Att ta kontroll över sitt eget lärande ”För alldeles för många lärare … är kompetensutveckling en förnedrande, själsdödande upplevelse eftersom de passivt ”sitter och tar emot” ”skriver Helen Timperley i boken Det professionella lärandets inneboende kraft. Helen Timperley är professor i pedagogik på University of Auckland i Nya Zeeland och hon har ägnat en stor del av sin forskning åt hur lärares lärande ska leda till att elevernas engagemang och resultat förbättras. Boken är en bra utgångspunkt för lärare och skolledare som ska påbörja ett lärgruppsarbete som möjliggör lärare att lära sig mer om sin egen undervisning. Timperly menar att på grund av de stora utmaningar som varje lärare möter varje dag i sitt klassrum - införa nya läroplaner och bedömningsmetoder i kombination med nya tekniska hjälpmedel - till en grupp elever som inte tar emot eller reagerar på undervisningen har behovet av professionellt lärande för lärare ökat. Hon säger att, / Ingegerd Norder
Språkhistoria I Svenska 3 Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information om temat, och din lärare kommer att bedöma det. Om språklig förändring Alla språkforskare är överens om att språk förändras – det är en naturlig del av många språks utveckling. 1. Under det senaste decenniet har det skett förändringar i användandet av pronomen i det svenska språket. Presentera frågeställningen. Rubrik: Hen och en i svenska språket Källor: Läroboken Svenska Impulser av Carl Johan Markstedt och Sven Eriksson (pdf-fil på vklass)och artikel från Dagens Nyheter: 2. Det svenska språket har utvecklats genom kontakt med andra språk.
Jenny på Wendes: Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Första texttypen som eleverna skulle få närma sig var nyhetsartikel. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Slutresultatet då?
Lektionstips: referatskrivning Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning: Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. 1. 2. 3. Påstår
futurelearn Did the First World War make heroism meaningless or was it the conflict that gave it the most meaning? We’ve designed this course in partnership with the BBC to help you explore, discuss and challenge the ways in which First World War heroism has been remembered. Our experts will take you through the changing British, French and German views of heroism and discuss important similarities and differences. Through discussion and analysis of art, literature, film and television, guided by our experts, you will explore the portrayals of heroism before, during and after the war. Together we will examine the changing faces of heroism from distant figureheads and brave warriors to the ordinary ‘Tommy’ and front-line nurses. This course will give you the opportunity to purchase a Statement of Participation. This course is part of a series designed in partnership with the BBC to commemorate the war.
16 särskrivningar som visar varför vi behöver nya skolor Även den bäste kan råka särskriva ibland. Men ibland uppstår bra humor – och därför har vi listat de 16 skönaste särskrivningarna vi har hittat. Inspiration: Sverige mot särskrivning. 1. Ringmunk eller ring munk? 2. ”Svälj sväljreflexen!” 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. The Quest To Harness Wind Energy At 2,000 Feet Image courtesy Altaeros By Erik Sofge Nothing about the grooved, inflatable body taking shape inside Greentown Labs in Somerville, Massachusetts, resembles a wind turbine. It looks more like a jetliner’s emergency ramp, or something you’d tie behind a boat and cling to desperately while bumping across the surface of a lake. But the 14-foot-long structure most resembles what it actually is–an air-filled wing. To be more precise, it’s a stabilizing fin, part of a tube-shaped, robotic airship designed to tap the power of high-altitude winds. Provided, of course, the vehicle hasn’t sprung a leak. Read the full article by clicking the name of the source located below.
Läsförståelsestrategier i praktiken: Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet Det är alltid med sorg i hjärtat man avslutar en underbar högläsningsbok. Tillsammans med eleverna har vi ända sedan jullovet läst "Bröderna Lejonhjärta" och gråtit, skrattat, reflekterat och samtalat. Sällan har väl en bok väckt så starka känslor hos både pedagoger och elever. Till högläsningsboken har vi knutit en alldeles egen läslogg där eleverna har fått skriva ner sina funderingar och tankar. Under olika kapitel har vi fokuserat på olika lässtrategier och eleverna har förutspått, rett ut ord och uttryck, illustrerat sina inre bilder, ställt frågor och sammanfattat i sina loggböcker. Med uppmaningen att ställa frågor "Bortom raderna" blev eleverna indelade i smågrupper om ca 4 st. När eleverna ställt någon eller några frågor och alla fått svara var det dags att bestämma vilka frågor som gruppen tyckte var bäst, som gett bra svar och gett upphov till funderingar. I helklass fick eleverna sedan presentera sina frågor och vi skrev ner de i ett gemensamt dokument på smartboarden.
Walrus mass in vast numbers on Alaska beach as sea ice retreats | Environment Pacific walrus that can’t find sea ice for resting in Arctic waters are coming ashore in record numbers on a beach in north-west Alaska. An estimated 35,000 walrus were photographed on Saturday about five miles north of Point Lay, according to the National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). Point Lay is an Inupiat village 700 miles (1,126 kilometres) north-west of Anchorage. The enormous gathering was spotted during NOAA’s annual arctic marine mammal aerial survey, spokeswoman Julie Speegle said by email. The gathering of walrus on shore is a phenomenon that has accompanied the loss of summer sea ice as the climate has warmed. Pacific walrus spend winters in the Bering Sea. Unlike seals, walrus cannot swim indefinitely and must rest. As temperatures warm in summer, the edge of the sea ice recedes north. The World Wildlife Fund said walrus had also been gathering in large groups on the Russian side of the Chukchi Sea. “They’re going to get them out there next week,” she said.