Att bära hijab ger oss frihet. Vi är muslimska feminister.
Genom vår religion och vårt klädval känner vi oss fria. Ändå ses vi som andra klassens medborgare här i vårt eget samhälle, skriver Ramla Abdullahi, Noor Behrooz, Aiman Kayani och Sagal Yusuf. Vi lever i ett samhälle som glömmer oss. Som glömmer det faktum att vi är människor som existerar, människor som har möjligheten att göra våra egna val och som har vår egen röst. Vi lever i ett samhälle som dömer oss, som ser oss som förtryckta och offer som ska räddas eller skylla oss själva - bara för att vi bär hijab, slöja. Att välja att bära på hijab i det västländska samhället, och därmed välja att bryta mot den västländska kulturen, är modigt. Att bära hijab i ett samhälle som anser att det är självklart att visa håret är att visa ett starkt civilkurage. Tänk dig att klockan åtta på kvällen kan du inte som muslimsk hijab-bärande kvinna slippa känslan av oro och otrygghet på väg hem ifrån jobbet, utan man oroar sig för vad som kan hända bakom sin rygg.
Förkämpen för mänskliga rättigheter, Daw Aung San Suu Kyi. Daw Aung San Suu Kyi har varit en viktig röst för mänskliga rättigheter och frihet i Burma (Myanmar), ett land som domineras av en militärregering sedan 1962.
Hon föddes i Rangoon och studerade senare vid universitetet i Oxford, och blev politiskt aktiv 1988 då den burmesiska juntan med våld slog ned ett massuppror och dödade tusentals civila. Hon skrev ett öppet brev till regeringen där hon krävde att en oberoende kommitté skulle bildas för att hålla demokratiska val. Hon trotsade myndigheternas förbud mot politiska möten med fler än fyra personer och talade till stora åhörarskaror i Burma i egenskap av generalsekreterare för det nybildade nationella förbundet för demokrati (National League for Democracy, NLD).
År 1989 placerades hon i husarrest. Trots att hon var fängslad vann hennes parti valet med 82 % av platserna i parlamentet, men militärdiktaturen vägrade godkänna resultatet. Terrorist eller frihetskämpe? - Sakerhetspolitik.se. Att slutligt avgöra vem som är terrorist är inte alltid enkelt, mycket beroende på att det inte finns en entydig definition.
FN har utan framgång försökt hitta en gemensam beskrivning av vad som ska räknas som terrorism. EU har i sitt försök att definiera begreppet tagit fram en lång komplicerad lista med en rad punkter. USA:s definition är betydligt enklare: "Termen terrorism avser avsiktligt, politiskt motiverad våld riktat mot ickestridande mål, utfört av subnationella grupper eller hemliga agenter, vanligtvis avsett att påverka en publik".
Många anser dock att det är en alldeles för bred definition. Nelson Mandela terrorist I ett land där politisk opposition är förbjuden och där militär och polis används för att förtrycka oliktänkande, kan gerillametoder vara den enda vägen att bekämpa makten. I den moderna historien finns det många exempel på terrorister som efter ”befrielsen” blivit aktade och respekterade personer. Malala Yousafzai: ”Jag är glad att jag lever” ”Bättre att tala innan man dör” För ett år sedan sköts hon i ansiktet av talibaner.
Nu är Malala Yousafzai, 16, en världskänd aktivist. – Vi skulle ändå dö. Då är det bättre att tala först och sedan mördas, berättar hon i kvällens Skavlan. I oktober 2012 satt Malala Yousafzai på skolbussen i Pakistan. Då hoppade två talibaner in och sköt henne i ansiktet. . – På den tiden höll alla tyst. Hon pratar om hur hembygden Swat, ”österns Schweiz”, förvandlats från paradis till helvete när terroristerna kom. – Friheten togs ifrån oss. . – De började slakta människor och slå kvinnor. Fortsatte skriva Bloggen på BBC gjorde Malala till måltavla för talibanerna. . – Lever man i en situation med terrorister överallt så kommer man att dö. Malala överlevde mirakulöst attacken och blev förd till ett sjukhus i Storbritannien. Ett år senare är hon en världskänd aktivist. . – Hon förtjänar naturligtvis det, säger Skavlan-gästen Bianca Jagger till Aftonbladet efter tv-inspelningen i London och fortsätter: – Men det kanske är för tidigt. Malala om… Unga i Biskopsgården: Vi vet vad som krävs.
Över skolgården i Norra Biskopsgården ligger ett påtagligt lugn på morgonkvisten.
Det är nästan tyst, sånär som på ett par ungdomar som står och pratar lågmält. Ut genom en dörr kommer Aiman Hosseni, 15 år, och tar i hand. – Tjena! Vi har precis haft språk, säger han, pekar mot den andra byggnaden och stegar iväg mot musiksalen. Läs också: Sjumilaskolan - en verksamhet i motlut Utanför står eleverna och småsnackar. . – Kändislivet! Båda två går i klass 9B, på en skola som rankas som den fjortonde sämsta i Sverige, sett till antal avgångselever med gymnasiebehörighet. I samma stadsdel ligger Torslandaskolan. Inne i musiksalen sitter Aiman Hosseni och Latif Süleymanov med varsin gitarr och gör så gott de kan för att sätta ackorden till Knockin' on Heavens Door. – Jag behöver sista strängen, säger Aiman med en suck och petar lite där det egentligen skulle suttit en E-sträng. – Ta min mannen.
Efter några ackord berättar Aiman att han tidigare ville bli fastighetsmäklare. Tiden går snabbt. Lamotte: Jag hyllas medan tjejer kallas hora. Häromveckan lade jag ut ett filmklipp på Facebook där jag var heligt förbannad efter att ha konfronterat ett grabbgäng som trakasserade några småtjejer sexuellt på stan.
Det var inte första gången som jag såg det hända, och inte heller första gången som jag ingrep.