background preloader

SIOP.pdf

SIOP.pdf

VIA-modellen – en enkel lärmodell I veckan var jag på Skolforum och föreläste om hur det kan se ut i en lågstadieklass när man går in för att eleverna ska kunna reflektera över hur de gör när de lär. Inte att de ska nischa in sig i fasta lärprofiler, som jag snarare tycker kan hämma än hjälpa dem att våga ta nya kliv. Nej, hur man kan prata om utmaningar och hur vi faktiskt alla ibland hamnar i lärande gropar, som vi kan hjälpa varandra att ta oss upp ifrån. Om hur vi kan leta efter utmaningar och se det spännande i att lära mer. Efteråt kom det fram en åhörare som bad att få använda en modell jag hade visat. Mina elever har modellen på sina målböcker. Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Inte heller säger väl hjärnan: – Hej hopp det här låter kul” om vi skriver – slå upp boken på sidan 47 och läs för dig själv till sidan 54 och svara därefter på de fantastiska frågorna på sidan 55! Hellre döpa lektionerna: Lektionen om ”den osynliga ingrediensen!”

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell The Big Five

Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt untitled Elevinflytandet blir verklighet. Måste bara tipsa om spel-idén som mina elever tyckte att vi skulle göra under arbetet med forntiden. När de fick vara med och bestämma hur vi skulle nå målen kring forntiden, i uppstarten av den pedagogiska planeringen, så kom idéen om att göra ett forntidsspel. Nu har vi flera spel igång! Vi har under en tid jobbat mycket med Reportern från En läsande klass och tränat på att ställa frågor. Eleverna har fått skriva frågor och svar kring sten- och bronsålder, det är så långt vi har kommit, på kort och sedan fick de göra spelplaner och skriva regler (instruerande genren). Så härligt att höra eleverna ställa frågor som – Hur längre varade bronsåldern i Norden? Vi fyller på med frågor allt eftersom vi jobbar vidare med andra tidsperioder. Eleverna tränar på en massa fakta, kommunicera med varandra, jobba med instruerande text och läsförståelse! Mycket rolig idé från eleverna. På filmen här finns hur jag lägger upp arbetet kring mina pedagogiska planeringar.

untitled Dags för standardiserade lektioner? Din viktigaste checklista inför nästa lektion! | specialpedagogen Vi som jobbar i elevhälsoteam i skolor runtom i Sverige vet hur svårt det är att nå ut, verkligen nå ut, till alla klassrum med de råd vi har för att möta elevers behov. Vi förklarar, vi visar, vi skriver planer, vi samtalar, möter tillsammans med föräldrar och ibland BUP. Alla förstår, alla är med på tåget men vid uppföljningen visar det sig att undervisningen har tuffat på precis som vanligt. Och nu är eleven i en ännu värre sits än vid förra mötet. Generellt åtgärdsprogram för lärare var ett försök att komma närmare pudelns kärna för att få fatt i de där ingredienserna som varje lektion behöver ha för att förebygga, träna och kompensera för funktioner och förmågor som inte utvecklats tillräckligt ännu. Metakognitiva strategier: varför gör vi det här? Den viktigaste flippen är kanske helt enkelt att sluta påstå och prata och börja fråga istället. Johanna Kullenberg och jag samtalade om detta, jag har glädjen att samarbeta med henne och det innebär häftiga pedagogiska samtal.

Att förbereda för lektionen i klassrummet Då jag förbereder mina möten med elever, lärarkandidater eller lärare jag håller seminarier för brukar jag göra en klassrumspromenad. Då gör jag detta: ställer i ordning bord och stolar så att de håller en linje, håller ihop, ställer in stolar, tar ned stolar från bord, gör linjerna vilsamma. Det betyder att borden sitter ihop och inga glipor finns. Det gör rummet vilsammare.plockar bort skräp om detta finns. Jag är mycket noggrann med allt som hör klassrummet till.

Hjärnforskare vill att skolan tänker om Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.Torkel Klingberg. Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn. Och därmed hela samhället. – Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop: Hur arbetsminnet ser ut, mekanismer bakom läsförståelse, varför det kan vara svårt med matematik och vad dyslexi och dyskalkyli kan bero på. Genom det forskningsprojekt som Torkel Klingberg och kollegorna på Karolinska institutet bedriver i Nynäshamn sedan 2007 har han lärt sig mycket om svenska skolelevers utveckling. Torkel Klingberg skiljer ut fem teman som kan leda till en ny syn på barns utveckling och inlärning: 1. 2. 3. 4. 5. ”Formbarhet”. – Nej.

Collaborative Learning What is collaborative learning? What is the impact of collaborative learning or group work? What are some examples of collaborative learning activities? How can you design group work activities? How can you manage group work? What is collaborative learning? Collaborative learning is based on the view that knowledge is a social construct. The learner or student is the primary focus of instruction. Collaborative learning can occur peer-to-peer or in larger groups. Group work or collaborative learning can take a variety of forms, such as quick, active learning activities in class or more involved group projects that span the course of a semester. What is the impact of collaborative learning or group work? Research shows that educational experiences that are active, social, contextual, engaging, and student-owned lead to deeper learning. Development of higher-level thinking, oral communication, self-management, and leadership skills. Stump your partner Think-pair-share/ Write-pair-share

Startkit – en termins arbete med BFL | Kvutis Startkitsupplägget, som består av åtta lärmoduler, är tänkt för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Klicka på bilden för att komma till startkitet Innehåll i startkit1 Förutsättningar2 Upplägg och innehåll3 Annat stödmaterial

Related: