Sven Ogren
Vimeofilmer. Chaîne de hgotland. Pearltrees videos. Help. Den digitala klyftan kostar 50 000 kronor. Hushållen utanför nätekonomin i USA tvingas betala extra för både varor och tjänster. Men hur mycket kostar det att befinna sig på fel sida om den digitala klyftan? Den frågan besvarades nyligen av analytikern Nicholas Delgado på det amerikanska finansrådgivningsföretaget Dignitas. Undersökningen gjordes på uppdrag av amerikanska branschorganisationen Internet Innovation Alliance, IIA, som företräder internet- och innovationsföretag i USA.
Organisationen ville veta om det går att leva billigare på internet. – Vi fick information som ger ett övertygande argument om att det går att spara stora pengar online, säger Bruce Mehlmann, som är styrelseordförande i IIA, till IDG News. Undersökningen visar hur mycket hushållen lägger ut varje år på bland annat underhållning och resor. Dignitas kom fram till att ett genomsnittligt amerikanskt hushåll kan spara 7 700 dollar, 50 000 kronor, per år genom att handla online. – Siffran innefattar inte de fördelar som är svåra att mäta, säger Bruce Mehlman. Digital delaktighet handlar om bildning. Två samhällen Det är idag inte längre möjligt att tänka i termer av samhället å ena sidan och Internet å den andra. Att inte ha tillgång till Internet är allt oftare liktydigt med att inte kunna delta i viktiga samhällsaktiviteter. Digital delaktighet är därför inte främst en fråga om teknik eller om nödvändigheten av vissa bestämda verktygskunskaper.
Det handlar istället om behovet av att alla uppnår den bildning som ger delaktighet i det nya samhälle som vi till stor del redan lever i. Senaste upplagan av Svenskarna och Internet, som kom i slutet av november, visar att omkring tjugo procent av de vuxna svenskarna saknar grundläggande datorkunskaper och de använder inte Internet. Vi har i dagsläget på sätt och vis har två samhällen, ett med och ett utan Internet. När denna problematik uppmärksammas har det hittills oftast handlat om att på olika sätt göra Internet fysiskt tillgängligt, dvs det behövs datorer och internetuppkopplingar. Inse vidden av förändringarna Delaktighet i vad? 1.
TASK 7 - Coordination and Final Reports - GRUNDTVIG 2008 - 1 - SE1 - GRU06 - 00247. Välkommen till Aktiebolaget audiola. Samtal online om folkbildningens villkor i det digitaliserade samhället | OmBildning. Joachim T. Alastair. Prekonferens Fokus2010. TEDxNYED - Jeff Jarvis - 03/06/10. Collective intelligence.
Types of collective intelligence Collective intelligence is shared or group intelligence that emerges from the collaboration, collective efforts, and competition of many individuals and appears in consensus decision making. The term appears in sociobiology, political science and in context of mass peer review and crowdsourcing applications. It may involve consensus, social capital and formalisms such as voting systems, social media and other means of quantifying mass activity. Collective IQ is a measure of collective intelligence, although it is often used interchangeably with the term collective intelligence. Collective intelligence strongly contributes to the shift of knowledge and power from the individual to the collective. History[edit] Dimensions[edit] Howard Bloom has discussed mass behavior—collective behavior from the level of quarks to the level of bacterial, plant, animal, and human societies.
Openness Peering Sharing Acting Globally Examples[edit] Mathematical techniques[edit] Collective consciousness. Collective conscious or collective conscience (French: conscience collective) is the set of shared beliefs, ideas and moral attitudes which operate as a unifying force within society.[1] The term was introduced by the French sociologist Émile Durkheim in his Division of Labour in Society in 1893.
The French word conscience can be translated into English as "conscious" or "conscience" (conscience morale), or even "perception"[2] or "awareness", and commentators and translators of Durkheim disagree on which is most appropriate, or whether the translation should depend on the context. Some prefer to treat the word 'conscience' as an untranslatable foreign word or technical term, without its normal English meaning.[3] In general, it does not refer to the specifically moral conscience, but to a shared understanding of social norms.[4] Collective consciousness in Durkheimian social theory[edit] Other uses of the term[edit] See also[edit] Notes[edit] References[edit] Works by Durkheim Works by others.
Pierre Lévy on Collective Intelligence Literacy | Howard Rheingold. File:CI types1s.jpg. Kollektiv intelligens slår Steve Jobs | Blogs | Øresund IT. Visst finns det smarta personer. Riktigt smarta. Som Steve Jobs. Fast de är inte så många. Å andra sidan gör det inte så mycket. Av Peter Höjerback Vi får alla höra att det viktigaste i våra jobb är att ”skapa värde”. En av IT-världens stora förebilder är Steve Jobs, mannen bakom prylar som Mac-datorn, iPod och iPhone samt bolag som Next och Pixar. Om man måste vara som Steve Jobs för att vara innovativ och tillföra värde blir det tufft för oss alla. Oavsett din intelligens förslår det nämligen inte långt jämfört med kraften av ett tiotal normalbegåvade personer, förutsatt att de kan samarbeta. Jag har på sistone provat en del samarbetsverktyg och ser klara fördelar med hur det kan användas. Även webbapplikationer ger stor hjälp när du vill vara innovativ. Så om du funderar på hur du ska skapa värde och inte är Steve Jobs, prova med lite ”kollektiv intelligens” i form av de spännande nya verktygen på internet.
Den kollektiva intelligensen ger framgång rätt använd. Internet är moget. Särskilt brukarna är mogna och börjar använda nätet på ett intelligent sätt. Besökarna är så smarta att man kan tala om en kollektiv intelligens. Deras, av varandra oberoende, beslut är mycket bättre än vad alla experter tror och väntar sig. Det är kollektiv intelligens. Självständiga beslut i gemensam fråga Kollektiv intelligens är inget nytt. Det har inte uppstått med Internet. Ifrågasatta auktoriteter Det bygger på att vi kan tänka själva och att vi gör det. Farligt för diktaturer och fundamentalister Därför försöker totalitära regeringar begränsa tillgången till nätet. Massan totalitär Det är skillnad på massa och kollektiv. Oberoende individer Kollektivet bygger på att varje individ tänker och beslutar oberoende av de övriga. Ensamma tänker vi fritt Situationen framför skärmen är inte olik den bakom valhemlighetens skärm.
Använd kraften i den kollektiva intelligensen Det är kraften i denna kollektiva intelligens vi måste lära oss att använda. Jämförande nätplatser. The Future of Work: As Gartner Sees It. Stefana Broadbent: How the Internet enables intimacy. Take the tour - a quick overview of the features in Projectplace. Gapminder: Unveiling the beauty of statistics for a fact based world view.
The element. Bfogl) Rare!) Helen Keller & Anne Sullivan (1930 Newsreel Footage) AI Definitions - The Appreciative Inquiry Commons. Learningblog.org. Senter for IKT i utdanningen - Den femte basisferdighet. Ambjörn Naeve om nätbaserat lärande. Skoldatatek. Exactly How Much Are The Times A-Changin? ? Stephen's Lighthouse. IKT-lyftet. Ett folkbildningsprojekt. Fokus 2010 by Per Falk on Prezi. Kristina Alexandersons blogg. Skolutveckling: Jante borde få IG och omplaceras.
Den Jante jag möter i mail och brev, de som smakat på denna kollektiva tystnad som kan råda i en skola, runt kollegior, eller kring ämnet och passionen, kring den där läraren som vill, kan och vågar utmana sin egen undervisning hämmar det mesta av skolutveckling och faktiskt rektors möjlighet att förändra. Det är en mycket farlig tendens och jag vet många som drabbats. SkolJante är en osynlig makt som gör det svårt att verka om man är en lärare som ständigt grubblar på sin undervisning, vill se på den eller diskutera såväl framgångar som motgångar.
Det kan vara så att en lärare lyckas väl med en elev, en elev alla andra levt ut sina negativa föreställningar om, och så fungerar eleven i klassen och med läraren. Istället för att titta på det goda som sker ifrågasätter man lärarens knep som om läraren mutade och var allmänt snäll, inte att läraren såg och ställde relevanta krav och visade respekt och tillit till elevens förmåga, och tvingade föreställningarna om eleven på skam. Who owns Wikipedia? You have probably noticed the big banner ads with Jimbo Wales' smiling face on them... they show up whenever you visit Wikipedia, the single most useful destination online. The question: why are they there? After all, if Wikipedia ran Google ads in the sidebar just three days a year, they'd pay for all of their operating expenses. I haven't talked to Jimmy about this, but here's my guess, one that applies to other community-funded efforts: If the user supports it, she owns it.
If support comes from anonymous government money, or some corporate sponsorship, then the interactions don't matter so much, and it's more distant from you. I would bet that any charity or cause that gets involvement from its supporters (and I believe that volunteer support is worth more than cash) outperforms equally well-funded organizations that don't have as deep a connection. In other words, you own Wikipedia. Min inre monolog inför FOKUS 2010. Förstå samtiden - fånga framtiden! Det här var en intressant och klurig rubrik på en intressant och klurig konferens, och jag fick en förfrågan av Stefan Pålsson och Tankesmedjan OmBildning om att föreläsa där om mina olika Wikipedia-projekt den 30 november.
Roligt och smickrande! Konferensen och temat känns så otroligt rätt, det är väl precis det här det är frågan om. Förstår vi inte vår samtid och var vi står just nu kan vi inte heller peka ut den riktning som vi borde röra oss mot. Så jag har stora förväntningar på dagen, och jag hoppas jag kan bidra med tankar på lärande, framtidskompetenser och lärplattformar.Så jag tänkte passa på och beskriva mina traditionella och digitala förberedelser. Måsten: - Vem är jag? - Vad är Wikipedia? - Varför har jag valt Wikipedia som lärplattform? - Elevexempel - Varför borde fler arbeta med Wikipedia? - Vad bör man tänka på? - Vinster, utmaningar och fallgropar - ...och vem är Yger Kansken: - Deleuze - Wikileaks? Låt högskoleprovet vara en andra chans - Artikel av Jörgen Tholin. Jörgen Tholin är rektor vid Högskolan på Gotland Låt oss leka med tanken att jag skulle få möjlighet att för högskoleministern lägga fram förslag om nya sätt att ta in studenter till högskolestudier.
Om jag då skulle säga något i stil med: "Jo, jag har en idé som vi skulle kunna pröva. Men det finns några små nackdelar: den förutsäger inte studieframgång lika bra som den modell vi redan har, den innebär att den sociala snedrekryteringen ökar, den ger fördelar för män, den innebär att starten för högskolestudier skjuts upp, den blir mycket dyrare. Vad tycker du? " Finns det någon som tror att ett ansvarigt statsråd skulle säga. Trots att det nuvarande högskoleprovet i jämförelse med betyg har alla nackdelar som räknas upp ovan finns det idag nästan ingen offentlig debatt om provets relevans som antagningsinstrument för högre studier. Mycket kortfattat kan man säga att kritiken visar att högskoleprovet i varje aspekt man tittar på kommer till korta mot betygen.
Le blogue de Nicolas Cynober. Insight - CBS - Copenhagen Business School | Medierne svigter vidensamfundet.