background preloader

Människosyn/Människovärde

Facebook Twitter

Heidi Avellan: Svenska krusbär är godare. Våga stå upp för jämställdheten. För ett år sedan väckte Zeliha Dagli uppmärksamhet när hon i Aftonbladet berättade hur somliga vill krympa hennes tillvaro.

Heidi Avellan: Svenska krusbär är godare. Våga stå upp för jämställdheten.

Efter trettio år i Sverige är hon bekymrad över att hon inte längre kan klä sig som hon vill och diskutera rätten till abort, rätten till sin kropp, rätten till ömsesidig kärlek. Den sociala kontrollen från hennes barndoms imamer har flyttat till den svenska förorten. "Vi är många kvinnor som är mycket oroliga över utvecklingen i Husby och hotet mot jämställdheten här.

" Hon vill kunna ta ett glas öl med sina vänner, odla grönsaker i shorts och bada i bikini. Det är för mycket för moralväktarna. Sedan den gröna politikern Yasri Khan vägrade skaka hand med en kvinnlig reporter är debatten igång igen: Är mångkulturalismen ett hot mot jämställdheten? Det beror på hur majoritetssamhället agerar. ”Jag vaknar med ett ryck varje morgon och tänker på alla de kvinnor som har kämpat och dött för de friheter vi har idag. Barnmorskans ord fick mig att skämmas. Väggarna föll inåt, taket sjönk ihop och snart skulle syret ta slut.

Barnmorskans ord fick mig att skämmas

Jag var övertygad om att jag skulle dö. Bredvid mig sov han som några timmar tidigare sagt att han ”var beredd att ta sitt ansvar” och storstilat erbjudit mig att flytta in det första året. Så att vi kunde dela på vaknätterna. Men jag hade ju lämnat honom flera månader tidigare för att det kändes som att mitt liv rutats in av hans kontrollbehov. Och tanken på att leva ett kärlekslöst samboliv i hans etta var det som utlöste mitt livs första panikångestattack. Idén om att vi skulle ingå något slags resonemangsäktenskap var dock inte hans. När jag med två blå streck fått förklaring till varför min kropp inte längre kändes som min – det var den inte – sökte jag hjälp hos Studenthälsan. Transhumanism. Transhumanism är en internationell intellektuell och kulturell rörelse som förespråkar användning av teknik för att förbättra och utöka människans mentala och fysiska egenskaper.

Transhumanism

Enligt transhumanismen har människan onödiga svagheter som leder till handikapp, lidande, sjukdom, åldrande och död, och dessa svagheter vill man övervinna. Transhumanistiska tänkare studerar utvecklingen och användandet av teknik som kan användas för att förbättra människan, och vilka möjligheter och konsekvenser som är förknippade med detta.[1] "Transhumanism" ses ofta som en synonym till mänsklig förbättring och rörelsen symboliseras ibland med tecknen >h eller h+.[2] Även om den första kända användningen av termen "transhumanism" är från 1957, etablerades begreppets nutida betydelse under 1980-talet, när futurister i USA började organisera vad som sedan dess har vuxit till den transhumanistiska rörelsen. Historia[redigera | redigera wikitext] Posthumanism är Humanism. Kultur- och idédebattprogrammet OBS i P1 sände i veckan ett avsnitt om posthumanism.

Posthumanism är Humanism

Lite mer om posthumanism. Tips på litteratur. Litteraturvetaren Erland Lagerroth (1994, 1999, 2003, 2004) är en tänkare som uppmärksammar helheten och som inte är rädd för att röra sig utanför humanismens snäva gränser.

Lite mer om posthumanism. Tips på litteratur

Han har skrivit en rad introduktioner till teoretiker som kan sorteras in under paraplyet posthumanism. Lagerroth har länge (och inte sällan i kraftig motvind) fört en kamp för att sprida insikten om hur viktigt det är att aldrig sluta problematisera och ifrågasätta. Eller som det står i titeln på en av hans böcker, ”Sökandet är vårt största äventyr.” Sjukvården skall icke dräpa. Mänskligt liv har ett unikt skyddsvärde, och därför har sjukvården ingen moralisk rätt att aktivt döda patienter.

Sjukvården skall icke dräpa

Denna praktiska princip är så allmängiltig att den bör kunna omfattas även av sekulärhumanister, anser Per Ewert. Av Per Ewert Människan är en unik varelse på jorden. Vi delar visserligen drag med andra varelser, men de mentala skillnaderna är anmärkningsvärda. Vi har ett språk och kan tänka abstrakt; vi resonerar kring moraliska värden och söker kontakt med ett högre väsen än oss själva. Vad innebär då detta annorlundaskap för vår ontologiska och moraliska status? Daniel Dennett uttrycker det på liknande sätt: ”Vi är robotar, tillverkade av robotar, tillverkade av robotar, tillverkade av robotar, tillverkade av robotar.”[2] Grundsynen är tydlig: om ingen Skapare finns, är människan inget mer än evolutionens lek med våra gener. Religion. Människosynen inom islam är präglad av tanken på att människan är Allahs ställföreträdare på jorden.

Religion

Människan skiljer sig från allt annat som är skapat genom att människan har en fri vilja, vilket innebär att människan kan välja att underkasta sig Allah eller inte. För västvärlden har kanske begreppet underkastelse en negativ klang och många kan koppla det här med att underkasta sig Gud som något som innebär begränsningar, fångenskap eller tvång. För en muslim innebär det här inte alls dessa saker. Underkastelse inför Gud kan istället jämföras med det vi kallar att följa naturlagar eller naturens krafter.

Som muslim menar man att Islam är allt, det är rättvisa, fred, frihet och skapelsen själv. Något som har blivit en känslig debatt idag är det påstådda muslimska kvinnoförtrycket. Samma sak gäller hedersbegreppet. Sammanfattningsvis så är människosynen inom islam positiv, harmonisk och präglad av fri vilja. Religion. Den kristna människosynen kan skilja sig en del beroende på vilken inriktning vi pratar om eller var någonstans i världen man bor.

Religion

Det finns dock en gemensam grund som den kristna människosynen utgår ifrån och är gemensam för de allra flesta kristna. M%C3%A4nniskosyner. Default.aspx?id=2727&file=Sve%2fBin%c3%a4rfiler%2fFiler%2fMot+2013_034.