Boksamtal á la Chambers

197 kandidater finns det till ALMA 2015 enligt nomineringslistan. Det är ganska många! Men en sticker ut lite – han är nämligen nominerad två gånger. Aidan Chambers, från England, står på listan både som författare och, tillsammans med sin fru Nancy, som läsfrämjare. I sitt arbete som läsfrämjare har Aidan Chambers talat och skrivit en hel del både om läsmiljö och om boksamtal (se längst ned). Alla som försökt vet att det är både roligt och svårt att leda boksamtal, särskilt när man ska göra det i större grupp. Boksamtalets fyra frågor Samtalsstrukturen bygger på fyra grundfrågor, som kan tyckas nog så enkla – men som kan leda mycket långt. Vad tyckte du om i boken? Också i en bok man absolut inte tycker om går det (med ansträngning) att hitta något litet enskilt element man kan ta upp på listan ”tyckte om”. Chambers är mycket noga med att ordet ”varför” ska vara bannlyst i boksamtalet. Vad tyckte du inte om i boken? Finns det något du undrar över? Vilka mönster ser du?

Filmtips Ett halvt ark papper "Vuxna måste engagera sig i ungas läsning" - Minabibliotek När läsningen minskar bland unga försvinner deras röst som vuxna. Johan Unenge, som var Sveriges första läsambassadör, betonar att språk är makt och att de som kan ge barn den makten är främst föräldrarna. Johan Unenge är författare, serietecknare, illustratör och manusförfattare. – Bästa sättet att skaffa sig ett använbart språk är genom läsning. Många unga har dålig läsförståelse Litteraturutredningen från 2012 redovisar att ungas läsförmåga har minskat under flera år. Johan Unenge tror inte att dataspel är skadligt, däremot anser han att du som vuxen misstar dig om du tror att de kan ersätta allt det som läsning av böcker ger. – Genom böcker får läsaren en chans att sätta sig i andras situation, bli nyfiken på sin omvärld och inte minst öka sin läsförståelse. Enbart skolan räcker inte – Alla kommer i kontakt med böcker via skolan. Han betonar också att föräldrar som inser värdet av att barnen läser, inte blint ska lita på att skolan gör det jobbet åt dem. Läs högt för barnen i sängen.

Matteuseffekten - evidens och konsekvens — språkforskning.se Metod 485 engelskspråkiga elever deltog i studien. Avkodning av enstaka ord mättes i årskurs 4, och ordförråd mättes i årskurs 4, årskurs 8 och årskurs 10 (mellan barnen var 10 år och runt 16 år) med flera olika standardiserade tester. All data analyserades med ”Multilevel modeling”. En komplicerad statistisk metod som gör en tillväxtmodell i ordförråd varje elev för sig mellan årskurs 4 och 10, men där de också räknar in hur stort ordförråd eleven hade i förskolan. Resultat Ordavkodning i årskurs 4 hängde samman med ordförrådstillväxt i mellanstadiet och högstadiet Eleverna med god ordavkodning (>percentil 80) hade snabbare tillväxt på ordförrådet jämfört med elever med medelgod och sämre läsförmåga. Duff, Tomblin & Catts är noga med att påpeka att det inte är ordavkodningsfömågan i sig som gör skillnaden, utan vad man gör med sin goda läsförmåga. De rikare blev rikare men de fattiga blev inte fattigare (i denna studie) Varför är detta intressant? Referenser Duff, D., Tomblin, J. Morgan, P.