Förstelärare i Svedala - Undervisning och lärande 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Där emellan har ni bland annat kunnat läsa om nationella prov av Richard Linde, kamratbedömning av Lisbeth Bern, VÖL av Annica Eld till arbetet med att vända en klass av Malin Sjöberg och didaktiska kontrakt av Björn Persson. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.
Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta | Förstelärare i Svedala ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi öppnar en lucka i taget och skriver först presentationen av aktören, därefter öppnar man lucka två och beskriver miljön osv. Att diskutera: 1.
Nyskapande skolteknik hindras av PUL Om skolan ska kunna ta steget in i framtiden krävs en översyn av lagstiftningen kring personuppgifter. Lagen är föråldrad och måste uppdateras för att skolan fullt ut ska kunna utvecklas i takt med samhället, skriver bland andra Karl Alfredsson, utvecklingschef på Lin Education. Enligt internationella mätningar tillgodogör sig inte svenska elever kunskaper i samma takt som elever i andra länder – om nu mätandet av kunskaper ens är möjligt. Samtidigt pågår en kunskapsrevolution i det övriga samhället. Information som förr tog dagar eller veckor att hitta, är i dag sekunder bort. En viktig anledning till att skolorna nu halkar efter är den föråldrade personuppgiftslagen, PUL. Molntjänster olagliga Lagen säger exempelvis att kunden (läs skolan) måste kunna ha full kontroll över var all information lagras. Samtidigt har en hel värld av banbrytande interaktiva verktyg i molnet utvecklats för undervisning, som också börjat ta sig in i de svenska skolorna. Datainspektionens ord gäller
Appar och tillägg till Chrome och Google Drive Den senaste tiden har jag försökt jämföra Googles tjänster med Microsofts. En del kommuner i Sverige tex Malmö, Göteborg och Helsingborg, har valt att införa GAFE (Google apps for Education) och andra kommuner testkör nu OFFICE 365 for Education. Jag har ställt många frågor till både lärare, it-folk och rektorer om OFFICE 365. När jag frågar om de använder appar och tillägg får jag två svar: 1. Jag vet inte vad du menar eller 2. Det är inte dessa appar jag menar när jag frågar. Genom att du kan ansluta appar till Google Drive kan du använda Officefunktionerna gratis om du tycker dessa är bättre. I filmen nedan visar jag vad jag menar med appar och tillägg och hur några fungerar. Om du vill att Chrome och dina tillägg ska fungera även i iPaden kan du ladda ner appen VirtualChrome Browser 38 kr. Anledningen till att kommuner inte vill ansluta sig till GAFE trots att tjänsterna är helt gratis är Googles hantering av PuL - personuppgiftslagen.
Bedömer du likvärdigt? Ett självtest! Här är ett självtest för att skatta hur likvärdig din bedömning är inför betygsättningen. Ett diskussionsunderlag med dig själv eller med kollegor! 1. Har du i din planering tagit hänsyn till elevers olikheter vad gäller intresse, förmågor, förutsättningar? a) Ja, det är självklart. b) Javisstja! c) Nej, det är inte mitt jobb. 2. a) Ja, jag har alltid funderat ut flera vägar in i uppgifter och flera sätt att examinera elever. b) Kanske inte så aktivt i planeringen men jag är öppen för flera vägar till målen när jag märker att elever stöter på hinder. c) Nej, det är elevhälsans jobb och har inte med min bedömning och betygsättning att göra. 3. a) Ja, och jag ser till att eleverna får det presenterat på ett sätt som de förstår. b) Ja, jag visar Skolverkets ämnesplan med centralt innehåll och kunskapskraven som jag har kopplat till det centrala innehållet. c) Nej, min åsikt är att eleverna ska göra som jag säger helt enkelt. 4. 5. c) Nej, det skulle vara att curla. 6. 7. 8. 9. 10. Resultat:
61 Cooperative Learning Activities in ESL - Charles Hirsch, Deborah Beres Supple How to start a TED-Ed Club A step-by-step guide for starting a TED-Ed Club at your local school or community organization. Step 1 Watch this short video about starting a TED-Ed Club. If you’re interested, share it with friends, students and teachers that might help you start a club. Step 2 Tell us why you’re excited to start a TED-Ed Club by completing this application. Step 3 Talk to TED-Ed. Step 4 Read TED-Ed Club materials. The book outlines thirteen suggested meetings, each designed to prepare your club members for delivering their first TED-style talk. Step 5 Meet! Have a question about TED-Ed Clubs?
Realia möter digital läsförståelse - Mia Smith Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då jag och Annika Sjödahl började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används(Lgr11, engelska åk 9) Kunskapskravet som ska bedömas är detta: Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Kunskapskravet går i stort ut på att öka insikten och förståelsen för andra människors livsvillkor och traditioner. Virtuell samplanering Vad innebär bedömningsaspekterna i kunskapskravet?
Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaringanvänd bilderna som stöd för att förstå innehålletse på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehålletläsaren använder sina förkunskaperförsök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta påskapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i textenfokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Webbtillämpningar för lärande Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck. Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med. En del av uppgiften består i att vi ska matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål och mot SAMR-modellen. Blooms digitala taxonomi för lärandemål har sex nivåer som går från en lägre nivå på lärande till ett högre. Den lägsta nivån är längst ner på trappan så man bör sträva efter att komma högre upp i sitt lärande. MinnasKunna hämta relevant fakta och kunskap från minnet.Kan du minns …? TillämpaKunna använda kunskap i nya sammanhang.Vad skulle hända om …?