background preloader

Therese Linner

Facebook Twitter

Varför använda blogg i undervisningen? – ThereseLinnér. För ett tag sedan fick jag en fråga om att använd blogg i undervisningen som redskap för lärande och ville då dela texten med mina tankar med frågeställaren.

Varför använda blogg i undervisningen? – ThereseLinnér

Jag hittade inte texten där jag hade förmånen att ha publicerat den, i Svenksläraren nr 1 2015, men jag hittade istället texten i datorn. Bygga tema av kunskapskraven – ThereseLinnér. För några år sedan fick jag utmaningen att ta emot elever från flera klasser när de skulle börja årskurs 6.

Bygga tema av kunskapskraven – ThereseLinnér

För att klara det var jag tvungen att se över min undervisningen. De dokument och de tankar som jag jobbade fram då har följt med mig sedan dess för jag såg att det var ett bra sätt att hantera läroplanens alla kunskapskrav. Jag behövde organisera min undervisning så att de uppgifter jag gav eleverna skulle stödja flera kunskapskrav. Jag har många gånger ”planerat med mig själv” då jag har undervisat i många av de ämnen eleverna i åk 5-6 har. Lista över svenska homonymer. När det inte går att göra kopplingar för kunskap saknas – ThereseLinnér. När man är ny på jobbet innebär det sannolikt att man möter nya områden som man inte har så mycket kunskap om.

När det inte går att göra kopplingar för kunskap saknas – ThereseLinnér

För min del har det verkligen varit så och särskilt när det handlar om områden som inte har ingått i mitt läraruppdrag, till exempel att förstå lönesystem. Jag var med på en väldigt bra och pedagogiskt väl genomtänkt genomgång. Jag lyssnade och försökte förstå. Frågor till Kahoot. Kahoot – ett snabbt sätt att få syn på kunskaper – ThereseLinnér. Det finns många sätt att snabbt utvärdera och få en bild över var man har sin grupp.

Kahoot – ett snabbt sätt att få syn på kunskaper – ThereseLinnér

Så kallade exit-ticket av olika slag. För egen del blandar jag digitala och icke digitala sätt för att använda det som passar bäst utifrån frågeställningen. Exempel på det jag använder är padlet, vanliga gula post-it lappar, Mentimeter, bilder att identifiera sig med eller Kahoot. Marika Nylund Ek skrev om olika verktyg på sin blogg om man vill läsa mer. Jag har då och då skrivit om det också. Ett sätt för mig att få syn på elevers kunskaper och som dessutom har blivit väldigt uppskattat är att eleverna skapar frågorna utifrån det vi jobbar med.

Vi har gjort så här: Jag skapar ett google formulär där eleverna skriver in sina frågor efter väldigt tydliga instruktioner. När jag har fått in alla frågor och svar går jag till create.kahoot.it och loggar in. När vi sedan möts i skolan kör vi frågesporten. Kamratrespons – så här kan det se ut – ThereseLinnér. Många av inläggen här på bloggen handlar om responsarbete och då framförallt kamratrespons på text.

Kamratrespons – så här kan det se ut – ThereseLinnér

I höstas skrev jag om hur jag påbörjar det arbetet med en ny grupp. Hur vi tillsammans skapar oss ett gemensamt språk för att tala om text och utveckla våra texter. Varje gång jag tar emot en ny grupp får jag påminna mig om att det är just det, en ny grupp som tillsammans med mig behöver skapa en gemensam referensram kring det vi gör. Ett gemensamt språk som samtidigt är ett metaspråk kring lärande. Många gånger blir saknaden av det gemensamma språket synligt för mig när jag ska starta tillsammans med en ny grupp och inte längre kan referera till det vi gjort tidigare. Nu kan man också ta del av vårt arbete genom Läslyftsmodulen Skriva i alla ämnen för 4-6. I stormens öga – ett lärande spel. I vårt demokratitema ”Jag och min omvärld” har vi jobbat med valet, demokratiska processer i elevers närhet och nu ska vi jobba med mänskliga rättigheter och barnkonventionen.

I stormens öga – ett lärande spel

För ett antal år sedan använde vi spelet I stormens öga från UNICEF till en halv tema dag och det kom jag på när jag skulle planera det här arbetet. Som tur var fanns spelet kvar. Jag tänkte att det skulle bli introduktionen till att prata om barnkonventionen och ett tillfälle att träna på att ta ställning till frågor och sedan fatta beslut. Det blev en introduktion och det blev så mycket mer! Det blev ett väldigt bra tillfälle att träna på direkt demokrati, framföra sina åsikter och lyssna på andra. Bilden kommer Leif Mathisson i gruppen The big five på Facebook Eleverna satt i grupper om 4 och fick olika uppdrag att ta ställning till. Terminsstart 2016 – Vi är en klass som… En ny termin startade idag och var är väl bättre än att plocka fram det bästa från den tidigare terminen och låta det bli bilden av det framtida arbetet.

Terminsstart 2016 – Vi är en klass som…

Därför inledde vi terminen med att summera hur många av förra terminens lektioner var. Jag skrev på tavlan vad jag tyckte var en beskrivning av klassen sätt att jobba. Eleverna fick tycka till och ha synpunkter på om det stämde eller inte. Genom kunskaper kan elever i alla åldrar mötas. Elever i år 5 har jobbat med att skriva berättande text.

Genom kunskaper kan elever i alla åldrar mötas

De har då jobbat sig igenom hela skrivprocessen vilket innebär att skriva utkast, ge sig själv egenrespons, bearbeta, få kamratrespons, bearbeta. Till sist respons från lärare och därefter bearbetar texten och färdigställa den. Responsarbetet är en bärande del i skrivprocessen. Skrivandet blir inte ett enskilt arbete utan ett kollaborativt arbete där fler röster kan komma in för att komma längre och djupare i sitt lärande tänker jag. För att veta hur man kan titta på text får eleverna stödfrågor som stödstruktur, allt för att kunna bidra så mycket som möjligt och genom det bli textmedvetna. När texterna bearbetades hördes många röster i klassrummet ”Kan du läsa min text?”

”I klassrummet sitter grupper av barn. Elever i år 3 har också jobbat med berättande text. Ibland kan värdet i en uppgift uppstå efter arbetet är klart som i det här fallet.