background preloader

Litteraturanalys

Facebook Twitter

Slutuppgift Svenska 3. Genom kameran. Tredjeperson. Parallellhandling. 1900-TALSGENRER. Många har uttryckt att de har problem med ett av kunskapskraven i Svenska 3, nämligen detta: Eleven kan göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap.

1900-TALSGENRER

I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom belägg från texterna. Vad som kan menas här är inte helt lätt att avgöra. I Skolverkets kommentarer till svenskämnet uttalas: ”I ämnesplanen för svenska används termen genre endast om de litteraturvetenskapliga genrerna prosa, poesi och dramatik”. Problemet här är att det är i princip ogenomförbart att göra en fördjupad, textnära litterär analys av någon av dessa övergripande genrer i sin helhet. Jag har ett antal gånger genomfört en uppgift som jag gillar väldigt mycket och som är användbar och klockren till ovanstående kunskapskrav: 1900-talsgenrer. Tanken är att eftersom antalet litterära genrer exploderar under 1900-talet är det i sig intressant att fundera över. 1. Aidan Chambers boksamtal.

Intertextualitet, spotify-listor och läsupplevelser. Läsupplevelser Ett syfte med svenskundervisningen på gymnasiet är följande: ”Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.

Intertextualitet, spotify-listor och läsupplevelser

Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.” (Skolverket) Jag möter ibland elever som menar att de enbart vid ytterst få tillfällen, eller aldrig, har känt läslust eller inte har erfarenhet av att på riktigt känna sig engagerade i en text, oavsett om det handlar om en dikt, en roman eller en debattartikel. Den här bloggen handlar i stor utsträckning om att ge elever goda strategier – ämnesspecifika och allmändidaktiska. Jag försöker i alla tre svenskkurser skapa utrymme för olika slags läsupplevelser, både gemensamma och enskilda sådana. Hjalmar Söderbergs Doktor Glas Jag introducerar romanen Vad innebär moral? PS. Det stank när Zola lyfte på locket. Med vetenskaplig nit riktade han ljuset mot avigsidorna av la belle époque: korruptionen, maktmissbruket och fattigdomen.

Det stank när Zola lyfte på locket

En ny bok ger liv och nerv åt Émile Zola genom att placera hans författarskap i dess kulturhistoriska sammanhang. För Émile Zola var det kollektiva arbetet viktigt. Vänskapen med likasinnade var en väsentlig drivkraft i hans litterära skapande, som ofta utgick från erfarenheter han gjort tillsammans med andra. Zolas behov att befinna sig i en krets och vara del av en intellektuell gemenskap är en av huvudpunkterna i Sorbonneprofessorn och Zola-specialisten Alain Pagès studie ”Zola et le groupe de Médan.

Histoire d’un cercle littéraire” (Perrin). Pagès arbete sträcker sig från Zolas uppväxt i Aix-en-Provence till 1930, då 50-årsminnet av utgivningen av ”Les soirées de Médan” firades på en restaurang i Paris. Zolas hem i Médan var en viktig träffpunkt för dåtidens författare. Zola odlade inte bara vänskapen med andra författare. Anekdotiska detaljer av föga intresse? Kassandra har alltid talat för döva öron. Ebba Witt-Brattström svarar Karl Ove Knausgård i debatten om kulturmannen.

Kassandra har alltid talat för döva öron

Litteraturen är fri. Så fri att den måste tåla motrösten, flickan som talar från andra sidan det pedofila begäret. Ebba Witt-Brattström berättar Kassandra historia, den första intellektuella kvinnan vars röst ingen ville höra. Varning för litteraturen! - Sydsvenskan. Jag blev förvånad över studenternas invändningar, som både gjorde mig lite glad – de är engagerade!

Varning för litteraturen! - Sydsvenskan

– och lite obekväm – förstår de inte att skönlitteratur är fiktion och förhåller sig till verkligheten på komplicerade vis? En bok som skildrar rasism kanske inte är rasistisk? Eller så är den det och blir till ett utmärkt underlag för en diskussion om hur rasismen i vårt samhälle ser ut. Mina funderingar har kommit tillbaka under de senaste dagarna. För det bråk som blossat upp mellan ett antal litteraturkritiker, litteraturvetare och författare handlar ju – under allt annat – om de allra viktigaste frågorna: vad skönlitteraturen och konsten har för roll att spela i vårt samhälle. Det hela började med att Ebba Witt-Brattström retade upp sig på en tv-krönika i DN av Johan Croneman och skrev en artikel om pedofili och homosocialitet hos Stig Larsson och Karl Ove Knausgård, där gränsen mellan författaren och dennes fiktiva skapelser inte framgick helt tydligt.

Men läst har jag gjort. Litteratur. I embrace you with all my heart. Främlingen svenska 2 och 3. En oväntad förbindelse mellan Tranströmer och Fogelklou. Mystikern och kväkaren Emilia Fogelklous (1882–1971) författarskap kännetecknas av ett grundläggande stilproblem: hon har ett kantigt, tungrott, omusikaliskt skrivsätt, som i hög grad bidragit till hennes marginalisering, både under livstiden och senare.

En oväntad förbindelse mellan Tranströmer och Fogelklou

Hon var själv plågsamt medveten om problemet och menade att det delvis stod i samband med den genomgripande gudsupplevelsen hon haft i sin ungdom. Upplevelsen hade nämligen, hävdade hon, efterlämnat en viss förmåga hos henne att omedelbart skåda hela sammanhang, snarare än att tänka sig fram till dem. Samma fenomen gjorde sig sedan också påmint i hennes sätt att skriva: allt pockade hela tiden på att bli sagt samtidigt – med resultat att stilen liksom ”stockade sig”. Ibland fungerar det dock och när Fogelklou är som bäst står en hög tanke- och känslorymd över hennes prosa, som inte riktigt liknar någonting annat. Hon har också ett ovanligt osökt och exakt bildspråk: ”Det är svårt att skriva om andlig erfarenhet. Komparativ analys Fröken JE. Svenska noveller - August Strindberg - Ett halvt ark papper.