisningen och eleverna ges större möjlighet att ta till sig ny kunskap. Studiepaket om undantagsbestämmelsen - SPSM Undantagsbestämmelsen är ständigt aktuell och frågorna är många. Vad innebär den? Vem beslutar att den ska tillämpas? När kan den tillämpas? Hur kan man tillämpa den och hur påverkar det eleven? kännetecken Dyskalkylikern känns igen i ojämnheten i sina prestationer. Detta leder ofta till en stark frustration. Inte minst för honom själv I min kontakt med elever som har dyskalkyli har jag ofta slagits av den stora frustration som alla runt omkring eleven kan uppleva. Ena stunden kan han vara briljant och snabb i sitt tänkande medan nästa ögonblick kan inrymma problem med de allra enklaste räkneoperationerna såsom t ex 5 + 6 där han måste räkna på fingrarna. Dyskalkylikern är som regel normal-begåvad men har problem med vissa speciella tankeprocesser (kognitiva processer).

Att skriva faktatext med sexfältare Om man som lärare vill att ens elever ska lära på ett mer aktivt sätt, så tror jag att ett av de mest kraftfulla redskapen är att låta dem skriva mer oavsett ämne och genre. Eftersom skriftspr åket ställer högre krav på tydlighet än talspråket, så tvingas man när man skriver att ha en större medvetenhet. I NO-ämnena ska eleverna tränas i att kunna söka information i olika källor för att sedan använda denna information i diskussioner och egna texter. Att kunna ta till sig information och sedan omformulera det som ska läras in i olika texttyper tycker jag förstärker lärandet och språkutvecklingen. I årskurs 5 arbetar jag just nu med biologi och ett arbetsområde som vi kallar ”Allting börjar med solen”.

It-stöd gör stor skillnad för elever - SPSM Vi befinner oss i en tid där lärandet håller på att förändras. Elever och lärare får i allt högre utsträckning tillgång till it i form av bärbara datorer, pekplattor och telefoner. Samtidigt har tillgången till internet förbättrats. Det sker också en hel del kompetensutveckling av skolornas personal. Nya möjligheter att dela, samverka, utforska och kommunicera ökar elevernas möjligheter att möta de krav som ställs i ett framtida samhälle.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram – en sammanställning av de nya bestämmelserna Från och med 1 juli 2014 har bestämmelserna om stödinsatser i skolan ändrats, och Skolverket har reviderat de allmänna råden. Eftersom det kommer en del frågor och många inte känner sig helt på det klara med vad som gäller har jag försökt att göra en sammanställning om de nya bestämmelserna. En fråga jag fått är om särskolan är en stödinsats i sig eller om man även inom denna skolform måste arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram? Och svaret är: Ja, det ska man! Bestämmelserna gäller även särskolan. Det finns två former av stödinsatser – extra anpassningar och särskilt stöd:

Related: