background preloader

Språkutveckling och återkoppling – vi tränar på strukturen i en debattartikel.

Språkutveckling och återkoppling – vi tränar på strukturen i en debattartikel.
Att stötta skrivandet istället för att förenkla nivån ”Tänk dig att du som ambitiös ämneslärare märker att elever kan ditt ämne men stupar på språket. Du sänker därför nivån och förenklar språk och undervisning, men får reda på att det är fel väg att gå. Lösningen säger man istället är ett språkutvecklande arbetssätt, men hur går sådant till? Vi har sammanfört en NO-lärare med en svenska som andraspråkslärare. Och frågan är – kan en ämneslärare få elever att lyckas bättre – bara genom att jobba med språket?” Detta är inledningsorden till ett av programmen (”Stötta skrivande”) i UR:s programserie Språket bär kunskapen, som jag verkligen rekommenderar. En sönderklippt debattartikel – fungerar bra på en 1-1-skola! När mina tvåor skulle skriva egna debattartiklar för ett tag sedan märkte jag att de var otroligt engagerade och insatta i de ämnen de skrev om. Från kreativ och lekfull övning till språkligt utmanande diskussion Återkoppling till både mig och eleverna Pauline Gibbons Åsa Relaterat

http://strategierforlarande.se/2015/03/15/sprakutveckling-och-aterkoppling-vi-tranar-pa-strukturen-i-en-debattartikel/

Related:  Genrepedagogik CirkelmodellenSkrivundervisninggenrepedagogikenUndervisningUtvärdering

lararmalin Vi arbetar just nu med beskrivande text i åk 4. Hur gör vi då? I Genrepedagogiken betonas vikten av att stötta eleverna genom hela arbetsprocessen från insamlande av fakta till eget producerande av text. Såhär beskrivs den kortfattat: I arbetet med dessa olika texttyper använder vi oss utav Cirkelmodellen. Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j... Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. I Svenska 2 händer något, tycker jag. Texttyperna och allt som hör därtill blir lite mer utmanande och innehållet i texterna likaså.

Modell för ämnesövergripande planering I vårt arbetslag (åk 4) har vi under en tid diskuterat hur vi ska kunna planera och samköra vår undervisning på ett effektivt sätt. Vi har velat minska antalet pågående arbetsområden för eleverna och få ihop ämnesövergripande arbete för att skapa ett mer meningsfullt sammanhang för eleverna. Vi bestämde oss för att använda oss av cirkelmodellen (Pauline Gibbons) som bas för vår planering och ta hjälp av läsförståelsestrategierna som presenteras i En läsande klass i den första fasen som innebär att samla på sig kunskap inom området. Vi har också hämtat inspiration från Göran Svanelid som talar om stora frågor som hjälper oss att knyta ihop innehållet i undervisningen även om vi är olika lärare som undervisar i SO, NO och Sv samt att förtydliga för eleverna vad de är de ska lära sig. Planeringsarbetet är klart och i onsdags kickade vi igång vårt Tema Sverige.

LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag ser ett hus. Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. En lärare som ställer feta öppna frågor möjliggör för eleverna att delta i lektionerna. Tanken får utvecklas i gemenskap med frågan. Jag kommer publicera feta frågor kopplade till Lgr 11.

Cirkelmodellen, fas 2 – beskrivande text Vi arbetar just nu med beskrivande text i åk 4. Hur gör vi då? I Genrepedagogiken betonas vikten av att stötta eleverna genom hela arbetsprocessen från insamlande av fakta till eget producerande av text. Såhär beskrivs den kortfattat: Exempeltext för Svenska 3 med relevanta slutsatser om språklig förändring De formuleringar som belyser A-kravet om "relevanta slutsatser om språklig förändring" är markerade med fetstil. När jag var liten åt jag frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen. Varför måltiderna hette som de gjorde funderade jag överhuvudtaget inte på.

Vad är genrepedagogik? Alla sammanhang har sitt språk Vad vill jag säga och till vem? Vårt språk anpassas hela tiden till den situation som vi befinner oss i. Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? #frågebatteriet #frågebatteriet hänger runt min hals. Frågebatteriet följer mig hela dagarna för att jag ska vara medveten om hur jag ställer frågor. Till eleverna. Till kollegor. Till mig själv.

Related: