background preloader

Thelon1969

Facebook Twitter

Pinterest: Discover and save creative ideas. EdQu - Digitala, adaptiva kunskapstest för skolan. BFL-kartläggning. BFL-kartläggning kan användas som stöd för att följa upp arbetet med att utveckla undervisning på vetenskaplig grund.

BFL-kartläggning

Genom att använda indikatorer som bygger på den senaste skolforskningen kan enkätsvaren fungera som stöd för pedagoger att systematiskt utveckla undervisning och verksamhet som leder till ökat lärande och bättre resultat. Frågorna har tagits fram i samarbete med Tankesmedjan Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg och bygger på nyckelstrategier utvecklade av forskaren Dylan Wiliam. Personalen kan analysera sina elevers svar utifrån de fem strategierna och lyfta fram behov för arbetslaget.

Vad kan de? Vad är de bra på? Frågebank för att ta fram belägg för elevers prestationer (2) Feta öppna frågor. Feta frågor är öppna frågor.

Feta öppna frågor

De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten? Hur låter tystnad? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Frågebatteri. Att använda exittickets som en del av formativ bedömning.

Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan).

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning

Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv. Att starta en lektion på effektivt sätt. Att ha startuppgift i början som är skriftlig är ett bra sätt att starta en lektion på, men ibland hinner jag inte med det.

Att starta en lektion på effektivt sätt

Jag vill hinna med andra förmågor och upplever ibland att skrivuppgiften kan ta hela lektionen i anspråk. Vi har som mål att ha startuppgifterna skriftliga kanske jag ska tillägga. När jag var på kurs i Bedömning FÖR och AV lärande fick jag höra ett förslag av en specialpedagog på hur man kan starta en lektion på effektivt sätt och få med sig så många som möjligt att man hinner med att instruera de som behöver ha mer hjälp medan de andra hjälper varandra. Specialpedagogen heter Emelie Britse, och jobbar på Älvkvarnsskolan i Ursvik och är även utvecklingsledare i Solna stad. Tack för det tipset! Jag har gjort en canva till den strukturen och den ser ut enligt nedan. Först ger man en instruerade uppgift – antingen muntligt, i filmform eller i skrift eller annan form för den delen.

Sedan har man som lärare en återkoppling på det. Att förhålla sig formativt till formativ bedömning. Det blir allt mer uppenbart när man tittar ut över det svenska pedagogiska landskapet att formativ bedömning verkligen börjat slå rot.

Att förhålla sig formativt till formativ bedömning

Många lärare har förvisso arbetat formativt länge men utan att kalla det så. Det som nu börjar slå rot är därför snarare ett medvetet och uttalat förhållningssätt till bedömning för lärande, där bedömningen inte tillåts vara ett självändamål utan sätts i relation till vilka faktiska konsekvenser den får. Skolans historia präglas av att metodologiska nyheter kommer och går. Formativ bedömning är egentligen inget nytt utan det finns skrivningar i läroplaner redan på 1600- och 1700-talet som visar på en nära koppling mellan bedömning och lärande. I 1649 års läroplan föreskrivs exempelvis både självbedömning och processbedömning, om än i andra termer: För lärarens rättande anges fyra riktlinjer.

Bedömningsmatris Läsförståelse. Exempel på några bedömningstekniker som tydliggör mål och kunskapskrav. Formativ bedömning – glöm inte det andra benet! Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback.

Formativ bedömning – glöm inte det andra benet!

Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar. Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition: “An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.” (PS. Bedömning för lärande 5 nyckelstrategier knyta praktisk övning till. Formativ bedömning gör lärande synligt. Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning.

Formativ bedömning gör lärande synligt

Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik. "Första hjälpen"-kit för formativ bedömning @ Nordström Education. Mattesmedjan.