background preloader

Dags att undervisa begripligt

Dags att undervisa begripligt
Bild: Jens Magnusson.Uppdelningen i extra anpassningar och särskilt stöd är inte bara en fråga om nya formuleringar, anser Wern Palmius och Lennart Rådbrink, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. – Det här kan bli en stor förändring. Den pekar på lärarens skyldighet att undervisa så att eleverna förstår, säger Wern Palmius. Det går inte längre att framåt terminsslutet ”vifta med F-varningar” och inte heller att skjuta över ansvaret för vissa barn till en speciallärare, menar han. – Det är inte rimligt att uppemot hälften av eleverna i en klass är ”särskilda”. Då måste jag som lärare ändra min undervisning och flytta mig dit där eleverna är. För rektorn innebär de nya reglerna en skyldighet att lägga sig i undervisningen, eller åtminstone ta reda på att den är begriplig. Den nya lagstiftningen handlar helt enkelt om att göra undervisningen tillgänglig. En avsikt med lagändringen var just att antalet åtgärdsprogram ska minska, och så bör det bli, anser de båda rådgivarna.

http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2015/02/15/dags-undervisa-begripligt

Related:  DiverseanettehBedömningLäsvärtinfo

Hur man skapar ett ordmoln? Nio appar för att lära sig svenskaPinned: 23 Feb 2015 Sfichatt: ett nytt och annorlunda lärarrum!Pinned: 15 Feb 2015 Sfipaddan.se behöver din hjälp!Pinned: 6 Oct 2014 Sfipodd: gratis poddradiotjänst för sfi-studerande + intervju med projektledaren Olga Carlberg.Pinned: 14 Sep 2014 I detta inlägg presenterar jag ett urplock av de sfi-bloggar som finns ute på nätet (de flesta har jag hittat i olika Facebook-grupper). Det har blivit populärt att ha en klassblogg för att publicera all möjlig information till sina elever. Tiden som stöttningsaspekt En viktig aspekt i stöttningen är tiden. Vi lärare är ofta så oerhört snabba att hjälpa, ge ledtrådar eller ge ordet vidare till någon annan. Undersökningar har visat att eleverna brukar få EN sekunds betänketid. A eller F – ett lotteri? - Sara Bruun Eleven kan inte förmå sig att göra tilldelade uppgifter lektionstid trots att hen verkar vilja. Hen sitter och ritar på i stort sett alla lektioner. Läraren försöker med allt – att utgå från elevens intresse, sitta bredvid eleven, ge tydliga instruktioner, ge en instruktion i taget, ge instruktionerna via flippfilmer, se till att digitala hjälpmedel finns, prata med föräldrarna, försöka motivera osv. Eleven har åtgärdsprogram, men vill inte ta emot hjälp. En diagnos finns och inom diagnosen ryms svårigheter att komma igång och att sedan slutföra påbörjat arbete. Under årskurs åtta gjorde eleven gamla nationella prov i engelska.

Hej förälder! Det är jag som är ditt barns pedagog och lärare För sex år sedan, 2008, deltog jag i en så kallad rekryteringsutbildning för blivande skolledare. En av uppgifterna som jag fick var att skriva en Lärardeklaration och jag passade på att få ner alla de tankar om undervisning och lärande som jag hade då. Den tänkta mottagaren var mina elevers föräldrar.

Hur kan vi synliggöra elevens kunskap i multimodala sammanhang? Digitalisering i skolan handlar som mycket annat i skolan om hur vi säkerställer likvärdigheten i undervisning och bedömning för ett ökat lärande för alla. Ett sätt att säkerställa detta är att undvika att den digitala kompetensen blir en personlig spetskompetens hos några eller en kompetens som enbart finns på vissa skolor. Vi behöver alltså lära av varandra. Det är genom att sätta ord på erfarenhet och ta del av andras som referensramar vidgas och handlingar förändras. Alla gör vi bedömningar av nuläget gällande digitalt lärande utifrån våra referensramar och beroende på hur dessa referensramar ser ut blir bedömningarna olika. Det som är acceptabelt för oss kan upplevas som otillräckligt för dig.

Veckans förmåga Värdegrundande förmåga – Att göra sitt bästa vid varje tillfälle Kommunikativ förmåga – Samtala, resonera och diskutera. Procedurförmågan – Veta skillnaden mellan fakta och åsikt. Webbkurs: IT för lärare För en tid sedan hjälpte jag Nationalencyklopedin att ta fram en av tre webbkurser som ingår i det webbaserade utbildningspaketet ”IT för lärare”. I paketet ingår flera utbildningar som helt och hållet fokuserar på hur internet och sociala medier kan användas i undervisningen. Det bästa av allt – under 2015 erbjuder NE alla som är lärare och som har ett personligt konto att ta del av webbkurserna helt kostnadsfritt! Så om du har ett NE-konto några minuter över i sommar är dessa 20-30 minuterskurser väl värda att klicka sig igenom. Läs mer om utbildningarna och logga in genom att klicka här!

Betygssystem som bäddar för misslyckanden Under den senaste mandatperioden har betygssystemet gjorts om: fler betygssteg har införts och försök (med betoning på försök) har gjorts att tydliggöra betygskriterierna. Ett viktigt syfte har varit att öka likvärdigheten i betygssättningen, men det är tveksamt om åtgärderna kommer att uppnå detta mål. Istället riskerar förändringarna att förstärka problemet med att betygssystemet gör det väldigt lätt att misslyckas. Snarare än att detaljreglera kunskapskriterier borde ett system som baseras på lärarnas professionalitet byggas. Att det är lätt att misslyckas beror främst på två aspekter.

Digitala läromedel ger mer undervisningstid Digitala läromedel är på stark frammarsch. I Danmark är 35 procent av läromedlen som säljs digitala. I Sverige är siffran endast 5 procent. I en situation där svensk skola anses vara i kris är det flagrant att inte ta tillvara de möjligheter till förbättring av skolverksamheten som digitala läromedel medger. Ett uppenbart skäl att använda digitala läromedel är att de ständigt är uppdaterade. Att kunna reflektera Idén till reflektionslogg skapades när jag läste om Läsloggen- ett tankeredskap av Gunilla Molloy. Texten återfinns i modulen Samtal om text. Del 3: Läsloggen- ett tankeredskap, på Läs- och skrivportalen. (Läslyftet) Tekniken känner ni säkert igen från er egen studietid, då man delade in ett anteckningsblock i två delar. I den ena delen skrev man ett citat och på andra delen skrev man sin reflektion.

Dylan Wiliam Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat.

Att ta fram förhållningsregler för att lyckas med terminens lärande är min ingång i höst Första lektionen med eleverna och du vet inte vad du ska göra? Det kanske t o m är nya elever du möter som du inte har någon relation till. Själv möter jag i höst fyra nya nior och en av dem är jag mentor för. Jag tänkte börja skapa spelregler vid något av de första tillfällena vi har lektion. Vad har de för mål och vilka är deras förebilder? Det är en utmärkt ingång för att gemensamt sätta upp förhållningssätt så de inte blir på mina premisser och på köpet får eleverna metareflektera över sitt lärande.

Bedöma kunskaper i grundskolan Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska få förutsättningar att nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Det innebär att lärare behöver utvärdera och stödja såväl elevernas kunskapsmässiga utveckling som utveckling i övrigt. Utvärderingarna av elevernas kunskaper ska vara allsidiga och läraren behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. Elevernas kunskapsutveckling behöver analyseras kontinuerligt under hela skoltiden och inte bara vid något enstaka tillfälle, till exempel inför utvecklingssamtal eller betygssättning. Den kunskap man som lärare får genom att regelbundet följa upp elevernas kunskaper under ett arbetsområde eller en avgränsad arbetsperiod är en förutsättning för att aktivt kunna stödja eleverna i deras lärande. För att bedöma elevernas kunskaper bör läraren

Egna rum på webben åt elever och lärare Den pågående digitaliseringen av samhället innebär att nästan allt vi gör i vardagen börjar bli beroende av mjukvara och programkod. Det är i sin tur ett starkt argument för att programmering och datalogiskt tänkande behöver lyftas fram mer i skolans undervisning, och det hörs allt oftare i den svenska och internationella debatten. Länder som exempelvis Storbritannien och Finland har även med detta i sina nya läroplaner. Samtidigt blir webben och det digitala medielandskap som växer fram allt viktigare för hur vi hämtar information, hur vi kommunicerar och för hur vi lär oss, såväl i som utanför skolan.

Related: