Hur långt går man för att övertyga eller pusha en hemmasittare till skolan? Det här inlägget är ett svar på en fråga i ett forum: ”Hemmasittare, eller på gränsen till hemmasittare, med npf: Hur långt går ni för att pusha/övertala/tvinga dem till skolan?
Obs att jag pratar om lågaffektivt bemötande här!!!” Jag övertalar aldrig. Om jag hamnar i ett läge när jag behöver ge barnet ansvar för beslutet att gå till skolan eller ej skulle jag ha tagit ansvar för länge sen. Högaktuellt! Tips för att göra ett skolschema tydligare och lättare att förstå. Jaha, då var terminens skolscheman kanske satta och justerade.
Eller så pågår pusslet för fullt. Fokus har förstås varit att få till schemat för alla klasser, lärare och elever. Det är lätt att när allt pusslande och fixande är klart känna sig klar. Internt kanske. Men de ska ju också läsas externt. Har du tänkt på vem du skriver till? Några tips och idéer för att sätta igång tankarna hos er. Färglägg de olika ämnena i olika färger på schemat (man van sedan färgkoda fler saker i samma färg som böcker, övningsböcker, skrivhäften, salsdörren…)Skriv ut ämnet Matte istället för MaSkriv lokalen/klassrummets namn så alla begriper.
Har ni lärt era elever att läsa ett schema? Skolavslutningar, fantastisk lycka eller förtvivlan. Hemmasittande och andra som inte förmår…! Drottningen är varm inombords.
15 tips för användbara åtgärdsprogram och särskilt stöd – till lärare, rektorer och annan skolpersonal. Det som är nödvändigt för några, hjälper många och stör ingen… Det är inte ett besvärligare sätt att arbeta, det är ett annat sätt att tänka!
Och är åtgärdsprogram för mycket administration? Eller blir det jobbigt för att vi arbetar fel med det, fel innehåll och en massa oväsentligt? Skriver åtgärdsprogram för barn istället för skolan!? Har pedagoger rätt stöd? Mallar, checklistor, återvinning av åtgärder… Har ni provat att upprätta klassdokument? Skolinspektionen konstaterar gång på gång att åtgärdsprogrammen och det särskilda stödet brister, det har inte fokus på den enskildes behov, men fokuserar ändå för mycket på fel hos den enskilde eleven och för lite på vad skolan kan göra bättre.
Men ganska lite om orsakerna till de problem och/eller problembeteenden som förorsakat åtgärdsprogrammet… Orsaken till att det uppstår problem i mötet mellan elev och skola. ”skolmiljön där eleven ingår i har betydelse för deras behov av särskilt stöd” 15 konkreta tips för mer användbara åtgärdsprogram: Skoltrött. Hösttrött. Tonårstrött. Utmattad. Om en Prestationsprins som blir så trött. På riktigt! Även barn och unga som har en övermäktig skolsituation vill lyckas.
De går kanske till skolan varje dag, lyckas sådär. Eller lyckas inte alls, Eller går kanske därifrån. En del går inte ens dit… Vi ser det som att de inte lyckas. Men det är ju vi som inte lyckas ge dem en fungerande skolgång, lärmiljö, undervisning… Ingen ska blir utmattad av en normal dag på ”jobbet”. Visst, en del är bara tonårsslöa, en del hösttrötta, men en del faktiskt så trötta på grund av ålder, årstid och fel bemötande pga eventuell NPF eller släng av, att vi vuxna faktiskt måste ta hänsyn och hjälpa till. Ingen sa att det var lätt… Den här Prestationsprinsen är på väg in i tonåren. Allt annat gör honom trött.
Asperger och autism, mer tips för pedagoger och annan skolpersonal, ja till alla. Här kommer en video.
Det är Inger Nilsson från Specialpedagogiska Institutionen på Stockholms universitet som talar om rätt hjälp i skolan till elever med asperger och autism. Föredraget är på en knapp timme, har du inte tid just nu har jag försökt sammanfatta lite här i inlägget. Hennes presentation finns också på nätet, den syns inte alltid så bra i videon. Inger Nilsson utgår från inkludering, som hon tror på. Men som många ifrågasätter, men hon menar att om det inte görs rätt är det självklart att det inte fungerar. Hon rekommenderar boken Därför inkludering, av Birgitta Andersson & Lena Thorsson, som också finns som pdf. Hon ger fyra exempel på undervisningssätt och stödstrategier: Visa i förväg, ”priming” Det innebär att eleven får veta vi förväg: vad man ska göra i skolan nästa dag, se en ny skolbok dagen innan, veta mer om utflykten… Det lättaste sättet att slippa något som är obegripligt och oöverstigligt är att vägra.
Visualisering Positivt beteendestöd Relaterat. Ett gott exempel: Efter bråk vill många hitta vems felet är. Bättre att hitta hur det inte ska hända igen! Nyss var det full fart på skolgården.
Nu är lektionerna igång. Prestationsprinsen har bråkat med Kalle. Nu måste rastvakten reda ut vem som börjat och det ska sägas förlåt! Så gör vi vuxna ofta. Tips till pedagoger och andra kring t.ex. oroliga barn och NPF elever. Förberedelse av och reflektion över skoldagen gynnar alla. Genom att ha en rutin att börja och sluta dagen med, kan man skapa struktur och förutsägbarhet för sina barn och elever.
Mycket stoj och stök, utbrott eller uppgivenhet, bottnar i en oro för vad som ska hända. Eller att man inte vet då man kommer att få göra av med all energi, så varför inte studsa nu! För barn och ungdomar med asperger, andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och många fler, gör förutsägbarhet stor skillnad. Med enkla medel, utan extra pengar, men det krävs lite extra tid, som man har igen. Till att börja med är detta bra för alla och kan gott vara en del av starten och slutet på dagen för alla de yngre eleverna och andra som i huvudsak har en lärare.
Gymnastik, idrott & hälsa, det är så svårt för Prestationsprinsen och många andra barn med t.ex. oro och eller diagnos. Gymnastik.
