background preloader

Lässtrategier: Så gör du för att komma igång med läsningen

Lässtrategier: Så gör du för att komma igång med läsningen
Related:  Språket i alla ämnenLässtrategierstudieteknik minne

En enkel ordkarta Efter att jag återigen har läst Anna Kayas intressanta blogginlägg om hur man kan arbeta aktivt med ordförståelse så blev jag inspirerad och knåpade ihop en egen (enklare än den som visas i inlägget) ordkarta på appen Comic Life. Den har jag tänkt att vi kan använda framför allt i NO och SO, men även så klart i övriga ämnen. I mitten skriver man själva ordet, sedan finns det rutor för betydelse, motsatsord och synonymer. Jag tänker både att jag som lärare kan använda dessa ordkartor när jag vill presentera nya ord och begrepp, men även att eleverna tillsammans i grupp, kan arbeta med dessa ordkartor på olika sätt. Jag gjorde en med pilar, den blev tydligare. Här finns ordkartan att ladda ner: ordkarta

Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder

Stärk minnet med en minnespromenad | Orka plugga Träna glosor med hjälp av association När du ska lära dig nya ord och begrepp hjälper det om du associerar till andra ord eller saker som du redan känner till. Det du kan relatera till lär du dig nämligen enklare, eftersom det blir mer verkligt. Associera... Så gör du språkplugget roligare och mer effektivt När du ska lära sig ett nytt språk är det många ord som ska pluggas in. Förklara med egna ord Ett bra sätt att testa om du har förstått något är att försöka förklara det för någon annan. Ramsor gör det enklare att minnas I ämnen där du ska lära dig mycket fakta kan du göra en ramsa av nyckelord som du behöver minnas.

Språk i alla ämnen Språk – eller att byta en bromskloss Introduktion Språk och kunskapsutveckling hänger tätt ihop. I Gy 2011 betonas det språkutvecklande perspektivet – och perspektivet finns inskrivet i samtliga examensmål och de flesta ämnesplanerna. Det fullständiga utvecklingspaketet hittar du som pdf i högerspalten. Innehåll Paketet innehåller: ett kommentarmaterial till språk i alla ämnen: Få syn på språket en introduktionsfilm ett bildspel med diskussionsunderlag Materialet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp utifrån olika typer av material. Paketet innehåller också material som kan användas till fördjupande studier. Förslag på tidplan Tre tillfällen i grupp om cirka två timmar. Målgrupp Lärare i olika ämnen, till exempel arbetslaget. Arbetsgång Möte 1 Titta på bildspel 1 och tillhörande film: Språk i alla ämnen (del 1) som finns i högermarginalen på webbsidan. Förberedelse till andra mötet: Genomför uppgiften till möte 2 enligt bildspelet. Möte 2 Möte 3

Språkutveckling och återkoppling – vi tränar på strukturen i en debattartikel. Att stötta skrivandet istället för att förenkla nivån ”Tänk dig att du som ambitiös ämneslärare märker att elever kan ditt ämne men stupar på språket. Du sänker därför nivån och förenklar språk och undervisning, men får reda på att det är fel väg att gå. Lösningen säger man istället är ett språkutvecklande arbetssätt, men hur går sådant till? Vi har sammanfört en NO-lärare med en svenska som andraspråkslärare. Och frågan är – kan en ämneslärare få elever att lyckas bättre – bara genom att jobba med språket?” Detta är inledningsorden till ett av programmen (”Stötta skrivande”) i UR:s programserie Språket bär kunskapen, som jag verkligen rekommenderar. En sönderklippt debattartikel – fungerar bra på en 1-1-skola! När mina tvåor skulle skriva egna debattartiklar för ett tag sedan märkte jag att de var otroligt engagerade och insatta i de ämnen de skrev om. Från kreativ och lekfull övning till språkligt utmanande diskussion Återkoppling till både mig och eleverna Pauline Gibbons Åsa Relaterat

Minnet får dig att fatta sämre beslut Har du någonsin fattat ett dåligt beslut? Eller agerat på den berömda magkänslan, men fått anledning att ångra dig? Allt är minnets fel. Det hävdar hjärn­forskarna, som lär dig hur du kan ta bättre beslut — om du bara förstår hur hjärnan fungerar. Tänk dig följande scenarier: - Personkemin stämmer, valet känns tryggt. - Du bestämmer dig för att satsa på ett nytt projekt eller en ny produkt – och är så övertygad att du omedvetet und­viker allt som talar emot idén. - Du ska resa till Stockholm på konferens. Varför blir det så här? Neurologen Pontus Wasling forskar på minnet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Minnets huvudsakliga funktion är näm­ligen inte att hjälpa oss komma ihåg den där Rhodos-semestern 1997, utan att skapa bilder av framtiden. ”Vi minns bara extrema eller känslomässigt laddade händelser, sådant som antingen gett oss kraftig njutning eller smärta. Hjärnforskarna förklarar det här genom att skilja på två grundläggande tanketyper: 1. 2. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Film

I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder Sekvensbilder används flitigt i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt. Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. Eftersom jag vid det här lektionstillfället inte har studiehandledare förbereder jag mig genom att samtala med studiehandledarna och få spågummans uppdrag/roll förklarat och nedskrivet på elevernas modersmål. Vi kommer tillsammans fram till vad det ska stå till varje bild. Sedan jobbar eleverna enskilt genom att: Relaterade I "Alla inlägg"

Kognitiva funktioner « Kognitiva funktioner och hjärnan - Teknikstöd Att ha problem med minnesfunktioner kan skapa en kaotisk tillvaro. Det finns flera modeller och teorier för att beskriva vad minne är och vad som händer i hjärnan. Gemensamt är att vi delar in minnet i korttidsminne och långtidsminne. När vi lär oss något så lagras det i något av långtidsminnets områden. Hur ska vi fördela vår uppmärksamhet? Långtidsminne I långtidsminnet lagrar vi våra minnen, kunskaper om hur saker hänger ihop i världen och alla de erfarenheter som gör oss till personligheter. Procedurellt minne eller vaneminne. Perceptuellt minne. Semantisk minne eller Faktaminne. Episodiskt minne. Prospektivt minne är förmågan att minnas det som ska hända i framtiden. Korttidsminne Korttidsminnet används då vi håller information i minnet en kort stund. Arbetsminnet är delvis detsamma som kontrollerad uppmärksamhet. Arbetsminnet är nära sammankopplat med de exekutiva funktionerna.

Related: