Självhjälp Tips! Du kan närhelst du önskar växla mellan rollerna. Klicka bara på önskad figur här till vänster. Om ditt barn har Tvångssyndrom/OCD så:- Är du inte ensam- Är det inte ditt eller ditt barns fel- Kan rätt sorts behandling hjälpa ditt barn En vändpunktAtt få reda på att ens barn har Tvångssyndrom/OCD kan vara omtumlande, men en diagnos kan och bör vara en vändpunkt för alla inblandade. När väl funktionsnedsättningen är identifierad så kan fokus riktas mot behandling, utbildning och utveckling för att hantera livet och vardagen bättre. HUR ANVÄNDER DU SIDAN? Här kan du läsa berättelser om livet med OCD skrivna av föräldrar, ungdomar, anhöriga, lärare med flera. Har du en egen berättelse? Förskola/skola En väl avvägd behandling kan vara avgörande för framgången i skolan. Kamrater/fritid Tvånget gör ofta att tiden inte räcker till för att umgås med kamrater. Mat Tvångstankar kring smuts och smitta gör det ofta mycket besvärligt kring måltiderna. Hygien Sömn Tillfredss... Motion Sexualitet Ilska
Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolverkets allmänna råd är tänkta att fungera som ett praktiskt redskap i arbetet med att stödja en elev i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Det finns också exempel på blanketter som kan användas i arbetet. De allmänna råden gäller i sin helhet för förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Vissa delar av råden gäller även för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Utgått: Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram ersätter den tidigare Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd från 2013.
Elevhälsan - Flera frågor ang åtgärdsprogram Inger Öhlmer svarar Fråga: Hej! Ska man skriva exakt hur man ska följa upp varje åtgärd-med t ex vilket test, genom samtal, observation..mm. När det gäller utvärdering av åtgärdsprogram ska man skriva hur-då borde det räcka med t ex möte med pedagoger och föräldrar/telefonsamtal/mail kontakt? När det gäller kortsiktiga mål i åtgärdsprogram-hur detaljerade ska dessa vara? Förklara gärna skillnaden mellan uppföljning och utvärdering! Om det i en pedagogisk utredning framkommer att elev har svårigheter med t ex koncentration, socialt samspel och får stöd inom klassens ram (bl a sociala berättelser, ta paus, bildschema) ska detta då finnas med i IUP eller ska ett åtgärdsprogram upprättas? Med vänlig hälsning Therése Svar: Hej Therése! Åtgärdsprogrammet skall vara ett levande verktyg i skolans vardag och kan därför förändras när en utvärdering visar att det behövs. Datering av åtgärder: Samtliga åtgärder för kortsiktliga mål skall ha samma datum. Vänligen/Inger Ö.
Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar – Specialpedagog på gymnasiet “Hur ska det vara möjligt att ha koll på alla elevers extra anpassningar?” En fråga som de allra flesta specialpedagoger någon gång fått. På många sätt en berättigad fråga. På gymnasiet är klasserna ofta stora, varje lärare har vanligtvis flera olika kurser och träffar ett stort antal elever varje vecka. Analyserar vi vilka behov eleverna i en undervisningsgrupp har, får vi en bild av vad gruppen behöver. En gemensam bas – Hur skapar jag den? Nedan följer några punkter att tänka på: Vilka extra anpassningar kan jag få in i min gemensamma bas? Och tänk på att ge eleverna tydlig och positiv feedback, undvik att prata i allt för allmänna ordalag. På många skolor finns det mallar för färdiga extra anpassningar och det är lätt att kryssa i. Denna bild som kommer från SPSM visar en målbild för Ledning och stimulans – Extra anpassningar – Särskilt stöd. För att reflektera över hur det ser ut på din skola kan följande bild vara som en utgångspunkt för hur ert fortsatta arbete:
Elevhälsan - Vem skall delges resultatet av en pedagogisk utredning först föräldrar eller skolan? Inger Öhlmer svarar Fråga: Jag arbetar som specialpedagog i Elevhälsan och undrar med tanke på vår stärkta sekretess (i förhållande till skolans specialpedagoger), om vi först bör erbjuda återgivning av pedagogisk utredning till föräldrarna innan vi delger skolan. Svar: Hej Anette! Din fråga gäller vem som skall delges resultatet av en pedagogisk utredning först föräldrar eller skolan. Det är personalens, dvs elevens lärares, skyldighet att anmäla till rektor om de befarar att eleven inte kommer att nå de lägsta kunskapskraven och således är i behov av särskilt stöd. Rektors ansvar är att se till att i första hand en pedagogisk utredning görs av elevens lärare – ett arbete som lärare alltid bör ha gjort men där det nu krävs insyn i dokumentationen. Utredningen lämnas till rektor som fattar beslut om att eleven är eller inte är i behov av särskilt stöd och att ett åtgärdsprogram skall/inte skall upprättas. Vänligen/Inger Öhlmér
Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten – Specialpedagog på gymnasiet För några veckor sedan skrev jag ett uppmärksammat blogginlägg om hur vi kan arbeta med stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar. Inlägget hittar du här: Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar. Blogginlägget uppmärksammades också av Tidningen Skolvärlden. I detta inlägg kommer jag fortsätta i samma spår och lyfta hur vi kan arbeta för att få en bild av vad gruppen/klassen behöver. I mitt arbete som specialpedagog på gymnasiet arbetar jag med att vägleda och stötta lärarna i hur vi kan arbeta med ledning och stimulans, hur vi kan hitta anpassningar på gruppnivå och därmed minska behovet av extra anpassningar på individnivå. Hur vet vi vad en grupp behöver? Grupp: Beskrivning av gruppen utifrån frisk- och riskfaktorer.Individ: Uppmärksamma elevers anpassningar och behov.Formulera en handlingsplan för gruppen. En handlingsplan för en klass skulle kunna se ut så här: Hur vet vi vad en grupp behöver?
A Guide to the Theory and Practice of Inclusion When journeying into the realm of special education you will almost certainly come across the term inclusion. Parents, you may stumble upon the word while trying to determine what possibilities exist for your child. Teachers, you likely encounter inclusion every year when you receive your class roster, identify the students with individualized education programs (IEPs) and evaluate how you can best instruct your class. Understanding Inclusion Before you can enter the debate on inclusion, you must first understand what inclusion is. Supporters of inclusion maintain that it is a civil rights issue—recognizing the rights that people with disabilities deserve. One significant difference between the original 1975 regulation and current-day IDEA involves the level of requirements placed upon schools. Putting Inclusion into Practice IDEA doesn’t necessarily mandate inclusion. Two major sections of the IEP help to determine if inclusion is right for the child or not. The Anti-Inclusion Argument
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp där dyslexi endast utgör en orsak till den nedsatta funktionsförmågan. Begreppet omfattar allt som rör begränsningar när det gäller att läsa och skriva. En gemensam faktor för alla som har läs- och skrivsvårigheter är svårigheten att tillgodogöra sig skriven text. Läs- och skrivsvårigheter av generell karaktär är betydligt vanligare än dyslexi. Svårigheterna kan bero på bristfällig undervisning, för lite övning, koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller dyslexi. Dyslexi "Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Definitionen av dyslexi är hämtad ur Ingvar Lundbergs bok, Läsningens psykologi och pedagogik (2010) Det finns andra definitioner av dyslexi som beskrivs på Svenska dyslexiföreningens webbplats. Faktorer som beskriver läs- och skrivsvårigheter/dyslexi