Besök mitt klassrum: Att läsa och skriva faktatext i åk 3. I uppstarten av arbetsområdet tog vi reda på elevernas förkunskaper.
Vad visste de egentligen om en faktatext? Tankarna sammanställdes i en gemensam mindmap och utifrån det skapades en film liten film om vad en faktatext är. Filmen la vi sedan både på klassbloggen och i elevernas Google Classroom för att skapa repetitionsmöjligheter. Utifrån elevernas förförståelse och tankar planerade vi sedan arbetet med faktatexter. Vi ägnade flera lektioner att läsa olika enklare faktatexter och besvara frågor till texten. Spågumman: Vad säger rubriken och underrubrikerna mig? Detektiven: Stryk under viktiga/svåra ord. Cowboyen: Hur kan jag samla in viktig information? Vi gick sedan vidare och började jämföra texter som handlade om samma sak, men med olika innehåll. Vi fortsatte sedan vårt arbete med faktatexter med att studera textens struktur och uppbyggnad. Vi fortsatte att läsa faktatexter gemensamt. -Klassificering -Utseende -Förekomst -Föda -Förökning Framgångsfaktorer: Motgångsfaktorer: /Linda. Att skriva faktatexter - Mia Kempe. Läsåret börja lida mot sitt slut och mycket handlar nu om att avsluta terminen på ett bra sätt.
Det ska bli skönt att vara ledig och få tid till att tänka på annat än skolarbete. Men visst kan det också kännas bra att ha lite tankar inför uppstarten i höst? I detta blogginlägg kommer jag berätta om ett arbetsområde som jag just nu håller på med i min klass, nämligen att skriva faktatexter om djur. Detta upplägg går lika bra att använda på hösten och upplägget passar både åk. 2 och 3.
Kanske något att starta upp höstens arbete med? Arbetets upplägg Arbetsområdet bygger framför på delar av det centrala innehållet i svenska och biologi för åk. 3. Konkretisering av mål för eleverna Allra först fick eleverna ta del av målen för arbetsområdet. Uppstart av arbetsområdet Arbetet startades med att utgå ifrån något eleverna redan var bekanta med, nämligen berättande texter.
Gemensamt textskrivande Arbetet fortsatte genom att vi tillsammans läste två olika faktatexter om igelkotten. Stödmall faktatext. Den beskrivande rapportens struktur. I dag har vi arbetat med den beskrivande rapportens struktur inför att vi ska skriva en text om vargen tillsammans.
Jag använde mig av en text om gråsälen som jag skrivit själv. Jag skrev den själv för att få en beskrivande rapport på lagom nivå för mina elever med en tydlig struktur. För er som läst mitt inlägg om sexfältaren så ser ni att de delar som beskrivs i texten om gråsälen stämmer överens med de fält som vi har i vår sexfältare. Efter att vi läst igenom texten tillsammans och noggrant gått igenom innehållet i den fick klassen hem den som läsläxa.
Detta för att de ska kunna texten och dess innehåll innan vi börjar dekonstruera den. Vi inledde lektionen med att läsa igenom texten tillsammans på smartboarden. Klassrumskommunikation. Målgrupp: Lärare i grund- och gymnasieskola Sju timmar om klassrumskommunikation med digitala verktyg Upplägget av samtliga paket hittar ni här: Sju timmar om...
Vad säger styrdokument? I läroplanerna för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola skrivs i kapitel 1 under rubriken Skolans uppdrag: "Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. I samtliga läroplaner för svensk ungdomsskola (grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola) skrivs i kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer under underrubriken 2.2 Kunskaper: "läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling," Samtalet som form för lärande och utveckling finns också beskrivet i många kurs- och ämnesplaner.
Att arbeta med faktatexter. När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar.
Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. De skrev hela meningar i tankekartan och när de skrev sin egen faktatext såg den ungefär ut som i boken de läst. När det var dags att skriva faktatexter igen i årskurs 2 introducerade jag VÖL-strategin med förhoppningen att eleverna genom att utgå från sina förkunskaper skulle äga sin kunskap och text bättre.
Uppstart Arbetet inleddes med att vi tittade på bilder och filmer om Afrika. Hur alla ska lyckas I arbetet med faktatexter har vi tagit små steg mot att bli självständiga. Direkt respons Arbetet med VÖL-strategin har medfört att mina elevers förmåga att identifiera nyckelord har förbättrats.