Helena von Schantz: Läxduellen – del 3 Praktiken

Mitt språkutvecklande klassrum: Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Boksamtal | lararmalin Idag har jag så äntligen avslöjat vilken ny bok vi i klassen kommer läsa och fokusera arbetet kring de kommande veckorna. Härlig känsla när eleverna är genuint nyfikna inför vilken bok jag ska presentera. Vissa blir nöjda av mitt val medan andra tycker annat. Oavsett så ska det läsas och bearbetas. ”Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans i stjälkens hemliga rum egna bilder som överträffar allt annat. Böcker kan vara dörröppnare till andra världar. Vi läser mycket i skolan och på många olika sätt; tyst, i par, i grupp, i helklass och jag har alltid en högläsningsbok igång. Tidigare har jag skrivit om olika sätt att arbeta med litteratur som lästs enskilt och tyst. Vi börjar alltid med att eleverna förutspår. En vecka arbetar vi med bokens huvudperson/huvudpersoner, en annan lyfter vi samtal kring bokens språk, en tredje samtalar vi om svåra ord/begrepp, en fjärde får eleverna arbeta i grupper med de frågor de skrivit till boken under läsningens gång. Vems berättelse är det?

Jenny på Wendes: Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Första texttypen som eleverna skulle få närma sig var nyhetsartikel. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Slutresultatet då?

Läsförståelsestrategier på svenska och engelska Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Den femte strategin finns inte med i Westlunds bok, men förekommer bland annat i En läsande klass: Att skapa inre bilder. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions

Helena von Schantz: Helenas bästa läxrecept del 2: Engelska --> ”Just a spoonful of sugar makes the medicine go down.” Inget annat ämne är fullt ut lika viktigt för svenska elever som engelska. I deras egna ögon, vill säga. I princip alla elever vill lära sig engelska – eller åtminstone kunna engelska. När vi lyckas ger det raketbränsle till hela skolgången. Här är en sammanställning över hur engelska skiljer sig från andra skolämnen. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Hur ger man läxor i ett sådant ämne? Den absolut viktigaste slanten som behöver trilla ner är att det är tid i språkbad med stigande svårighetsgrad som ger den högsta måluppfyllelsen – inte begåvning, inte väl genomförda lektioner, inte mest ifyllt i övningsboken, inte flest rätt i grammatikstenciler. I den andra ändan av spektrumet finns de som redan uppfyller alla kunskapskrav. Det säger sig självt att de här två kategorierna behöver helt olika utmaningar både i skolan och hemma. Jag brukar börja med enbart glosläxor. Jag förklarar 1. 2. 3. 4. 5. 6. Föräldrarna och engelskläxan? ...