Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Film
Det utvidgade kollegiet – på och utanför nätet De senaste fem åren har det blivit allt vanligare att lärare och andra pedagogiska yrkesgrupper skapar informella nätverk, organisationer och mötesplatser för att diskutera skolan, sitt yrkesliv och sin yrkesutveckling. Detta sker både på och utanför nätet. Under våren kommer jag att göra några nedslag för att ge en bild av den utveckling som pågår. I det här inlägget kommer jag att ge en kort bakgrund som kan fungera som en lämplig introduktion. Ofta används uttrycket det utvidgade kollegiet för att beskriva vad det handlar om. Den egna arbetsplatsens begränsningar kan överskridas och det skapas utrymme för reflektion och ett samarbetsbaserat lärande som är öppet för alla intresserade. Det utvidgade kollegiet möjliggör också att lärarens professionella röst blir tydlig, både för dem själva och för resten av samhället, konstaterar Anne-Marie Körling. Svenska TeachMeet har även inspirerat andra yrkesgrupper att genomföra liknande satsningar.
Språkutvecklingsplan - Svedala kommun Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Språket i läroplanen Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2010 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska sträva efter att varje barn: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. ”Skolans uppdrag är att ge eleven möjlighet att träna sig att tänka kritiskt” Lärverktyg Modersmål
Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Det finns ett antal olika metoder som skulle kunna samlas under termen kollegialt lärande, till exempel learning study, lesson study, auskultation med återkoppling och kollegial handledning. Kollegial fortbildning påverkar Text: Thomas Ernald
Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka. Ur ett kort stycke i boken hämtar jag tre begrepp: katalysatormarkvattenegenskaper Då jag startar min lektion i kemi kan dessa ord stå på tavlan. eleverna får se demeleverna kommer att få läsa demeleverna får tala om demeleverna får berätta vad de vet om demeleverna kan förklara och eleverna kan fråga om dem Det betyder för läraren att: En fras att använda och låta varje elev uttrycka kan vara: ”Surt markvatten löser också upp metallföreningar som finns naturligt bundna i marken.” Den frasen ska alla läsa ut, med lärarens hjälp och unisont. Låt oss titta på samma lektion utifrån Engelska: boringstomachcabbage Begrepp jag lyfter fram är:
På vilket sätt förändrar IT-verktyg undervisningen? Om man endast använder en dator till självrättande övningar och som skrivmaskin för uppsatser förändras inte mycket jämfört med att använda en lärobok med motsvarande aktiviteter, och papper och penna. Om man däremot börjar använda ny teknik som ett verktyg och en arena så finns goda möjligheter för en spännande utveckling. Digitala verktyg kan öka motivationen Många lärare vittnar om att när elever får möjlighet att utforska världen mer på egen hand, utifrån egna perspektiv och intressen, och har möjlighet att skapa mer själva — exempelvis bloggar, wikis och digitala presentationer — så kan ett djupare intresse väckas och en större motivation skapas. Möjligheter till variation, individanpassning och möjligheten att ta in världen i klassrummet med aktuellt och intressant material bär stor potential. Tekniken i sig förbättrar inte undervisningen Mycket tid kan också gå till spillo om elever inte förstår vad de ska göra eller halkar in på "fel" Internetsidor. En stor utmaning för lärarna
Respons på digitala vis | UrFlippat Varannan pedagogisk hette det, och japp, jag har läst Christina Löfving, Itmammans bok ”Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen” och jag fastnade lite ivrigt på det hon skriver om respons och en ide jag har. Respons som leder framåt under hela arbetets gång är viktigt för alla elever. Den som varje dag arbetar utan att mötas av annat än ointresse blir inte motiverad att anstränga sig, vi behöver alla respons, både positiv och konstruktiv respons Inte bara ett bra! eller fint jobbat! utan, det här var intressant, jag undrar hur du gjorde när du fick reda på det. Respons kan leda till en inre motivation. Respons kan ske på många olika sätt t ex via digitala verktyg, datorer, surfplattor, mobiler och webbtjänster, direkt i klassrummet, för direkt respons. Men jag tänker även på verktyg som förtydligar för eleverna hur de ger respons till varandra. mt ge tips på hur man kanvidareutveckla till nästa gång, med stöd av klistermärket, alla hängde med. Socrative Kahoot TodaysMeet
untitled