Inspiration

Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Sedan pratade vi om vilka tidsord vi kan och vad de betyder. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Eleverna valde bilder och använde kronologin och tidsorden för att kunna skriva passande text. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum ”Exkursion i stan

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3). Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?

Publicera mera – elevexempel Just nu skriver mina sjuor långa berättelser på temat Vilse i skogen. Vilse är ett romanprojekt i sex delar där eleverna tränar på parallellhandling och att skriva olika typer av texter: DEL 1: Inledning där fokus ligger på att läsaren ska fatta tycke för huvudpersonenDEL 2: Efterlysningen där en poster med tydlig information skapasDEL 3: Ensam i skogen där eleverna tränar på miljöbeskrivningDEL 4: Vårdnadshavare resonerar om sitt barn i en dialog (där föräldrarnas tillstånd gestaltas)DEL 5: Dramaturgin stegras när huvudpersonen hamnar i en skogsbrandDEL 6: Vårdnadshavare följer räddningsinsatsen och nås av ett besked (avslutning) Jag använder elevtexter för att visa goda exempel. Åh vad bra! I den korta inledningen av lektionen (ca 10 minuter) lyfter jag nio elevexempel. DEL 1 Utflykten Med en duns slår jag mig ner på stubben bredvid Sara. – Jag är vrålhungrig! Jag styr stegen in på en liten stig, samtidigt som jag fiskar upp min hörlurar ur bakfickan på mina jeans. Vilse Lunchtid Kväll

De arbetar språkutvecklande med digitala verktyg i svenskundervisningen - Skolverket Malin Larsson hart tilldelats Svenska Akademiens Svensklärarpris. Det ges till lärare som "genom sin gärning har stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen. Besöker man hennes blogg ”Flippat klassrum” blir det tydligt hur mycket Malin Larsson gjort de tre år hon har arbetat som högstadielärare i svenska på Alviksskolan i Stockholm. Navet i undervisningen är ”Det flippade klassrummet” – en modell där elever och lärare skapar mer klassrumstid för gemensam bearbetning genom att förflytta förberedelsetiden till webben. – Vi jobbar alltid språkutvecklande när vi ses, men allt arbete vi gör publiceras på bloggen. – Jag kan till exempel be eleverna titta på varandras filmer och sedan metareflektera vilka nya ord de lärde sig på twitter. Använd både penna och digitala verktyg i svenskundervisningen I Malin Larssons fysiska klassrum skriver eleverna alltid med papper och penna. – Det var stort. Sociala medier med bild, ljud och film i svenskundervisningen

Faktatext – cirkelmodellen Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Efter att vi fokuserat på återberättande texter (se inlägg återberättande text) så går vi nu vidare och tittar på faktatexter. Vi följer liknande arbetsstruktur när vi introducerar textgenrer för att den igenkännande faktorn gynnar flertalet elever. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning

Logische volgorde Logische volgorde Werkbladen Kan het kind al verbanden leggen tussen verschillende gebeurtenissen. Van baby tot opa Van baby tot oma De eerste versie is te gebruiken bij groep 1, de moeilijkere versie daaronder kun in groep 2 inzetten. Klik hier voor het werkblad. Klik hier voor het werkblad. Skriv en Elving För att skriva en dikt får man inte tänka på hur viktigt och svårt det kan vara. Det ska gå fort, då blir det bra. Och man ska ha lite regler.Elva ord är lagom. Och det ska ställas upp som en dikt med ojämna rader. Så här: Färg ord ord ord ord ord ord ord ord ord överraskning Alltså, man väljer en färg som man snabbt kommer att tänka på. Så här blev det: Blå dina ögon dina ögon mättar aldrig leva utan dig. (Det tog 15 sekunder!) Skriver man tjugo sådana, läser högt och pratar om dem och ändrar, så blir man riktigt bra på det. Vad kommer elvingar ifrån? Ha det bra och lycka till med skrivandet! Ulf Nilsson

Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen. Så här börjar boken: Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn: Bild gjord i appen Visual Poetry