background preloader

Formativ bedömning

Facebook Twitter

»Arbeta inte mer — men smartare« »Svenska lärare ger för mycket återkoppling.

»Arbeta inte mer — men smartare«

«Foto: Jim Varney Applåden verkar aldrig ta slut. Att Norrtälje kommuns samlade lärarkår gillar professor emeritus Dylan Wiliam är uppenbart. Det låter nästan som om de önskar ett extranummer. Men så är den världskände bedömningsforskaren också en osedvanligt duktig föreläsare som med mycket god retorik och en lagom dos av självironi och skämtsamhet lyckas övertyga de allra flesta som lyssnar om att formativ bedömning är det enda rätta. Vad är den största skillnaden mellan formativ undervisning och traditionell undervisning? — I traditionell undervisning tar läraren inte reda på vad eleverna har lärt sig förrän i slutet av undervisningsperioden. Du gillar inte handuppräckning i klassrummet, varför inte? — När lärare ska fatta ett beslut om hur de ska gå vidare i sin undervisning kan de inte göra det på ett bra sätt om de bara samlar in information från de elever som har självförtroende nog att snabbt räcka upp handen.

. — Studera min forskning. Kims matteprov - feedback på ett annorlunda sätt. Ett matteprov ses ofta som ett traditionellt summativt sätt att bedöma elevernas kunskaper.

Kims matteprov - feedback på ett annorlunda sätt

Som lärare vill man gärna att det skulle ha en formativ sida, att eleverna skulle använda det rättade provet till att få feedback, lära sig av misstagen och ta med sig de nya insikterna till nästa moment. Tyvärr är inte så lätt att få med eleverna när det gäller den saken. Det blir mest fokus på svart eller vitt, rätt eller fel. För att komma till rätta med det fick mina elever i årskurs 9 rätta Kims prov. När jag hade rättat färdigt mina elevers senaste matteprov tog jag ett tomt prov och skrev Kimmy längst upp, namnet på en fiktiv elev.

Den första reaktionen från eleverna kom genast när de klev in i klassrummet och fick syn på högen med uppkopierade prov: ”Vem är Kim?” Eleverna satte igång och efter ett tag började kommentarerna komma: ”Å nej, jag har kommit på ett fel jag gjorde på provet, jag har gjort samma fel som Kim” eller ”så här gjorde jag också och det stämmer”. Att diskutera. Can teachers’ summative assessments produce dependable results and also enhance classroom learning? - Assessment in Education: Principles, Policy & Practice - Volume 18, Issue 4. Summative assessments that are integrated within the daily pedagogy of teachers are problematic.

Can teachers’ summative assessments produce dependable results and also enhance classroom learning? - Assessment in Education: Principles, Policy & Practice - Volume 18, Issue 4

Some argue that they cannot both be helpful to pedagogy and yield results that are comparable across and between schools. Others claim that there is enough evidence to show that these targets can be achieved. The project described in this paper explored how teachers might enhance their competence in summative assessment in ways which might also have a positive effect on their teaching and learning. A strategy was developed based on five key features of summative assessment practices. The findings, from a longitudinal study with 18 teachers, are based on the teachers’ opinions, both about the quality of the results which they achieved, and about the positive impacts on the involvement of pupils, on collaboration between teachers, and on interaction with parents. Keywords View all references) to comprise both validity and reliability. 1. Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet. Siv M Gamlem Återkoppling och dess positiva effekter på elevers lärande brukar ofta framhållas.

Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet

Samtidigt har få studier gjorts om hur elever uppfattar den återkoppling som ges klassrummet. I Student perceptions of classroom feedback presenterar de norska forskarna Siv M. Gamlem & Kari Smith resultat från sin studie om just återkoppling. Verkningslöst utan förtroende En avgörande faktor för att återkoppling ska fungera är själva klassrumsklimatet. I Gamlem & Smiths artikel är elevernas perspektiv på återkoppling i fokus. . – Eleverna påpekar att återkopplingen sker på många olika sätt , men långt ifrån all återkoppling stödjer lärandet, säger hon. Risk att eleverna känner sig ”misslyckade” Två övergripande attityder eller praxis fanns enligt den norska studien hos eleverna.

Men det finns också en i grunden uppmuntrande strategi, som är vanligt förekommande. Elever förstår inte termer och begrepp Generellt sett verkar dock eleverna få lite tid att arbeta med den återkoppling som faktiskt ges. Soltreemrls3.s3-website-us-west-2.amazonaws.com/solution-tree.com/media/pdf/study_guides/Study_Guide_EFA.pdf. Www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/0969594X.2010.513678. Varför bedömning för lärande? Att förhålla sig formativt till formativ bedömning – Christian Lundahl.