background preloader

Plugga bättre: Mindmap

Plugga bättre: Mindmap

http://www.ur.se/Produkter/176956-Plugga-battre-Mindmap#Om-serien

Related:  BFL och annat om lärande3Tips!

Samarbetsinlärning genom Fyrstegsraketen Det är först nu som vi börjar förstå betydelsen av Kooperativt Lärande, dvs att social interaktion och samarbete mellan elever har stor betydelse för elevers lärande. Det finns rikligt med litteratur om Cooperative Learning på engelska men endast en på svenska. Boken heter ”Samarbetsinlärning” och är från 1998. Trots att boken har några år på nacken är den på intet sätt ur tiden.

Instruktioner för inlärning, eller, otydlighet i ett pedagogiskt korvspad Föregående inlägg diskuterade förankring av syfte i min undervisningsdesign. Detta inlägg bygger vidare på de fyra hörnstenarna med frågan "Vad" som berör information om undervisningen. Jag tänker prata om otydlighet, undervisningens ändamål, grafiskt stöd, formalia, valfrihet och deadlines. Otydlighet En app, en lördagkväll och en ny LPP! I lördagskväll satt jag och lekte med appen Comic Life. Samtidigt var jag stressad över att jag ännu inte hade visat eleverna någon planering över vårt nya arbetsområde ”Forntiden”. Planeringen hade jag som vanligt mest i skallen med idéer och inspiration från NE SKOLA, lärarhandledningen till boken Forntiden, Västerbottens museum – SKOLWEBB och MediaCenter Västerbotten. Och så här är det ofta för mig. Plockar på mig som en liten ekorre av delar här och där, men sedan får jag inte till det där med en vettig planering, Och får jag till en planering, så visar jag den nästan aldrig för eleverna!?

Checklistor för ökad måluppfyllelse, eller, en organisk väg mot utveckling I föregående två inlägg reflekterade jag om de första av mina fyra didaktiska hörnstenar. Detta inlägg kommer att prata om det tredje steget: "Hur". Jag kommer att går djupare in på hur man stödjer eleverna för att nå kunskapsmålen i tre underrubriker: 1) tolkandet av styrdokumenten, 2) utformande av checklistor och 3) checklistans innehåll i form av kunskapsmål och rammeningar. Tolkandet av styrdokumenten MEDVERKANDE – ELEVENS FÖRSTÅELSE Johan Alm Lärare sedan 25 år på olika typer av skolor och stadier. Har skrivit bedömningsstöd för Lgr 11 och masteruppsats kring formativ bedömning. Kommer ut med ny bok ”Lärandematriser – att få eleven att förstå”. Föreläser, driver skolutvecklingsprojekt och bloggen larandematriser.se Lotta Bohlin Lärare i åk 4-6 på Årstaskolan i Stockholm och undervisar i svenska och engelska. Hon driver sedan tre år ett arbete med att synliggöra, förstå, utveckla och bedöma förmågorna i läroplanen under namnet The Big 6.

MEDVERKANDE – OLIKA BEDÖMNINGSUNDERLAG Patrik Hernwall Forskare vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Min drivkraft i forskningen är att stötta barns egna röster, eller åtminstone att komma nära deras egna uttryck. Tematiskt är intresset riktat mot ytan mellan pedagogik och teknik, ett fält som saknar begrepp men inte relevans. Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola) Publicerad av: Sten Svensson torsdag, november 12, 2015 · 9 Kommentarer Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren. (red) Elevledda utvecklingssamtal Syftet är att medvetandegöra och utveckla eleverna förståelse för var de befinner sig i förhållande till målen och hur de tar sig vidare. Eleverna behöver träna på att utveckla sina egna förmågor att ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande, och för att vara medvetna om sina styrkor, lärande- och utvecklingsmål. Ett sätt att öka elevernas inflytande, delaktighet och möjligheter att bli ägare av sin egen lärprocess är att arbeta med elevledda utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalet Inför samtalet kan eleverna tillsammans med sina klasskamrater förbereda sig genom att i samråd med sina lärare göra egna bedömningar om var de befinner sig i förhållande till målen.

page En del elevers känsla för tid är inte lika välutvecklad som andra elevers. De kan ha svårare för vad innebörden av kvart, två minuter eller två veckor är och kan ha svårt att planera sin vardag trots att de kommit upp i åren. Deras oförmåga kan skapa irritation och det är inte ovanligt att andra kan tycka att de är oansvariga och själviska när de gång på gång kommer för sent, trots upprepade påpekanden. Att i detta läge hjälpa eleven med påminnelser eller strategier kan vara det som förändrar situationen. När de gemensamma ringklockorna försvunnit på skolorna har problemet med att komma in efter rasten ökat.

GE ÅTERKOPPLING ELLER SÖKA ÅTERKOPPLING? Bra återkoppling är information som knyter ihop de grundläggande frågorna i lärprocessen. Var är vi? Vart ska vi? Och Hur tar vi oss dit? Det är information som klargör var eleven är och utifrån det ger stöd för hur nästa steg mot målet ska tas. Ofta ligger fokus i undervisningsdiskussioner på hur vi ska ge återkoppling till eleverna. Red light – green light, tålamod och turtagning Står du någonsin mitt i klassrummet, omgiven av viftande händer, ropande, skuttande elever – alla runt dig pockar på din uppmärksamhet, alla runt dig vill ha hjälp och de vill ha den nu, nu, nu! Detta fenomen har, sakta men säkert, växt fram i en av mina grupper och plötsligt slog insikten mig med full kraft. Här finns nästan ingen som kan vänta på sin tur. Här vill många ha hjälp eller feedback direkt, utan någon form av väntetid och det är bara jaget som är i centrum, aldrig kollektivet, aldrig vi som grupp. Under mina snart 14 år som lärare har jag sett att elever får allt svårare att vänta på sin tur, att ha tålamod. Vi lever i en värld där allting ska gå snabbt.

LÄRANDET ÄR EN PROCESS – Hur ska jag kunna skriva en faktatext när jag aldrig har gjort det förut? Det frågade en elev i åk 8 mig under en av mina lektioner i svenska som andraspråk. Jag tycker att den frågan står för allt som skolan INTE är eller åtminstone inte borde vara, det vill säga en plats där man redan kan. En lärande miljö förutsätter just vad namnet antyder, att här sker ett lärande. GODA RELATIONER BANAR VÄG FÖR LYCKAD ÅTERKOPPLING Jag blev inbjuden till Lärlabbet – Återkoppling, motivation och självkänsla för att bl a diskutera mitt sätt att jobba med muntlig återkoppling. Under alla mina år som lärare har jag alltid försökt ge mycket feedback muntligt, kanske för att jag själv fick mycket litet av det under mina skolår. Naturligtvis ger jag mycket feedback skriftligt också. Jag skulle nog vilja säga att jag ger väldigt mycket feedback och feed forward över huvud taget. De formativa frågorna bör alltid stå i centrum; Var befinner jag mig? Vart är jag på väg?

Hur gör en elev som lär sig mycket? Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet?

Related: