background preloader

Pedagogy

Facebook Twitter

"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur.

Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Jag skulle kunna skriva en ny bok om det, men den blir nog inte av, säger Helen Timperley. Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema. Slutsatsen blev tydlig: – Lärare måste lära i grupp, en ensam lärare kan inte vända resultaten på en skola. Beromundersokning.pdf. Ämneslärare startade språkutvecklande arbetssätt– resultaten höjdes. Att arbeta med språket i alla ämnen är en viktig faktor för att alla elever ska nå framgång i alla ämnen i skolan och därför blev jag så glad när jag läste ett reportage från Centralskolan i Tierp, Kommunen som gjorde en språkresa. Reportaget går att läsa i sin helhet i boken Se språket i ämnet av Lena Vestin (red).

Bakgrunden till språksatsningen var låga meritvärden under många år och kommunen hade haft stora svårigheter att lyfta elevernas resultat. När de kartlade meritvärden och resultat på nationella prov framstod det ganska tydligt att kommunen hade en stor grupp elever som hade presterat dåligt på läsförståelseuppgifter.

Centralskolan hade haft ett antal föreläsningar i språk- och kunskapsutveckling men eftersom de hade varit frivilliga hade endast ett fåtal deltagit. Vid en sådan omfattande språksatsning i kommunen är det av största vikt att det är långsiktigt och systematiskt. . / Ingegerd Norder. Ge barnen rätt sorts beröm - Åsikter - Corren.se - Nyheter Linköping Östergöt... I småbarnslitteraturens filosofiska standardverk ”Nasse hittar en stol” finns en replik som blivit bevingad i vår familj.

Nasse har aldrig sett en stol och vet inte hur man använder den. Han prövar på alla möjliga olika sätt vilket väcker olika reaktioner hos omgivningen. En tant dyker upp och utbrister ”Kan du sitta så jättefint alldeles själv? Vad jätteduktig du är. Känns det jättebra? Varpå Nasse kommenterar ”Somliga tanter kan man inte lita på. Våra barn skrattade gott åt detta. I Sverige berömmer vi ständigt våra barn i tron att det ger dem en stark självkänsla. Barn som får beröm för sina ansträngningar ”det här Legobygget har du verkligen jobbat länge med, och se så bra det blev” utvecklar en dynamisk syn på lärande där det blir kul med utmaningar.

Men vi lever en tid som älskar talanger, se bara på alla talangjakter på tv. Att få talangberöm i stället för ansträngningsberöm är direkt skadligt för barn, menar de amerikanska forskarna. Ny lärare: Att presentera sig för klassen. Detta att få en ny klass. Man är pirrig så det kryper i hela kroppen. En glad anspänning. Vilka är de eleverna? Och eleverna så. En vit sockerbit av godiskaraktär – mina absoluta favoriteren kaffekopp av det vackrare slaget – jag älskar stunder och kaffeen bok av det mer spännande genren – jag läser gärna högt och kommer att göra det för mina eleverkavel och kanel – för jag bakar gärna kanelbullar och de ska vara jättestora med mycket pärlsocker på (för jag gillar ord också)mina barns gosedjur – en av varje och så blir de presenterade. Och genom mina saker kan jag visa och berätta om mig själv.

EDpuzzle. Worldtruth. Women, children and adolescents should avoid eating farmed salmon, according to Norwegian doctors and international experts. The reason is that salmon feed contains harmful pollutants. Talking to VG, specialist Anne-Lise Birch Monsen and Physician and professor of medicine, Bjørn Bolann say that it is uncertain in both the amount of toxins and how they affect children, adolescents and pregnant. They point out that the type of contaminants that have been detected in farmed salmon have a negative effect on brain development and is associated with autism, AD / HD and reduced IQ. A large European study involving about 8,000 newborns, shows that pregnant women with high levels of toxins in the body have children with lower birth weight, which may have an adverse effect on child health. Conservative party (Høyre) economic policy spokesman Svein Flåtten asks fisheries minister to respond in the Parliament on whether Norwegian farmed salmon is dangerous to eat for children and pregnant women. 1.

Språket i alla ämnen. Jag och min kollega Maria Lachan träffade förra veckan ett antal högstadielärare i svenska, svenska som andraspråk och so för att samtala om är språk- och kunskapsutvecklandearbetssätt. Jag har nedan samlat ihop ett antal resurser som lärare kan använda sig av för att komma igång med att arbeta i språket i alla ämnen. På studiedagen började vi med att prata om att alla skolans ämnen ställer, förutom ämnets specifika kunskapskrav, en mängd språkliga krav på eleverna Det kan till exempel vara att kunna: • Värdera • Beskriva • Samtala om • Resonera • Reflektera • Analysera • Lösa problem • Genomföra • Utvärdera • Tolka • Sammanställa • Använda begrepp • Kommunicera • Ge respons • Motivera • Se sammanhang • Presentera • Jämföra • Redogöra • Dra slutsatser • Planera För att eleverna ska klara av de språkliga kraven behöver vi i skolan undervisa explicit även om dem.

Här finns det ännu mer information, t ex litteraturtips, från Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras. Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg.

Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka. Oavsett ämne eller text lyft fram begrepp. Begreppen kan vara olika, de kan också vara begrepp som eleverna redan vet något om men som de ska möta igen, och igen och igen. Ur ett kort stycke i boken hämtar jag tre begrepp: katalysatormarkvattenegenskaper Då jag startar min lektion i kemi kan dessa ord stå på tavlan. Eleverna får se demeleverna kommer att få läsa demeleverna får tala om demeleverna får berätta vad de vet om demeleverna kan förklara och eleverna kan fråga om dem Det betyder för läraren att: En fras att använda och låta varje elev uttrycka kan vara: Den frasen ska alla läsa ut, med lärarens hjälp och unisont. ”Hej Anne-Marie! Belöning kan få uppskjutare att byta vanor. Många har en liten uppskjutare inom sig.

Forskning har visat att vi ofta gör hälften av jobbet på 80 procent av tiden. Andra halvan måste snos ihop på bara 20 procent av tiden. Vissa av oss vill gärna tro att vi är obotliga tidsoptimister, svårt beroende av den adrenalin-cocktail som gör att vi kan stänga av omvärlden till hundra procent. Stressen tycks ge en kristallklar skärpa. Sen, puh, är det över igen. Nöjda ruskar vi av oss ångesten och glömmer hur jobbigt det var. Psykologen Alexander Rozental och journalisten Lina Wennersten som skrivit boken ”Dansa på deadline – uppskjutandets psykologi” vill ruska om oss som förskönar tidspressen. . – Vår bok går ut på att ifrågasätta om man är en deadlineromantiker. En grundtanke är att uppskjutandet är en vana, inte ett personlighetsdrag, även om det finns samband. . – Jag kunde se tankemönster hos mig själv när jag prövade övningarna i boken. Alexander är psykolog och skriver sin doktorsavhandling i klinisk psykologi.

Formativ bedömning

Skolutveckling. Lärares utveckling. Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida.

Planera språkutvecklande Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi: Filmer Lästips Texttyper.

Bedömning för lärande

Synligt Lärande. PISA och kommentarer. Www.teknat.umu.se/digitalAssets/133/133429_2013-11-28-edstrom-larartricket.pdf. Att arbeta med genrepedagogik och IKT i moderna språk. Publicerad av Hanna Stehagen Vi undrar varför eleverna väljer bort eller hoppar av språkvalet i grundskolan. Det är för att de är svaga, säger vi. De hänger inte med. De måste lära sig svenska först. I min tyskgrupp i år 6 och 7 har jag arbetat enligt genrepedagogikens cirkelmodell och den systemiskt funktionella grammatiken samt använt mig av Photostory, då eleverna skulle skriva och sedan presentera sina alster. Jag använde mig i grunden av en traditionell uppgift, nämligen att eleverna skulle redogöra för vad de hade gjort på sportlovet. För att utveckla uppgiften och göra den intressant för eleverna fick de först samla en ordbank med aktiviteter, som eleverna hade gjort på sitt lov med hjälp av en tankekarta och sedan fick de arbeta med att översätta aktiviteterna till tyska.

I fas tre och fyra fick de med hjälp av min mall, där jag hade skrivit om mitt lov, skriva egna storyboards till sin photostoryfilm. Se filmerna i urval: Mein Sportferien 1 Mein Sportferien 2.