Grej of the day lista med presentationer När vi jobbar kooperativt använder vi filmer som utgångspunkt. Det finns alltså ingen faktatext till denna presentation utan istället inleder vi med att se en film. Vi jobbar enligt en variant av de Kooperativa strukturerna ”Lyssna och skriv” och ” En för alla, alla för en”. Eleverna har först fått se filmen och sedan har de med hjälp av alla sammanfattande stödord fått skriva ner vad de minns och tycker är viktigt under ca 5 minuter. Därefter har de två och två fått berätta under 3 minuter vad de skrivit för varandra och då även haft möjlighet att fylla på med nya saker de vill ha med. Som sista steg har de fått berätta för hela sin grupp (de sitter 4 o 4) vad de skrivit och få fått möjlighet att fylla på med ytterligare fakta från kompisarna. De presentationer som det står mini bakom är en ”Mini-GOTD”, vilket innebär att det bara är en sidan med några fakta. Gilla detta: Gilla Laddar in …
5. Textsamtal före, under och efter läsning | Plugga svenska Två texter hör till delen. Och jag skriver först om ”Textsamtal före, under och efter läsning av sakprosatexter” av Anna Kaya och Monica Lindvall. Läs texten som pdf. Anna Kaya har en hemsida. Texten är praktiskt inriktad och ger förslag på olika övningar som man kan göra för att samtala om texter man ska läsa, läser eller har läst. Jag vill presentera övningarna nedan. Ord som ledtråd (före läsning) Läraren plockar ut ord och meningar som hen tycker är intressanta och låter eleverna associera fritt kring orden/meningarna. exempel på nätet som illustrerar tydligt vad det handlar om. Textsamtal före, under och efter läsning av Anna Kaya och Monica Lindvall Texten som pdf. Kaya & Lindvall påpekar att tanketid är extra viktigt vid inlärning på sitt andraspråk, detta eftersom eleven i sin tanke kanske väljer att översätta, från svenska till sitt förstaspråk, sedan betänka uppgiften på sitt förstaspråk, för att sedan behöva översätta sin konklusion språkutvecklande tillbaka till svenska.
Grej of the day | Fröken Marias blogg Jag har läst några böcker om barns lärande. Det går att ta lite här och där och ta till sig i sin egen undervisning. Forskare och skribenter har inte ensamrätt till att tänka och att utveckla pedagogiskt arbete. Jag tror att det finns väldigt många duktiga pedagoger som inte kommer till tals. Här är i alla fall mina tankar utifrån de böcker jag läst. Elever skall vara med och utforma sin egen undervisning och ta ansvar för sitt eget lärande. Vi pratar mycket om hur ett bra utvecklingssamtal är. Bedömning kan ha flera syften. Christian Lundahl i Bedömning för lärande har en mera övergripande syn på formativ och summativ bedömning. I boken Att förstå barns tankar av Doverborg & Samuelsson får vi tal del av att lärande och utveckling hör samman på ett oskiljaktigt sätt. Att ett lärande kan ske i vilken ålder som helst anser författarna Doverborg & Samuelsson. Detta tar författarna upp i boken Att förstå barns tankar och jag kan bara hålla med.
Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Referenser Pauline Gibbons (2013) Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons (2013) Stärk språket stärk lärandet Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken
302 Moved Temporarily Nu är det dags att söka statsbidrag för Läslyftet om ni vill vara med läsåret 2016/17. Ansökningsperioden är mellan 3 november och 15 december 2015. Det är huvudmannen som ansöker. Här hittar du mer information >> är på Läs- och skrivportalen hittar du Läslyftets fortbildningsmodell och moduler. Modulerna är indelade efter skolform och årskurs i menyn "Välj modul". Läslyftet pågår läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18. Mer om Läslyftet Läslyftet in English Lektionsbankens nyhetsbrev Omvänt diagnosprov i matematik - för alla åldrar Kerstin Dahlin förbereder lektionen genom att själv räkna igenom ett diagnosprov och göra utvalda fel. Eleverna motiveras av att hitta just lärarens fel (vinsten med att få undervisa någon annan). Det blir många väldigt bra lärande diskussioner och eleverna tycker att det är roligt. Omvänt diagnosprov Riddare och borgare - mattespel om geometri Martin Fernström tipsar om spelet Riddare och borgare. Mattespel för yngre år Sofie Olsson tipsar om två mattespel. Det andra är ett spel som eleverna brukar uppskatta väldigt mycket.
10 sätt att skriva dikter med elever | Lärarskapande Jag är ute med ett skapande skolaprojekt just nu där elever i åk 2 ska skriva texter som sedan ska tonsättas. Jag tänkte dela med mig av 10 sätt som jag provat ute i skolorna som brukar ge barn inspiration till sitt textskapande. Några nycklar som kanske öppnar någon låst dörr. Håll till godo! Listor Ge barnen ”börjor” som de kan fortsätta på (bra för de som behöver ett mönster att följa) Till exempel: Jag vet att… Jag undrar om… Jag blir så glad när… 2. Sista ordet i varje mening blir första i nästa. saften smakade sött och rött rött som ett smultron smultron växer nära mitt hus 3. ”Som om jag var”-dikter Låt eleverna beskriva hur det är att vara olika föremål/personer/djur till exempel Jag är havet Jag glittrar och rör mig alltid, jag är oändligt stor men kan också vara en droppe. Ibland är jag grå, ibland är jag blå – ibland kan jag vara rosa. Jag är havet 4. Samla ihop bilder från olika håll. 5. STOL 1: Skriv ETT ord på första raden, något dikten ska handla om. ex: 6. 7. ex. 8. Ex. 9. 10.
Träna läsflyt i skolan Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Högläsning varje dag Barnets egna hörselintryck stöder synintrycken. Upprepad läsning Upprepad läsning av samma text har visat sig vara en bra strategi för att uppnå bättre flyt i läsningen. Minutläsning Barnet läser samma ställe i läseläxan varje vardag under en veckas tid. Bekanta sig med en ny text genom att läsa den högt för sig själv Låt eleven läsa texten högt för sig själv innan han eller hon läser den med ett par eller en grupp. Parläsning Paren kan antingen läsa turvis eller sinsemellan komma överens om hur de läser en given text. Läskvart Drama
Mina massagesagor – Gratis massagesagor med arbetsblad