background preloader

Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång

Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång
Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ”Hur kan jag motivera mina elever?” Ibland påverkas relationen mellan lärare och elever negativt och följden kan bli att lärare sänker förväntningarna på dessa elever. Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, ger i artikeln ”Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan. Motivationsgraden påverkas av inre och yttre faktorer Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker: Bekräfta sig själv och bli bekräftad av andra Viktigt att utveckla elevens inre motivation Related:  personligt lärande

Klassrumskommunikation Målgrupp: Lärare i grund- och gymnasieskola Sju timmar om klassrumskommunikation med digitala verktyg Upplägget av samtliga paket hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokument? I läroplanerna för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola skrivs i kapitel 1 under rubriken Skolans uppdrag: "Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. I samtliga läroplaner för svensk ungdomsskola (grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola) skrivs i kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer under underrubriken 2.2 Kunskaper: "läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling," Samtalet som form för lärande och utveckling finns också beskrivet i många kurs- och ämnesplaner.

Fler bedömare ger rättvisare betyg En artikel i tidskriften Språk & Stil (nr. 24) av Eric Borgström och Per Ledin (2014) belyser problematiken och pekar på faktiskt rätt enkla, men möjligen dyra och tidskrävande vägar ut ur den. Bedömarvariation inom och mellan grupper I Sverige var diskussionen om bedömning av skrivförmåga senast på tapeten när Skolinspektionen ville avskaffa uppsatsproven i svenska, eftersom kontrollbedömarna inte var överens med lärarna. Bortåt hälften av elevtexterna fick ett nytt betyg, i de allra flesta fall lägre. Det är inte i sig uppseendeväckande, menar Borgström & Ledin, eftersom externa bedömare generellt bedömer hårdare än rättande lärare och eftersom Skolinspektionens uppdrag formulerades mot bakgrund av betygsinflation. Nationella skrivprov behöver alltså inte avskaffas, men vi måste sträva mot en likvärdig bedömning. En insikt som länge funnits inom psykometrin och som vår undersökning både belägger och illustrerar är att bedömarvariationen reduceras med fler bedömare. Risker föder risker

How One Teacher Let Go of Control To Focus On Student-Centered Approaches | MindShift | KQED News When Kristine Riley looks back on how she used to teach her students, she sees order and control. Her third, fourth and fifth grade gifted-and-talented classes had been structured and orderly, and students sat in designated seats. She had assigned the same tasks to every student and had hoped for roughly the same answers from all of them. She used to believe that it was her responsibility as a teacher to impart information to her students. Riley had decided what was important and students were expected to learn what they were taught. Riley is also a conscientious teacher and regularly looks for ways to better herself on behalf of her students in Edison, New Jersey public schools. “In the beginning, it was uncomfortable,” Riley said. Student choice is central to her methods. Rather than have Riley assign seats, students now choose their own work place: a standing desk, an overturned crate or a spot next to the windowsill. Riley’s students prefer the new classroom environment, she said.

Birdhouse Roof Tile: Cozy Nesting Site For Birds Brings Wildlife to Your Home Looking to find some feathery housemates or find a cool new accent for your home? The Birdhouse roof tile created by Klaas Kuiken is an excellent way to bring a little nature back into your life. Built atop a standard roof tile, a basket below the tiny house can be used for nesting and accessed by the round entrance in the front. The entire piece can be fastened with a special glue that makes it resistant to extreme temperatures. With good ventilation and a safe harbor away from cats and other predators, the birdhouse roof tile is also sealed to make sure the winged residents don’t accidentally fly into your attic. Looking to help combat the declining bird population, artist Klaas Kuiken consulted with the Vogelbescherming (Dutch Bird Association) to find a way to encourage urban habitats. + Klaas Kuiken Via Gizmodo

Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"

A Beginner's Guide To Personalized Learning - A Beginner’s Guide To Personalized Learning by TeachThought Staff There is a difference between personalized learning and differentiation. Differentiation is a kind of personalized instruction, where teachers adjust process, & product, according to a student’s readiness, interest, & learning style. Planning of the learning starts with the content, and the content remains the same for all students. This is a school and curriculum-centered approach that attempts to amend the delivery of the content to match the student’s needs, strengths, and general readiness. Personalized learning starts with the learner and asks the question, “What does this student need to understand, and how best can that happen?” In that context, consider the above graphic from Mia MacMeekin (who also gave us 27 Simple Ways To Check For Understanding). What is personalized learning? In this way, it represents an excellent beginner’s guide to personalized learning. A Beginner’s Guide To Personalized Learning

Språk i alla ämnen Språk – eller att byta en bromskloss Introduktion Språk och kunskapsutveckling hänger tätt ihop. Därför är frågor om språk frågor för alla lärare. I Gy 2011 betonas det språkutvecklande perspektivet – och perspektivet finns inskrivet i samtliga examensmål och de flesta ämnesplanerna. Det fullständiga utvecklingspaketet hittar du som pdf i högerspalten. Innehåll Paketet innehåller: ett kommentarmaterial till språk i alla ämnen: Få syn på språket en introduktionsfilm ett bildspel med diskussionsunderlag Materialet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp utifrån olika typer av material. Paketet innehåller också material som kan användas till fördjupande studier. Förslag på tidplan Tre tillfällen i grupp om cirka två timmar. Målgrupp Lärare i olika ämnen, till exempel arbetslaget. Arbetsgång Möte 1 Titta på bildspel 1 och tillhörande film: Språk i alla ämnen (del 1) som finns i högermarginalen på webbsidan. Möte 2 Möte 3

Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete Genom åren har många olika former av kollegial kompetensutveckling växt fram. Vad sker när man försöker genomföra ett kollegialt grupphandledningsprogram? Vilken kompetensutveckling kommer till stånd och hur utvecklas lärarskickligheten vid en sådan kollegial handledning? Under perioden 2008-2011 följde och intervjuade Langelotz ett arbetslag bestående av sammanlagt 12 lärare och fyra lärarstudenter som främst undervisade elever i år 7-9. Gemensamma beslut underlättar genomförandet På den studerande skolan valdes kollegial handledningsmodell i samråd mellan rektorn och lärarna, men det var rektor i sin roll som pedagogisk ledare som initierade idén. Handledningsprocessen har inspirerats av boken ”Kollegahandledning i skolan” och består av nio steg, som lärarna förväntades hålla sig strikt till, menar Langelotz: Varvet eller rundan: varje deltagare presenterar sitt problem. Nyckelord i denna handledningsmodell är reflektion, gemenskap och utforskande, konstaterar Langelotz.

Step by Step: Designing Personalized Learning Experiences For Students The phrase “personalized learning” gets tossed around a lot in education circles. Sometimes it’s used in the context of educational technology tools that offer lessons keyed to the academic level of individual students. Other times it’s referring to the personal touch of a teacher getting to know a student, learning about their interests and tailoring lessons to meet both their needs and their passion areas. As with most education jargon, the phrase isn’t fixed, but it usually connects to the idea that not all students need the same thing at the same time. It implies choice, multiple pathways to learning, many ways to demonstrate competency and resists the notion that all students learn the same way. Educator Mia MacMeekin has put together a clear infographic highlighting some of the ways teachers design “personalized” curriculum.

Kursplaner i andra länder Kursplanereformer pågår ständigt runt om i världen. Denna sida togs fram 2009, med då aktuella kursplaner i olika länder, som ett stöd för det svenska reformarbetet vilket resulterade i nya styrdokument 2011. En uppdatering av denna sida pågår under 2014. Här finner man kursplaner från förskola till gymnasienivå från följande länder, det finns även länkar till översiktlig information om respektive lands skolsystem. International Review of Curriculum and Assessment Frameworks Internet Archive (INCA) ger mycket information på en mer generell nivå t.ex beskrivningar av läroplaner, obligatoriska ämnen, antal undervisningtimmar/ämne, kursplanernas struktur, skolsystemets struktur osv. INCA provides descriptions of government policy on education in Australia, Canada, England, France, Germany, Hungary, Ireland, Italy, Japan, Korea, the Netherlands, New Zealand, Northern Ireland, Scotland, Singapore, Spain, Sweden, Switzerland, the USA and Wales. Danmark England Generell beskrivning av kursplaner

Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Grundskolan Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1. Gå direkt till bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i bedömningsportalen Specialskolan I specialskolan är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1 sedan den 1 september 2016. Läs mer om obligatoriska bedömningsstöd och kunskapskrav Kunskapskrav i årskurs 1 Sedan 1 juli respektive 1 september 2016 gäller ett nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan respektive specialskolan. Stöd till huvudmannen Presentation om kunskapskravet och bedömningsstöden i årskurs 1 (672 kB) Introduktion till materialet Grundsärskolan Nya Språket lyfter!

Related: