background preloader

Gestaltningar

Facebook Twitter

Beskriva och gestalta. Träna gestaltning. Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter. I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad.

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter

Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera.

Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla. Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp? (Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17). Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta. När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren.

Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta

Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen. Så här börjar boken: Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Gestalta exempel. Gestalta. Att gestalta. Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter.

Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning. Ska du lyckas med din gestaltning får du som författare inte kommentera eller förtydliga saker för läsarna.

Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning

Du måste hålla dig utanför berättelsen, vara så osynlig du bara kan. Läs mer i blogginlägget Perspektiv och berättare. Håll tyst, helt enkelt. Det betyder att du inte kan gå in och lägga till saker i berättelsen som den som har perspektivet aldrig skulle registrera, säga eller göra. T.ex. kan du inte börja med en lång bakgrundsbeskrivning om personen det handlar om, för hur troligt är det på en skala att din karaktär skulle gå runt och tänka: Det hela började när jag var fem år gammal ... Nej, sådär tänker inte folk om man inte planerar att skriva sin självbiografi.

Dessutom finns det ingen gestaltning alls i en återberättande bakgrundstext av det här slaget. Inte heller kan du förklara hur din karaktär ser ut. Åter igen är detta exempel på en berättande, inte gestaltande text. På sin höjd tänker man: Fan vad mitt hår är risigt, jag får inte glömma att boka en tid hos frissan. Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning.

Har du hört talas om adjektivsjukan?

Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning

Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Att gestalta en upplevelse. Att gestalta (använda verb) Ordet gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det” och det handlar om att visa, d v s måla med orden och ge läsaren en bild. Motsatsen till att gestalta är att berätta.

Om du skriver ”Robin var arg” så berättar du. Om du istället skriver ”Robin höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg” så gestaltar du. Plugga svenska. Kursplanen i svenska säger att du måste skriva gestaltande beskrivningar.

Plugga svenska

Vad betyder då det? För att förklara det så ska vi jämföra en vanlig beskrivning och en gestaltande beskrivning. Vanlig beskrivning: Lotta var lycklig. Gestaltande beskrivning: Lotta hoppade upp och ner samtidigt som leendet på hennes läppar växte. Vad är skillnaden? Exempel från elevtexter Calle kommer ingåendes med en tekopp.

Utan att skriva att teet är hett, gör denna gestaltande beskrivning att vi inuti oss känner hur hett teet är. . « Förklaringar till kursplanen. Berättarteknik, del 2: Gestaltning av miljö och karaktärer. I ett tidigare blogginlägg om berättarteknik tog jag upp dramaturgin – hur du kan bygga berättelsen och vad du kan tänka på när du börjar skriva din berättelse.

Berättarteknik, del 2: Gestaltning av miljö och karaktärer

Med hjälp av dramaturgin skapar du en spännande story, men för att verkligen fånga läsaren behöver du levande karaktärer och miljöer. Och det tänkte jag att vi skulle titta på nu. Beskriva och gestalta. Litterär gestaltning?? Tio briljanta metaforer av Tomas Tranströmer. Som en brygga mellan två platser i verkligheten är metaforen när den är som bäst.

Tio briljanta metaforer av Tomas Tranströmer

Plötsligt får man syn på något som aldrig tidigare varit i världen, det är ingen bild och det är inte kunskap – det är, i ordets mest bokstavliga mening, skapande. Något nytt träder fram i det verkliga, vidgar tanken, säger: det ryms mer. Om det är något Tomas Tranströmer har lärt mig är det att livet rymmer mer. 1. UR "SOMMARSLÄTT" (från ”Klanger och spår”, 1966) Man har sett så mycket.

Verkligheten har tärt så mycket på en, men här är sommaren till sist: en storflygplats – trafikledaren tar ner lass efter lass med frusna människor från rymden. Kommentar: Jag vet inte hur länge jag har känt glädje över den här långa metaforen. 2. Tre svarta ekar ur snön. Så grova, men fingerfärdiga. Ur deras väldiga flaskor ska grönskan skumma i vår. Kommentar: Tankarna går till försommarens enkla glädje, när champagnens pärlor brusar, skummar under träden på bakgårdar som grönskar. 3.

På väg i det långa mörkret. 4. Nordlig storm. Ison Glasgow 15 augusti 2012 kl 13:00 - Sommar & Vinter i P1.