Heidi Avellan: Svenska krusbär är godare. Våga stå upp för jämställdheten. För ett år sedan väckte Zeliha Dagli uppmärksamhet när hon i Aftonbladet berättade hur somliga vill krympa hennes tillvaro. Efter trettio år i Sverige är hon bekymrad över att hon inte längre kan klä sig som hon vill och diskutera rätten till abort, rätten till sin kropp, rätten till ömsesidig kärlek. Den sociala kontrollen från hennes barndoms imamer har flyttat till den svenska förorten. "Vi är många kvinnor som är mycket oroliga över utvecklingen i Husby och hotet mot jämställdheten här.
" Hon vill kunna ta ett glas öl med sina vänner, odla grönsaker i shorts och bada i bikini. Det är för mycket för moralväktarna. Sedan den gröna politikern Yasri Khan vägrade skaka hand med en kvinnlig reporter är debatten igång igen: Är mångkulturalismen ett hot mot jämställdheten? Det beror på hur majoritetssamhället agerar. ”Jag vaknar med ett ryck varje morgon och tänker på alla de kvinnor som har kämpat och dött för de friheter vi har idag.
Men det här är inte en kvinnofråga. Barnmorskans ord fick mig att skämmas | Jämställdhet | Debattämnen. Väggarna föll inåt, taket sjönk ihop och snart skulle syret ta slut. Jag var övertygad om att jag skulle dö. Bredvid mig sov han som några timmar tidigare sagt att han ”var beredd att ta sitt ansvar” och storstilat erbjudit mig att flytta in det första året. Så att vi kunde dela på vaknätterna. Men jag hade ju lämnat honom flera månader tidigare för att det kändes som att mitt liv rutats in av hans kontrollbehov. Och tanken på att leva ett kärlekslöst samboliv i hans etta var det som utlöste mitt livs första panikångestattack. Idén om att vi skulle ingå något slags resonemangsäktenskap var dock inte hans. När jag med två blå streck fått förklaring till varför min kropp inte längre kändes som min – det var den inte – sökte jag hjälp hos Studenthälsan.
Istället för en remiss till gynekologen gav hon mig rådet att gå tillbaka till mannen som nu råkat göra mig gravid. I dag hade jag rest mig och krävt att få tala med chefen. Alltså ringde jag inte gynmottagningen, utan Försäkringskassan. Transhumanism. Transhumanism är en internationell intellektuell och kulturell rörelse som förespråkar användning av teknik för att förbättra och utöka människans mentala och fysiska egenskaper. Enligt transhumanismen har människan onödiga svagheter som leder till handikapp, lidande, sjukdom, åldrande och död, och dessa svagheter vill man övervinna. Transhumanistiska tänkare studerar utvecklingen och användandet av teknik som kan användas för att förbättra människan, och vilka möjligheter och konsekvenser som är förknippade med detta.[1] "Transhumanism" ses ofta som en synonym till mänsklig förbättring och rörelsen symboliseras ibland med tecknen >h eller h+.[2] Även om den första kända användningen av termen "transhumanism" är från 1957, etablerades begreppets nutida betydelse under 1980-talet, när futurister i USA började organisera vad som sedan dess har vuxit till den transhumanistiska rörelsen.
Historia[redigera | redigera wikitext] FM-2030, en av förgrundsgestalterna inom transhumanismen. Posthumanism är Humanism. Kultur- och idédebattprogrammet OBS i P1 sände i veckan ett avsnitt om posthumanism. Här följer ett stycke av programmet: Posthumanism? Vad är det? Jo, posthumanismen en av de mest intressanta och radikala teoribildningarna just nu, en filosofisk inriktning som vill bryta med den traditionella föreställningen om människan som alltings mått. Om de postmoderna tänkarna löste upp de stora historiska, sociala och politiska berättelserna och ifrågasatte möjligheten att hitta sanningen med stort S, så vill de posthumanistiska teoretikerna lösa upp föreställningen om människan med stor M.
Där postmodernisterna lyfte fram språk, symboler och medier, lyfter posthumanisterna fram teknik, biologi och ekologi. Eller, annorlunda uttryckt: Föreställningen att människan är en unik rationell individ, klart avskild från din omvärld är en bluff, en grov lögn som följt oss genom idéhistorien, en lögn som har haft särskilt stor betydelse för de humanistiska vetenskaperna. [...] Hassan hade lite fel. Lite mer om posthumanism. Tips på litteratur. Litteraturvetaren Erland Lagerroth (1994, 1999, 2003, 2004) är en tänkare som uppmärksammar helheten och som inte är rädd för att röra sig utanför humanismens snäva gränser. Han har skrivit en rad introduktioner till teoretiker som kan sorteras in under paraplyet posthumanism.
Lagerroth har länge (och inte sällan i kraftig motvind) fört en kamp för att sprida insikten om hur viktigt det är att aldrig sluta problematisera och ifrågasätta. Eller som det står i titeln på en av hans böcker, ”Sökandet är vårt största äventyr.” Gemensamt för posthumanister är att man inte postulerar någon fundamental skillnad mellan världen och människorna, mellan objekt och subjekt. Man utgår vidare på ett eller annat sätt från tanken att vad som är den mest adekvata förklaringen/förståelsen av vilket problem man än vill lösa står att finna i en kombination av olika vetenskapsgrenar och att de mest användbara modellerna för tänkande uppstår i kommunikationen mellan vetenskapen och resten av samhället. Sjukvården skall icke dräpa | Fri Tanke. Mänskligt liv har ett unikt skyddsvärde, och därför har sjukvården ingen moralisk rätt att aktivt döda patienter. Denna praktiska princip är så allmängiltig att den bör kunna omfattas även av sekulärhumanister, anser Per Ewert.
Av Per Ewert Människan är en unik varelse på jorden. Vi delar visserligen drag med andra varelser, men de mentala skillnaderna är anmärkningsvärda. Vi har ett språk och kan tänka abstrakt; vi resonerar kring moraliska värden och söker kontakt med ett högre väsen än oss själva. Vi förhåller oss till dåtid och framtid, och vi har förmågan att nedteckna och spara information utanför oss själva. Vad innebär då detta annorlundaskap för vår ontologiska och moraliska status? Daniel Dennett uttrycker det på liknande sätt: ”Vi är robotar, tillverkade av robotar, tillverkade av robotar, tillverkade av robotar, tillverkade av robotar.”[2] Grundsynen är tydlig: om ingen Skapare finns, är människan inget mer än evolutionens lek med våra gener. Människosyn genom seklerna 1. 2. 3. Religion | Studi. Människosynen inom islam är präglad av tanken på att människan är Allahs ställföreträdare på jorden. Människan skiljer sig från allt annat som är skapat genom att människan har en fri vilja, vilket innebär att människan kan välja att underkasta sig Allah eller inte.
För västvärlden har kanske begreppet underkastelse en negativ klang och många kan koppla det här med att underkasta sig Gud som något som innebär begränsningar, fångenskap eller tvång. För en muslim innebär det här inte alls dessa saker. Underkastelse inför Gud kan istället jämföras med det vi kallar att följa naturlagar eller naturens krafter. Som muslim menar man att Islam är allt, det är rättvisa, fred, frihet och skapelsen själv. Något som har blivit en känslig debatt idag är det påstådda muslimska kvinnoförtrycket. Samma sak gäller hedersbegreppet. Sammanfattningsvis så är människosynen inom islam positiv, harmonisk och präglad av fri vilja. Religion | Studi. Den kristna människosynen kan skilja sig en del beroende på vilken inriktning vi pratar om eller var någonstans i världen man bor.
Det finns dock en gemensam grund som den kristna människosynen utgår ifrån och är gemensam för de allra flesta kristna. Utgångspunkten är att människan är skapad som Guds avbild och har ett ansvar för att skapa och upprätthålla en god och en bra värld att leva i. Människan är skapad med en fri vilja, detta är något mycket centralt för den kristna människosynen. Eftersom alla människor är skapade till Guds avbild så är alla människor också lika mycket värda. Katolicismen betonar ofta livets okränkbarhet och rätten till liv. Människan har redan sedan Adam och Eva som inte kunde låta bli att äta av den förbjudna frukten varit belagda med skuld då de gjorde fel och inte lydde Gud. Vårt svenska samhälle är uppbyggt med en kristen människosyn som grund eftersom protestantismen är det som har lagt grunden för vårt land med lagar och regler under flera hundra år.
M%C3%A4nniskosyner. Default.aspx?id=2727&file=Sve%2fBin%c3%a4rfiler%2fFiler%2fMot+2013_034.