background preloader

Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN!

Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN!
YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra. Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. För att inte skrämma iväg dig som inte är bekant med varken med flippade klassrum eller den formativa bedömningen/bedömning för lärande, ska jag sammanfatta de fem principerna för formativ bedömning/bedömning för lärande, och ge dig tips på var du kan hitta mer information och förslag på vilka digitala verktyg som de kan integreras med. Synliggöra via bloggar och wikispaces: Related:  Lektionsupplägg

Länkskafferiet - Skolämnen Denna sida lär ut konsten att tala inför publik. Uppbyggnaden av ett tal och hur det ska framföras för att fånga åhörarna beskrivs. Lyssna på stora tal av Churchill, Kennedy, Martin Luther King, Olof Palme, Ronald Reagan, Mona Sahlin, Earl Spencer vid Dianas begravning, Bill Clinton, Tony Blair och kung Carl XVI Gustaf. Insticksprogram behövs i webbläsaren för att lyssna. Taggar: presentationsteknik, retorik, svenska, tal, talekonst Home Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass. Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.

Orientera dig på bloggen! – Kooperativt Lärande Tryck på bilden ovan för en sammanställning av alla strukturer (övningar) på bloggen! Några viktiga inlägg: Hur man skapar lärande grupper!, Strategi: Roller, Gruppstärkande övningar!, Strategi: Lärpar, Alternativ till handuppräckning, Samarbetsfärdigheter, Klassrum 2.0 Läs gärna denna först för att få en förståelse över vad denna blogg försöker förmedla – ett lärande genom samarbete. Nu är det dags att prova på en struktur (övning). Strukturer Varianter av strukturer Klassexempel Skolstart och Kooperativt lärande Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. I "Allmänt" Lärprocessdomäner i KL Strukturer inom Kooperativt Lärande är placerade inom vissa lärprocessdomäner för att kunna identifiera vad övningen främst utvecklar för förmågor hos deltagarna. Kooperativt Lärande - en sammanställning Vi har med glädje sett att många nya läsare hittat till vår blogg och tänkte därför ta tillfället i akt att hälsa er alla välkomna!

Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster) Utvecklingssamtal med förmågorna som grund. Vilken väg ska du gå för att nå dina mål? Ja, nu är det utvecklingssamtaltider igen och den här terminen måste jag ärligt säga att det kändes väldigt befriande att inte behöva sitta mer eller mindre dygnet runt innan och skriva omdömen i diverse mallar. Jag vet att det har sett väldigt olika ut på olika skolor hur man har arbetat med omdömen och jag kan bara tala för hur det har varit hos oss. Det har varit en tung administrativ bit, vi har skrivit våra omdömen i Excel och det har varit mycket kopiera - klistra in. Dels de omdömen man själv har i sina ämnen men också att få med omdömen från andra lärare i samma dokument. Nu behöver vi bara lämna omdömen en gång per läsår och vi behöver också bara fylla IUPen en gång per läsår. Den här gången kände jag verkligen att man kan fokusera på just utveckling och göra samtalet mer framåtsyftande, alltså ge en mer formativ bedömning. Eleverna fick en checklista av mig med olika punkter som de skulle förbereda innan samtalet. /Marie

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell The Big Five

Navet i skolornas utvecklingsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet spelar en avgörande roll i skolornas utvecklingsarbete. Samtidigt ser Skolinspektionen ofta brister i detta arbete. I skriften ”Navet i skolornas utvecklingsarbete” beskriver vi med hjälp av två fiktiva exempel hur olika två skolor kan utvecklas – trots att de har liknande förutsättningar. Exemplen bygger på erfarenheter från Skolinspektionens granskningar och tillsyn. Gör följande tankeexperiment. Varför ser det ut så här? Skriften ”Navet i skolornas utvecklingsarbete” är ett särtryck av en del av Skolinspektionens rapport ”Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring”.

BFL frågebatteri Stöd för att utveckla undervisning | Kvutis Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Markus Anhages fyrablocksmodell Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning Läraraktiv handledning The Big Five

Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Lektionsobservationer för rektorer 1 (KvUtiS)I denna lärmodul ska du, som rektor eller som kollega, få möjlighet att träna dig i att göra kvalitativa observationer av undervisning. < tillbaka Tydliggöra mål och kriterier för framgång

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:

Lektionsupplägg Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. - Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter. - Detta är anmärkningsvärt eftersom det rimligtvis borde handla om vilken inverkan lärares kompetensutveckling får på elevernas lärande och utveckling – inte hur lärarens färdigheter förändrats. Lärare behöver arbeta annorlunda! Vad gör skillnad för eleverna? Vi har inte tid!

Related: