background preloader

Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar

Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar
När jag nu stuckit ut hakan och menat att vi har mycket tid och lite hinder för utveckling är det kanske på sin plats att var lite mer konkret också och inte bara gnälla över långsam utveckling! Det som har räddat mig tidsmässigt är att ha en tydlig struktur för innehållet i en lektion (engelska). Det gör att jag vet precis vad lektionen ska innehålla i stort när jag ska tänka igenom lektionen. Ska tilläggas att vi på vår skola har lektioner som är 3 timmar långa men har man kortare pass är det bara att dela upp strukturen i två delar. Så här ser min grovstruktur ut och den är likadan varje vecka: Ritualer: veckans ord och idiom, nyheter eller annan hörförståelse, kommunikationslek (rollspel eller historieberättande utifrån bilder eller återberätta tecknad film – Mordillo på Youtube är kul!). Eftersom strukturen ser ut så här är eleverna inkörda på den och det går inte åt någon spilltid för övergångar mellan aktiviteter.

https://specialpedagogen.wordpress.com/2012/04/29/konkret-lektionsstruktur-sparar-tid-och-inkluderar/

Related:  lektioners strukturSynligt lärandePedagogiska hemsidorLektioners strukturextra anpassningar

Mitt Flippade Klassrum I dagens DN publiceras följande artikel: Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag Det som förvånar mig mest är att folk fortfarande blir förvånade av att ”tuffa tag” inte hjälper för att strukturera och skapa ordning i klassrummen. När man försöker lösa ett problem i klassrummet genom att använda sig av metoder som kanske fungerade för 50 år sedan på dagens unga och morgondagens vuxna, ja snacka om att använda ”fel” metoder. Forskningen inom pedagogiken går framåt.

Veckans förmåga Värdegrundande förmåga – Att kunna arbeta tillsammans med andra Värdegrundande förmåga – Att göra sitt bästa vid varje tillfälle Kommunikativ förmåga – Samtala, resonera och diskutera. Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever.

Tips till skolbibliotek om talböcker Här är några länkar och praktiska tips till skolbibliotekarier som arbetar eller tänkt börja arbeta med talböcker och andra tillgängliga medier. Kom igång med talböcker och lättläst Här berättar Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) vad du, som ansvarar för utlån av tal- och punktskriftsböcker till personer med läsnedsättning, behöver kunna. Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Inte heller säger väl hjärnan: – Hej hopp det här låter kul”

Ny trend skapar rättvisare klassrum Läraren ställer en fråga till klassen, och sedan får någon av de ivriga eleverna som räcker upp handen svara. Eller kanske skriks svaret ut innan läraren gett ordet till någon? Det är en scen som de flesta känner igen från sin barndoms klassrum. Men kanske är det snart slut på handuppräckning i klassrummen - en ny trend där läraren istället slumpar fram vem som ska få svara håller på att bli riktigt stor ute på skolorna. På Ängsnässkolan i Huddinge utanför Stockholm används namnpinnarna flitigt. – Jag tycker att det är mest bra, för om man räcker upp handen är det inte lika många som får svara, nu kan det bli vem som helst, säger Elmer Book, elev i klass 5B.

LÄTT ATT LÄRA! En sida med massor av länkar till animationer, spel, filmer och självtester! Gör skolarbetet både lättare och roligare! - Barnsidan. Matte, klockan, svenska och engelska. Tycker ditt barn att det är tråkigt att träna på multiplikationstabellen och de andra räknesätten? Här hittar du massor av roliga länkar, till övningar och roliga mattespel! Klicka nedan på den blåfärgade texten för att komma till önskat område. Du och ditt barn kommer inte att bli besvikna! Det finns även lite länkar till spel och övningar om klockan. Matematik Dags för standardiserade lektioner? Din viktigaste checklista inför nästa lektion! Vi som jobbar i elevhälsoteam i skolor runtom i Sverige vet hur svårt det är att nå ut, verkligen nå ut, till alla klassrum med de råd vi har för att möta elevers behov. Vi förklarar, vi visar, vi skriver planer, vi samtalar, möter tillsammans med föräldrar och ibland BUP. Alla förstår, alla är med på tåget men vid uppföljningen visar det sig att undervisningen har tuffat på precis som vanligt. Och nu är eleven i en ännu värre sits än vid förra mötet. Generellt åtgärdsprogram för lärare var ett försök att komma närmare pudelns kärna för att få fatt i de där ingredienserna som varje lektion behöver ha för att förebygga, träna och kompensera för funktioner och förmågor som inte utvecklats tillräckligt ännu.

Nytt typsnitt lättare att läsa för dyslektiker Ett typsnitt som sätter läsbarhet före estetik var målet när Christian Boer formgav Dyslexie. Med olika långa staplar och kursiva drag är typsnittet lättare att läsa för dyslektiker. Den nederländske formgivaren Christian Boer har själv dyslexi. Ofta upplever han att bokstäverna ställer sig upp och ner eller vänder sig åt fel håll när han läser. Typsnittet Dyslexie är hans sätt att skapa en så gynnsam läsmiljö som vanligt. Bokstäverna är formgivna på ett sådant sätt att läsaren inte ska tappa koncentrationen.

VIA-modellen – en enkel lärmodell I veckan var jag på Skolforum och föreläste om hur det kan se ut i en lågstadieklass när man går in för att eleverna ska kunna reflektera över hur de gör när de lär. Inte att de ska nischa in sig i fasta lärprofiler, som jag snarare tycker kan hämma än hjälpa dem att våga ta nya kliv. Nej, hur man kan prata om utmaningar och hur vi faktiskt alla ibland hamnar i lärande gropar, som vi kan hjälpa varandra att ta oss upp ifrån. Om hur vi kan leta efter utmaningar och se det spännande i att lära mer. Efteråt kom det fram en åhörare som bad att få använda en modell jag hade visat. Jag har haft med den på bloggen tidigare, men postar igen för att göra den aktuell ifall nya besökare kommer in här. Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig.

Lektionsobservationer – NORDSTRÖM EDUCATION Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning. Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen.

Appar som hjälp vid läs- och skrivproblematik Jag fick en fråga om vilka appar jag rekommenderar till elever med läs- och skrivproblematik. Här kommer min lista med appar utan inbördes ordning. Jag har tagit med appar med lite olika funktioner:

Related: