background preloader

Plugga bättre: Mindmap

Plugga bättre: Mindmap
Related:  BFL och annat om lärande3

Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation cent... The wording of the Curriculum for the compulsory school system,the preschool class and the recreation centre (Lgr11) is based on the Ordinanceon the Compulsory School System announced in the Code of Statutes (SKOLFS) of the National Agency for Education (SKOLFS 2010:37). The wording of the knowledge requirements for subjects in the compulsory school is based on the Provision on the Compulsory School System announced in the Code of Statutes (SKOLFS) of the National Agency for Education (SKOLFS 2011:19).During school year 2011/12, the knowledge requirements for grade E at the end of school year 6 apply as acceptable knowledge at the end of school year 6. All knowledge requirements for year 6 will be applied the first time starting in school year 2012/13. Ladda ner som PDF (5215 KB)

Vem väcker eleverna när de vuxna sover? | Ann-Charlotte Marteus Mer resurser hjälper inte den sjuka skolan när medelklassen ligger i välfärdskoma. Det är intressant att följa lärare som diskuterar sitt yrke på Twitter. Ibland blir man upplyst, ibland blir man en smula förvånad. Som när en lärare för några månader sedan skrev att man borde byta ut ordet rastvakt mot rastvärd (en idé som hon inte är ensam om). Ord som signalerar att lärare och elever inte är jämlika, är problematiska, tyckte hon. En invändning mot det resonemanget är att lärare och elever inte är ett dugg jämlika i vår vän verkligheten. Men det är väl inte så konstigt att det har blivit så här - konstigt. Ju bättre människor får det privat, desto mer kräver de av offentliga välfärdstjänster. Men de ökade förväntningarnas missnöje tycks ha haft en påfallande olycklig inverkan på skolan. Ropen från den alltmer välbeställda medelklassen i Sverige har inte precis skallat: "Mer läxor och bildning åt alla!" Denna attityd tycks ha färgat av sig på barnen, föga förvånande. Ni kan också läsa:

Att ta kontroll över sitt eget lärande ”För alldeles för många lärare … är kompetensutveckling en förnedrande, själsdödande upplevelse eftersom de passivt ”sitter och tar emot” ”skriver Helen Timperley i boken Det professionella lärandets inneboende kraft. Helen Timperley är professor i pedagogik på University of Auckland i Nya Zeeland och hon har ägnat en stor del av sin forskning åt hur lärares lärande ska leda till att elevernas engagemang och resultat förbättras. Boken är en bra utgångspunkt för lärare och skolledare som ska påbörja ett lärgruppsarbete som möjliggör lärare att lära sig mer om sin egen undervisning. Timperly menar att på grund av de stora utmaningar som varje lärare möter varje dag i sitt klassrum - införa nya läroplaner och bedömningsmetoder i kombination med nya tekniska hjälpmedel - till en grupp elever som inte tar emot eller reagerar på undervisningen har behovet av professionellt lärande för lärare ökat. Hon säger att, / Ingegerd Norder

Min SETT-föreläsning – manus och bilder: Formativ bedömning som elevhälsoarbete Formativ bedömning – en del av elevhälsoarbetet Skolan ska både förebygga och åtgärda situationer där elever riskerar att inte nå målen. En effektiv återkoppling och en säker bedömningskompetens från lärarens sida är verktyg för att både förebygga och åtgärda svårigheter att nå målen. i min föreläsning vill jag diskutera de pedagogiska perspektiv som medvetet eller omedvetet ligger till grund för hur vi ser på skolans roll när elever hamnar i svåra situationer. Jag vill också visa konkret hur det ena perspektivet, det relationella, underlättar för ett kollegialt samarbete och lärande om måluppfyllelse och hur man kan utreda vad som ligger bakom elevers beteende eller uppvisade svårigheter. Formativ bedömning som förhållningssätt genomsyrar arbetet utifrån detta perspektiv som är evidensbaserat och bevisat effektivt. Vilka tre saker gör att formativ bedömning är en del av ett elevhälsofrämjande arbete? De här verben (och lite fler) förekommer i alla kurser och ämnen: (lista)

Vi har en tanke om att göra #Orkaplugga obligatoriskt Jennie Rosén undervisar i svenska och religion på Framtidskompassen i Västra Ingelstad. Här gästbloggar hon om hur hon använder Orka Plugga och Pluggkoden. När jag upptäckte UR:s blogg Orka plugga blev jag oerhört glad då jag fann att den hade många pedagogiska korta filmer för eleverna fyllda av pluggtips! På ett enkelt och informativt sätt tas olika strategier för att plugga bättre upp men också tips kring t.ex. sömn. Jag började prata med eleverna i 8b (som jag har i svenska och religion) om hur de gör när de repeterar saker hemma och insåg att flera av dem har få strategier och svårigheter att planera sitt skolarbete. Flera hade till och med ingen vana av att planera skolarbetet. Vi började i åk 8 fundera på hur vi gör när vi pluggar. Jag gjorde samma sak fast i mindre skala i 8a som jag enbart har i religion. ”Jag tycker att allt känns mycket enklare när man har ett schema på vad man ska göra och jag får mer gjort om dagarna. Hejsan hoppsan!

Läraren Fredrik inför nya ordningsregler i klassrummet – hyllas på Facebook Läraren Fredrik Andersson, 43, har märkt att inte bara resultaten är på väg utför i den svenska skolan. Nu ska han se till att ordning upprätthålls – med tre enkla regler. – Det handlar om enkla ordningsregler som jag verkligen kommer se till att de följs, säger han till Aftonbladet. Det började med att en grupp elever misskötte sig och var respektlösa när en musikgrupp uppträdde på skolan. Fredrik Andersson, 43, som jobbat som lärare sedan 1998, kände igen respektlösheten som eleverna brukar visa mot varandra och mot honom själv. – När en svensk man blir riktigt arg då skriver han ett Facebookinlägg, säger han till Aftonbladet. Tusentals delade inlägget I inlägget förklarar Fredrik att han nu introducerar "Fredrik 2.0" i sitt klassrum. "Från och med i morgon... ...börjar lektionerna EXAKT på utsatt tid. ...gäller utsatta datum och tider för inlämning utan undantag. Elevernas reaktion: "Äntligen!" – Jag vill ha ett slut på det där nu. Elevernas reaktion var dock något oväntad.

NO-lärare: Betygen funkar inte i praktiken Skolverkets upplysningstjänst får ofta frågan – ”måste jag ha A på allt för att få A i betyg”. Enligt Skolverket tyder frågan på att betygsskalan feltolkas så att minsta lilla uppgift bedöms, något Skolvärlden tidigare rapporterat om. Men matte/NO-läraren Markus Stoor vänder sig emot är att det skulle finnas en utbredd missuppfattning i lärarkåren. – Jag tror snarare att det handlar om att när man har ämnen med många kunskapskrav att testa av, och lite tid att göra det på, så kan det omöjligtvis bli många tillfällen för eleverna att visa vad de kan och det blir lite tid för den utveckling Skolverket talar om. Varje bedömningstillfälle blir helt enkelt ganska viktig för vilket betyg man får, framförallt när det gäller terminsbetyg eller gymnasiets kursbetyg. Markus Stoor påminner om att det är svårt att prata generaliserande om betyg och bedömning och menar att betygsskalans intentioner är olika lätt att leva upp till i olika ämnen. – Men jag kan sakna raka svar.

”Granska varandra kritiskt” Fredrik Thornberg på Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad, har studerat NO-undervisning i grundskolans låg- och mellanstadium, för att undersöka lärares bedömningskompetens. – Studien visar vikten av att lärare tillsammans reflekterar över sin praktik i syfte att synliggöra, beskriva, problematisera, förstå och utveckla sitt yrkeskunnande. Medvetet agerande bygger på systematisk reflektion, och kanske borde en viss del av lärares arbetstid öronmärkas för reflektion, säger han i ett pressmeddelande. Fredrik Thornberg menar att bedömning kan beskrivas som en ömsesidig praktik, där lärare och elever måste samarbeta för att uppnå fördelat inflytande och ansvar. Men han anser dessutom att lärare bör granska varandra. – Kanske kan studien även få konsekvenser på policynivå. – Lärares kompetensutveckling tar tid och förbättrad praxis innebär att ändra vanor, inte bara att lägga till ny kunskap.

Att sätta tydliga mål för varje lektion Lektioner är en viktig del av arbetsdagen för lärare och elever. Då finns möjligheten att delta i det växande som lärande innebär. Möjligheten bereds både för oss som lärare som vill delta och iaktta elevers lärande, men även att elever uppmärksammar sitt eget och andras lärande – och växer av det. För mig som lärare är det därför viktigt att ha koll på bå¨de vart kursen är på väg i som helhet (med stöd i styrdokument etc) men ändå viktigare är att försöka veta vart eleverna vill med sitt lärande. Men där den senare kan uppnås genom samförstånd och dialog tenderar den förra att granskas och analyseras i stor utsträckning av läraren. Är detta problematiskt? Min lösning på detta är att bygga in s.k. gameification i klassrummet. Skapar utrymme för att uppmuntra misslyckande.Direkt (snabb) återkoppling.Mätbar progression.Ett tydligt narrativ med fokus på syfte. För mig innebär gameification i klassrummet i huvudsak två saker: Ett exempel på hur jag använt Class Dojo.

Kompetens i klassrumsbedömning – Studien visar vikten av att lärare tillsammans reflekterar över sin praktik i syfte att synliggöra, beskriva, problematisera, förstå och utveckla sitt yrkeskunnande. Medvetet agerande bygger på systematisk reflektion, och kanske borde en viss del av lärares arbetstid öronmärkas för reflektion, säger Fredrik Thornberg på Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad, som genomfört forskningsstudien. Klassrumsbedömning inbegriper de formella och informella procedurer som lärare kontinuerligt använder för att dra slutsatser om vad deras elever vet och kan göra. Fredrik Thornberg har i sin forskning studerat NO-undervisning i grundskolans låg- och mellanstadium. – Lärare och elever måste samarbeta och ett fördelat inflytande och ansvar krävs för att alla delar skall kunna genomföras. Lärare bör granska varandraFredrik Thornberg hoppas att studien kan fungera som inspiration och underlag för reflektion och nya erfarenheter gällande bedömningsfrågor.

- Skolforum Elza Dunkels säger att när vi inte har ord för saker och ting så kan vi inte diskutera vad vi vill och tänker. Just därför är ”tankeverktyg” ett nyckelbegrepp för henne. ”Ja, för det gäller att hitta sätt att tänka kring frågor om lärande och IT. Helt enkelt att förstå och se möjligheterna. Elza Dunkels understryker att det absolut inte handlar om att diskutera om digitaliseringen är bra eller dålig. ”Den tiden är förbi. Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete och arbetar som lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet. ”IT är inte ett enda kunskapsområde, utan ett kluster av områden där det krävs olika saker. Elza Dunkels säger att digitaliseringens möjligheter är så många och så olika. ”Jag kommer ihåg att jag för ett antal år sedan tänkte att slöjd och IT kan väl inte vara något. Elza Dunkels menar att utbildningsväsendet borde härma de kollaborativa modeller som spontant uppstår på nätet. ”Ja, ta exempelvis olika forum där människor utbyter erfarenheter och kunskaper.

12 – Utvecklingssamtal | Skolsverige Avsnitt 12 av Skolsverige handlar om utvecklingssamtalet. Denna administrativa puckel i lärares arbetsbörda som också mycket väl kan vara det kraftigaste verktyget vi har i strävan att göra skolan bra, lärorik och meningsfull för alla elever i våra klassrum. Hur gör vi dem bättre? Håll till godo! Skolan på omslagsbilden är Ulvsundaskolan i Bromma. Foto: Bysom. Bonusmaterial: Pojkar offras på pedagogikens altare Skolpojkar duger inte som de är Vetandets värld Gabriella Höstfelt i Lärarnas Nyheter Kategori: Podd

Om vikten av att som lärare visa hur man gör Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration! Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg. Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. När jag väl har sett programmet är ju titeln en mycket tydlig beskrivning av hur arbetet med att förbereda elever inför självständigt arbete kan läggas upp! I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School. I do, we do, you do För den som inte har tid och möjlighet att läsa Pauline Gibbons böcker om genrepedagogik och cirkelmodellen, eller till exempel Barbro Westlunds böcker om aktiv läsundervisning, sammanfattar klippet kärnan i dessa böcker tycker jag. Avslutningsvis tänker jag på att det är lektionen som är den viktigaste resursen. Ha det fint! Åsa Edenfeldt

Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur g... I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa. Varför digital kompetens? I dagens samhälle ställs det stora krav på läs- och skrivfärdigheter genom digital teknik som surfplattor, mobiler, datorer och bloggar. Är du redo för att möta framtiden? Skolans uppdrag Ytterligare en aspekt – tillgodose fler behov Bedömningsfaktorer

Related: