background preloader

Lässtrategier: Så sammanfattar du ett stort material

Lässtrategier: Så sammanfattar du ett stort material
Related:  Språket i alla ämnen

En enkel ordkarta Efter att jag återigen har läst Anna Kayas intressanta blogginlägg om hur man kan arbeta aktivt med ordförståelse så blev jag inspirerad och knåpade ihop en egen (enklare än den som visas i inlägget) ordkarta på appen Comic Life. Den har jag tänkt att vi kan använda framför allt i NO och SO, men även så klart i övriga ämnen. I mitten skriver man själva ordet, sedan finns det rutor för betydelse, motsatsord och synonymer. Jag tänker både att jag som lärare kan använda dessa ordkartor när jag vill presentera nya ord och begrepp, men även att eleverna tillsammans i grupp, kan arbeta med dessa ordkartor på olika sätt. Jag gjorde en med pilar, den blev tydligare. Här finns ordkartan att ladda ner: ordkarta

Språk i alla ämnen Språk – eller att byta en bromskloss Introduktion Språk och kunskapsutveckling hänger tätt ihop. Därför är frågor om språk frågor för alla lärare. I detta utvecklingspaket arbetar du tillsammans med dina kollegor i andra ämnen för att få syn på och utveckla hur du använder språket i din undervisning, och hur språket bidrar till elevernas kunskapsutveckling. I Gy 2011 betonas det språkutvecklande perspektivet – och perspektivet finns inskrivet i samtliga examensmål och de flesta ämnesplanerna. Det fullständiga utvecklingspaketet hittar du som pdf i högerspalten. Innehåll Paketet innehåller: ett kommentarmaterial till språk i alla ämnen: Få syn på språket en introduktionsfilm ett bildspel med diskussionsunderlag Materialet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp utifrån olika typer av material. Paketet innehåller också material som kan användas till fördjupande studier. Förslag på tidplan Tre tillfällen i grupp om cirka två timmar. Målgrupp Arbetsgång Möte 1 Möte 2 Möte 3

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket

Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons! Övning 1 - Gemensamma tankekartor För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder

Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Att diskutera: 1.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder För att förstå vad det är för spännande arbetssätt de sysslar med på Mariedalsskolan i Vänersborg får vi dyka in i verksamheten och cirkelmodellen ett tag. Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre

Nonfiction Text: Reading with a Purpose As adults, when we read nonfiction, we are reading for a purpose. I pick up an article about the 13 colonies because I need to learn what the major settlements were for my lesson. Or I find an article about what coarcation of the aorta is so that I am better prepared when I visit the cardiologist for treatment discussions. I don't just pick up a nonfiction article to read for the fun of it. I always have a purpose. It is the same in class. First, we discussed some general guidelines for reading nonfiction text. Then, I gave them a simple article about the circulatory or respiratory systems. After they did that, the students went off to reading. We then took the information, and started to create a Comic Life Comic Strip with it (the kids aren't done, but here is a post of what we did with the American Revolution battles that culiminated in the same end product.) So there you have it.

Lgr 11 gör oss alla till språklärare När jag studerar kursplanerna i lgr 11 ser jag språk överallt. Att eleverna får rika möjligheter till att tala, läsa, skriva och lyssna är centralt i alla ämnen enligt vår nya läroplan. Ser jag detta för att jag är språklärare? Kanske. De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten. Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Kommunikativ förmåga Samtala. Metakognitiv förmåga Tolka. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Tala, läsa, skriva och lyssna. Mina kolleger säger när vi talar om förmågorna och de språkliga krav som förmågorna ställer i respektive ämne. ”Det är ju lätt för dig, du är ju språklärare.” Vilka förmågor och kompetenser behöver då alla lärare för att kunna undervisa och ge andraspråkseleverna det språkliga stöd de behöver för att nå skolframgång? 1. 2. Vad för kunskaper behöver en ämneslärare? 3. Varför ska vi undervisa i lässtrategier? Att förutspå/ställa hypoteser: Finns det bilder i texten? 4.

Related: