background preloader

Inkludering/exkludering

Facebook Twitter

Elevhälsa: De saknade eleverna. Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Nya krav på snabbare stöd till elever. Det är viktigt att tidigt fånga upp elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås samtidigt som lärare får mer tid till undervisning.

Nya krav på snabbare stöd till elever

Därför har Skolverket tagit fram nya allmänna råd som baseras på nya bestämmelser i skollagen som förtydligar vad som avses med stöd och särskilt stöd och dokumentationen kring dessa. – Varje elev som inte får det stöd den har rätt till är ett misslyckande för skolan. I och med den nya lagen kan vi i vårt material vara ännu tydligare med vilket ansvar skolan har, säger Ulrika Lundqvist, chef för förskole- och grundskoleenheten på Skolverket. Viktigt att först se över organisationen runt eleven Skolan ska vara kompensatorisk, vilket innebär att den ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och uppväga skillnader i deras förutsättningar.

. – Innan stödinsatser till elever sätts in är det viktigt att skolan ser över hur befintliga resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används och hur den aktuella elevgruppen fungerar. "Brist på kognitiva hjälpmedel" Den svenska skolan har brister när det gäller att uppmärksamma och stödja elever med särskilda behov, något även Skolinspektionens granskningar visar.

"Brist på kognitiva hjälpmedel"

Det är ett stort misslyckande när elever går från årskurs till årskurs utan att ha uppnått kunskapsmålen. Det finns flera skäl till att elever inte klarar skolan. Ett väsentligt skäl är att många elever har kognitiva svårigheter. Bara i gymnasieskolan har cirka 15 procent av alla elever i Sverige stora svårigheter på grund av kognitiva funktionsnedsättningar, så som ADHD, autism, språkstörning eller dyslexi. Dessutom finns det många elever som saknar diagnos men alltjämt har en kognitiv problematik. En ny publikation "Vägledning för elevhälsan" (2014), signerat Skolverket och Socialstyrelsen, ska bidra till utvecklingen av en likvärdig elevhälsa över landet och stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Begränsad bild av inkludering i litteratur om särskilt stöd. Det kommer allt fler böcker som ger råd och riktlinjer för hur lärare ska kunna undervisa inkluderande.

Begränsad bild av inkludering i litteratur om särskilt stöd

I en undersökning av den brittiska forskaren Kristine Black-Hawkins analyseras innehållet i sådana böcker. En mindre del av litteraturen handlar om inkludering När Black-Hawkins började undersöka den litteratur om elever i behov av särskilt stöd som vänder sig till verksamma lärare fann hon att de absolut flesta böcker utgick från att det finns olika typer av elever som är mer eller mindre väsensskilda från andra, t.ex. ”elever med AD/HD”, ”elever med dyslexi” och så vidare. Endast en mindre del, ca 10 procent, handlade om frågan hur lärare ska kunna möta alla elever. Litteraturen vänder sig till direkt till lärare men har ofta ett anspråk att grunda sig på forskning.

En kritisk analys. ”Vänta och se-filosofi” är förödande. Det säger Ulla Ek, professor i specialpedagogik när hon beskriver sin forskning och det forskningsområde som hon för närvarande ser som viktigast.

”Vänta och se-filosofi” är förödande

Det handlar om dem som inte klarar kraven i dagens skola, en växande och ofta osynlig grupp i samhället. Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering.

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!

En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Dessutom var elevgruppen mycket heterogen. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter. Kritik mot användning av inkluderingsbegreppet Nilholm och Alm betonar vikten av att tydligt definiera vad inkludering är. En mycket heterogen elevgrupp. Otryggt för elever när stöd dras in. Allt fler föräldrar är missnöjda med det stöd deras barn får i skolan.

Otryggt för elever när stöd dras in

Hos Skolinspektionen står brister i särskilt stöd för cirka en fjärdedel av anmälningarna och är den näst vanligaste anmälningsgrunden. Och den har ökat kraftigt, framför allt i Stockholm. 2012 hade 147 ärenden anmälts i länet. Under första halvåret 2013, den senast tillgängliga statistiken, var antalet redan uppe i 122. Vid Slättgårdsskolan minskade antalet elevassistenter kraftigt förra året av budgetskäl. Och när eleverna når årskurs 7 förväntas de klara sig själva; på hela högstadiet finns idag bara en halv assistenttjänst kvar. . – Allt handlar om pengar. Hon berättar om elever som sparkar i dörrar och slåss, hur utåtagerande elever som tidigare haft assistent på heltid nu klarar sig själva större delen av veckan.

Resultatet av neddragningarna har också blivit att våldet ökat, tror Camilla Falk. – Idag har vi lärare på lågstadiet som anmäler att de har blivit slagna. Exkludering – den mest naturliga åtgärden enligt media, fackförbund och många lärare. Jan31 Jag är förbannad.

Exkludering – den mest naturliga åtgärden enligt media, fackförbund och många lärare

Ännu en artikel om dessa bråkiga barn som bara förstör. I Svenska dagbladet idag kan vi läsa om hur neddragningar när det gäller särskilt stöd orsakar arbetsmiljöproblem. Facket är upprörda, föräldrar är upprörda och lärare är upprörda. Ska det vara så här? Säkert är det så att alla idag inte kan inkluderas i den reguljära skolan, jag inser att vi har långt dit, men nog kan vi fånga upp fler barn och ungdomar än all de som nu exkluderas? Ett barn med en diagnos är inte sin diagnos. Dåligt beteende? Stödmaterial för inkludering av elever med NPF,AST.pdf.