background preloader

Specialpedagogen

Facebook Twitter

Dags att utvärdera elevhälsans arbete. Så här års är det bra att blicka tillbaka och se hur samarbetet mellan elevhälsans kompetenser och övrig personal har fungerat.

Dags att utvärdera elevhälsans arbete

Frågan är bara hur. Flera av de skolor jag har kontakt med utvärderar med hjälp av en enkät till alla de på skolan som inte tillhör elevhälsoteamet där de får svara frågor om hur elevhälsan har skött sina uppdrag. Det finns stora risker med detta förfarande för att samla data för beslut om nästa års arbete. Det finns fortfarande omfattande missuppfattningar och missförstånd kring vad elevhälsoteamet ska/bör eller borde arbeta med och de frågor som ställs kan i värsta fall förstärka dessa missuppfattningar.

Vi specialpedagoger brukar använda Bengt Perssons konstrasterande synsätt för att förstå hur en verksamhets organisation påverkar själva kärnan i arbetet. När jag träffar skolledare och elevhälsoteam så säger de ofta att de absolut jobbar utifrån det relationella perspektivet medan de stöter på det kategoriska perspektivet i övriga lärargrupper på skolorna. Verktyg för framåtsyftande återkoppling. Studiero – riskfaktorer och skyddsfaktorer att diskutera kollegialt. De senaste veckorna har jag ägnat mig mycket åt studiero tillsammans med lärare.

Studiero – riskfaktorer och skyddsfaktorer att diskutera kollegialt

Många lärare tycker att studieron brister medan många elever inte reagerar över det utan tycker att det är för tråkigt på lektionerna. Egentligen är det två sidor av samma mynt, engagemang och aktivitet är en del av studieron, alltså ett fokus på lärande. När uppmärksamheten störs bryts studieron. ”Byt fokus vid betygsättning” Handen på hjärtat, räcker det att du som lärare vet att eleven kan för att du ska kunna sätta betyg?

”Byt fokus vid betygsättning”

Eller måste dina elever ha gjort uppgifterna? Läraren, specialpedagogen och författaren Helena Wallberg ställer i sin bok ”Att sätta betyg” frågan om vi har en bedömningskultur som gör att vi sätter betyg utifrån vad eleverna gjort, snarare än vad de faktiskt kan, en bok hon skrivit för göra lärare tryggare i sin betygsättning. Samma text i kunskapskravet för E, C och A? Hur ska det bedömas? Hur ska jag kommunicera resultatet för eleven?

Jag får en hel del frågor om hur man ska förhålla sig till delar av kunskapskraven som innehåller samma text utan progressionsord mellan stegen.

Samma text i kunskapskravet för E, C och A? Hur ska det bedömas? Hur ska jag kommunicera resultatet för eleven?

Till exempel, i kursplanen för ämnet samhällskunskap finns följande text återgiven som en del av kunskapskravet för E, C och A i årskurs 9: Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Samma text i olika betygssteg. Diskutera litteratur med struktur – en aktivitet för kollegialt lärande. Från åtgärda till främja och förebygga med hjälp av en elevhälsoplan. I mitt förra inlägg resonerade jag kring den gång kring elevärenden som många skolor fastnar i och som gör att arbetet främst kretsar kring åtgärder när både lärare och elever (och därmed resten av skolan) har misslyckats.

Från åtgärda till främja och förebygga med hjälp av en elevhälsoplan

Alla vill få mer tid till att jobba med samverkande så att man kan förebygga svårigheter och dåliga resultat men det verkar väldigt svårt att få till. Samtidigt som det verkar saknas tid kan man försöka fundera över vad man gör med den tid som faktiskt finns till förfogande. Vi är alla skyldiga till att mötestid, fortbildningstid och andra forum inte används effektivt. Från åtgärda till främja och förebygga – en fråga om organisation och kultur. I den här filmen förklarar jag hur jag ser på det jag ser när det gäller hanteringen av elevärenden på många skolor, särskilt i gymnasiet.

Från åtgärda till främja och förebygga – en fråga om organisation och kultur

Jag föreslår en annan modell som är mer främjande och förebyggande och innebär en mer effektiv resursanvändning. Nedan finns en textversion för dig som hellre läser: Det här är en vanlig ärendegång… …när en lärare uppmärksammar att en elev har svårt att nå målen eller på annat sätt uppvisar beteende som leder fel: Läraren märker att eleven har svårt och kontaktar mentor. Mentor pratar med eleven. Under tiden sker utvecklingsinsatser. Resurserna är många men de jobbar på olika håll med olika saker. När fokus är på medel och inte på mål (Hur ska vi ordna så att denna elev får en likvärdig utbildning?)

I en organisation som tillmäter individen stor betydelse för resultatet, dvs eleven är bärare av sina egna svårigheter, så hamnar fokus lätt även på andra individer. Likvärdig utbildning eller speciella yrken för speciella elever? Inkludering i det kollegiala lärandet. Tänk dig att du är lärare i svenska.

Likvärdig utbildning eller speciella yrken för speciella elever? Inkludering i det kollegiala lärandet.

Eller samhällskunskap. Kanske är historia ditt valda ämne som du har utbildat dig i. Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande. I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom.

Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande

Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu. Förebygg dåliga resultat när mörkret faller. Vilken chock!

Förebygg dåliga resultat när mörkret faller

Plötsligt blev det kallt och kvällarna är mörka. Fåglarna har slutat sjunga och jag letar efter reflexer och handskar. Morgnarna fylls med gäspningar, hostningar och täppta näsor. Sena ankomster och frånvaro börjar göra sig påminda. Det är nu vi lägger grunden för hur mycket reaktivt, tidsödande åtgärdsarbete vi kommer att hamna i fram till jul. Fem tips för att jobba förebyggande inom ramen för undervisningen senast vecka 42: Genomgångar under lektioner är sövande och kräver mer energi än vad många har just nu. AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar. Skolinspektionens senaste granskning av elevhälsans arbete visar att skolors förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete inte har kommit så långt som vore önskvärt.

AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar

Skolornas förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete omfattas sällan av en strategi och ett systematiskt utvecklingsarbete som inbegriper uppföljning, analys, planering och genomförande. Oftast initieras och genomförs arbetet av lärare utan elevhälsans medverkan. Specialpedagogen en konservator eller generator? I min roll som specialpedagog får och har jag olika uppdrag. Lite då och då efterfrågas jag i verksamheten, inte utifrån min specifika kompetens, utan för att jag är en extra person och för att den ordinarie undervisningen inte kan tillgodose elevens behov av stöd så som den är utformad eller för att läraren i stunden inte räcker till. Det kan i dessa fall handla om att ta hand om en elev som fått ett utbrott eller som inte kan sitta still eller att reda ut en konflikt mellan några elever. Men det kan också handla om att undervisa en elev som inte hänger med i den ordinarie undervisningen. I studien Samverkan – professionellas föreställningar på elevhälsoarenan av Ingrid Hylander finns beskrivningar som överensstämmer med mina erfarenheter: I det här blogginlägget fortsätter jag resonemanget kring specialpedagogik som jag senast och nyligen skrev om här.

Historiskt sett är specialpedagogiken en särskiljande pedagogik. Hemmasittare kräver formativ bedömning (och en annan etikett) Det är 70-tal och jag har börjat i en ny skola. Jag går i fyran och skolan är stor, det är många elever ända upp till gymnasiet. Vi får en snäll fröken som man kan lita på. Mn bästa kompis är med men hon börjar leka med andra och rasterna blir svåra. Så blir fröken sjuk och vi får en vikarie. Hur får man elever att ta emot stöd? Det är vanligt att personal inom skolan frågar mig hur de ska göra för att få elever att ta emot det stöd som erbjuds. På gymnasienivå är det inte ovanligt att timmar utanför lektionstid inte framstår som lockande för elever. Man kanske jobbar eller så vill man inte gå i skolan mer än vad som verkligen är nödvändigt. Många pedagoger står uppgivna och väntar på elever som man tänkt hjälpa men som inte dyker upp. Många elever tackar ja till en stödtimme för att de vet att det är vad pedagogen vill höra.

Sedan känner de sådan olust inför att gå dit och ”utsätta” sig för att göra ännu mer av det som inte har funkat hittills. Frågebatteriet nedan är till för att ta reda på vad som verkligen ligger bakom tankar om att inte gå på stödtimmar, till exempel ”mattestuga”. Elevhälsoarbete är allas ansvar. En bok som betyder mycket för mig är Petri Partanens “Att utveckla elevhälsa”. Den ger mig stadga och en grund att stå på i mötet med alla som blir inblandade i elevärenden. För tyvärr är det oftast då min funktion efterfrågas: när det redan har gått snett. Det är inte så jag vill ha det men det är så min verklighet ser ut. Partanen menar att det inte finns någon skillnad mellan läroplansuppdraget och elevhälsouppdraget. Elevhälsouppdraget ägs gemensamt enligt skollag och läroplan.

“Elevhälsa handlar om att samla på sig framgångshistorier som används systematiskt i ett kollegialt lärande för att utröna framgångsfaktorer. Att sätta igång en aktivitet och minimera risk för restuppgifter. Jag fortsätter på temat restuppgifter och vill denna gång berätta och beskriva konkret hur en alldeles vanlig aktivitet i klassrummet kan göras om med små medel. Betyg, pysparagrafen, sammanvägningen av prestationer. Evidensbaserad inkluderande undervisning. I torsdags fick jag möjlighet att lyssna på Dr David Mitchell från Nya Zeeland. Han är lärare botten, forskar om inkludering och har skrivit flera böcker om inkludering. Risk för F? Utred orsaken och lös problemet tillsammans!

Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas? Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande.