background preloader

Vanliga missuppfattningar vid bedömning

Vanliga missuppfattningar vid bedömning

http://www.youtube.com/watch?v=rs78xgvrlZA

Related:  BFLLgr11 samt betyg och bedömningarbetyg&bedömningsofiagullander

Helena Looft: Är du författare, lilla vän? Med skolans nya betygssystem finns det ingen plats för språklig kreativitet. Författaren Helena Looft kritiserar svenskundervisningen. Sedan 2012 får elever i svenska skolor betyg från årskurs sex och alliansregeringen föreslog i höstas att bedömningen enligt den nya A-F-skalan ska börja användas redan från fyran. Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. Nu är ju egentligen inte själva papperet intressant, det är innehållet i det som är viktigt.

Om Orka plugga Orka plugga är en satsning på studieteknik från UR, med pluggtips för dig som går i högstadiet. Här hittar du tips på strategier och metoder som hjälper dig att träna minnet, förenkla läsningen, felsöka i matten och förstå kunskapskraven. Här hittar du också tips på olika pluggvanor som gör det lättare att komma igång och planera tiden när du ska plugga. Många av tipsen går att använda i flera ämnen, både i och utanför skolan, så testa dig fram och se vilka du gillar bäst. Och kom ihåg – det handlar inte om talang, det handlar om att hitta bra strategier som passar just dig! www.ur.se/orkaplugga Studiepaket om undantagsbestämmelsen - SPSM Undantagsbestämmelsen är ständigt aktuell och frågorna är många. Vad innebär den? Vem beslutar att den ska tillämpas? När kan den tillämpas? Hur kan man tillämpa den och hur påverkar det eleven?

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att involvera eleverna själva i bedömningsprocesserna. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser.

Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Hur svårt är det att få ett A? Det är inte bara eleverna som undrar hur svårt det är att få ett A i betyg. Elevernas föräldrar är minst lika nyfikna. Är det svårare att få ett A än att få en 5:a?

Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Anpassningar En del elevers känsla för tid är inte lika välutvecklad som andra elevers. De kan ha svårare för vad innebörden av kvart, två minuter eller två veckor är och kan ha svårt att planera sin vardag trots att de kommit upp i åren. Deras oförmåga kan skapa irritation och det är inte ovanligt att andra kan tycka att de är oansvariga och själviska när de gång på gång kommer för sent, trots upprepade påpekanden. Att i detta läge hjälpa eleven med påminnelser eller strategier kan vara det som förändrar situationen. När de gemensamma ringklockorna försvunnit på skolorna har problemet med att komma in efter rasten ökat. Många lärare vittnar om att de har elever som regelmässigt kommer för sent och som t ex som har svårt att veta om det är möjligt att sätta igång ett jättekojbygge på 10-minutersrasten eller inte.

Stöd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP) innehåller två delar, dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål. För att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete med den skriftliga individuella utvecklingsplanen har Skolverket tagit fram ett stödmaterial. Materialet består av blanketter med handledning som kan underlätta arbetet och vara ett underlag för kollegiala samtal om elevernas lärande och utveckling av undervisningen. Stödmaterialet riktar sig till lärare och rektorer vid de obligatoriska skolformerna: grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.

urn:nbn:se:hkr:diva-15280 : Hur ska vi göra då? : praktiknära utveckling av en grundsärskolas arbete med bedömning för lärande ReferencesLink to record Permanent link Direct link Hur ska vi göra då? Hur kan man tänka runt planering? …på många olika sätt tänker vi. De exempel vi visat i olika sammanhang (se nedan) får man använda som eventuell inspiration om man så önskar, men det finns ingen ”stockholmsmall” för en planering. Har aldrig funnits, vill vi gärna förtydliga.

Related: