Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. Gemensam läsning ger resultat – ett steg i taget I min ena samtvåa läser vi just nu Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Lektionsupplägget
Från tal till skrift i Bokstavslandet En bro mellan tal och skrift får man med hjälp av att använda bilder inför elevernas skrivande. Inspiration hämtad från boken Stärk språket stärk lärandet, Pauline Gibbons. En bildsekvensövning kring berättande text Vi har redan under en tidigare lektion haft ett textsamtal tillsammans kring en spökhistoria från Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 2 och eleverna har tränat på texten hemma. Inledningsvis högläser jag spökhistorien från Livet i Bokstavslandet igen som en repetition. Gibbons fyra faser kring beskrivande text I So:n gör vi en Jorden runt-resa med klassen! Tanken är att vi börjar i det talade, vardagliga språket och stöttar eleverna mot det ämnesspecifika språket. Fas 1. Fas 2. Resterande världsdelar tar vi so-lektionen efter och gör samma sak. Fas 3. Fas 4. Jag gjorde en liknande övning om världsreligionerna för två år sedan. Läs mer: Världsreligionerna - på väg från tal till skrift
Checklistor att hämta! Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till. I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor. I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok. Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Vinstlotten Det var en gång en pojke som hette Fred. Vännerna kom på en gång. av Sörgruppen Drakens nya vän
ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter Cirkelmodellen, att arbeta tillsammans för att gemensamt lära och sedan få prova mer självständigt är utvecklande för alla, både de elever kom kommit långt och de som behöver stöd i sitt skrivande. Digitaliseringen av skrivandet påverkar textproduktionen och elevernas texter. Ipaden underlättar skrivandet rent fysiskt men det leder också till att antalet texter som eleverna producerar och är stolta över ökar i jämförelse med elever som i sin läs- och skrivutveckling endast använder penna som skrivverktyg. Texterna blir inte bara fler de blir längre, mer innehållsrika och till viss del mer korrekta. Jag ska beskriva vår resa mot faktatexter. Vi startade i en frågeställning som var kopplad till vårt tema: ” Hur klarar sig djuren när det blir höst och vinter?” Tillsammans gjorde vi en tankekarta på tavlan där eleverna talade om vad de kom ihåg från filmen och texten. Vid nästa tillfälle tog jag fram vår faktatext igen och vi diskuterade hur den var uppbyggd. Att diskutera
Stava rätt? - Mia Kempe En fråga som ofta återkommer bland lågstadielärare är hur mycket vi ska träna eleverna i att stava rätt. Ska vi lärare ”peta” i elevernas texter och rätta vartenda stavfel eller ska eleverna få skriva fritt? Förstör vi barnens skrivlust om de måste sudda och ändra i texten så fort det blir fel? Min erfarenhet är att många elever vill stava rätt. Jag brukar också undervisa barnen i språklära. I år har vi precis tränat på vokalerna och dubbelteckning i min åk. 3. Texten till vokalvisan. Eleverna hade redan i åk. 2 arbetat med vokalerna och vi började med att repetera vilka vokalerna är. Efter att vi lyssnat på sången skrev vi en gemensam tanketavla på tavlan. Stödmall/affisch för vokalerna. Sist, men inte minst, fick eleverna öva på vokalerna och dubbelteckning i vårt digitala läromedel i svenska. Under året kommer vi kunna gå tillbaka och repetera reglerna, både genom att titta på Youtubefilmen och affischen. Stödmall/affisch med NG-ljudet. Stödmall/affisch till J-ljudet. Ng-ljudet
Sekvensbilder – informationsklyftor, stöttning och språklig förhandling Språkutvecklande grupparbete som stöd för berättande och skrivande Jag vill skapa meningsfull interaktion mellan barnen och planera för att det språkliga utflödet blir så bra kvalité på som möjligt. Därför behöver arbetet vara genomtänkt och följa en viss struktur med tydligt syfte. En modell som jag använder, har jag byggt upp kring sekvensbilder. Sekvensbilder Sekvensbilder kan användas på många olika sätt. Ett sätt jag ofta använder mig av i årskurs 1, är som stöd för muntligt berättande och skrivande i grupp. Sekvensbilder som exempelvis Herr Jakob, Papa Moll eller Globi finns att köpa på vanliga förlag och kallas ofta ”Språklådor”. Att träna muntlig språkförmåga – informationsklyfta Jag klipper ut bilderna i förväg, för jag vill att de ska vara hemliga för barnen. Barnen delas in i grupper om fyra och alla i gruppen får vars en bild av serien. Skrivande i grupp – förhandling om språk Alla är aktiva och medförfattare till texten, men det är inte alltid alla som håller i pennan.
Tips för att komma igång med språkutvecklande undervisning och undervisning i lässtrategier. För er som är sugna på att komma igång och arbeta mer språkutvecklande, oavsett ämne, rekommenderar jag föreläsningen Språkutvecklande arbete av Hanna Stehagen. Jag har tidigare nämnt både hennes bok Språk i alla ämnen och hennes blogg Mitt språkutvecklande klassrum i mina inlägg, eftersom de har varit viktiga för mig. I den här föreläsningen inleder Hanna (de första åtta minuterna ungefär) med att argumentera för varför alla lärare bör ha ett språkutvecklande förhållningssätt. Hon nämner ett citat av Monica Axelsson som lyder så här: ”Skolans språk är ingens modersmål”. Detta är något jag som ämneslärare i svenska och psykologi försöker att ha i åtanke hela tiden. Ett annat tips är introduktionsfilmen Strategier för läsförståelse som Rolf Ekelund har tipsat om i Svensklärarföreningens grupp på facebook. Även om de exempel vi får se och höra i flera av sådana här filmer utgår ifrån grundskolan finner jag dem mycket användbara på gymnasienivå. Åsa Relaterat Det första inlägget! Hej!
Att skriva faktatexter - Mia Kempe Läsåret börja lida mot sitt slut och mycket handlar nu om att avsluta terminen på ett bra sätt. Det ska bli skönt att vara ledig och få tid till att tänka på annat än skolarbete. Men visst kan det också kännas bra att ha lite tankar inför uppstarten i höst? Arbetets upplägg Arbetsområdet bygger framför på delar av det centrala innehållet i svenska och biologi för åk. 3. Konkretisering av mål för eleverna Allra först fick eleverna ta del av målen för arbetsområdet. Uppstart av arbetsområdet Arbetet startades med att utgå ifrån något eleverna redan var bekanta med, nämligen berättande texter. Gemensamt textskrivande Arbetet fortsatte genom att vi tillsammans läste två olika faktatexter om igelkotten. Utifrån tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext på Ipad. I checklistan kollar en klasskamrat att alla ämnesspecifika begrepp finns med och ger också feedback genom att skriva två positiva saker med texten (stjärnorna) och en sak kompisen behöver träna vidare på (utropstecknet).
Berätta med skuggor - Litteraturhusbloggen Litteraturhusbloggen Berätta med skuggor - Litteraturhusbloggen | Litteraturhuset Trampolin i Sandviken 11 september, 2017 av Katarina Eriksson I fredags var det dags igen för vår öppna verksamhet Fantasifabriken som riktar sig till de yngre barnen tillsammans med en vuxen. Vi har alltid olika teman och den här gången blev vi inspirerad av vår senaste sommarlovsworkshop som handlade om skuggspelsteater och du kan läsa mer om den i vårt tidigare inlägg. Vi började med att sjunga lite sånger som vi alltid gör på Fantasifabriken och sedan läste vi en klassiker, Pelles ficklampa av Jan Lööf. Boken handlar om Pelle som ska gå med pannkakor till morbror Sven och på vägen möter han en drake, ett troll och en gorilla. Skuggspelsfigurer inspirerade av Pelles ficklampa. I berättarrummet hade vi hängt upp ett lakan som vi belyste bakifrån med en vanlig bordslampa. Sedan var det dags för barnen att göra egna skuggor och figurer! Vems är skuggan? Barnen fick börja med att rita upp en skugga på svart kartong som de klippte ut och sedan fundera vem skuggan tillhörde. Vems är skuggan? förberedelser: Blompinnar
Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. När de kom tillbaka in klassrummet blev de indelade i par och så fick de i uppgift att komma fram till följande: ”Vad är det här för texttyp och hur vet vi det?”. Nästa steg blev att börja läsa vissa delar i texten lite mer noggrant. Åsa Relaterat Hej på er! I "Akademiskt skrivande"
Faktatext – cirkelmodellen Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Efter att vi fokuserat på återberättande texter (se inlägg återberättande text) så går vi nu vidare och tittar på faktatexter. Vi följer liknande arbetsstruktur när vi introducerar textgenrer för att den igenkännande faktorn gynnar flertalet elever. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning