background preloader

M som i underbar

Facebook Twitter

När tänker Skolverket förbjuda diskriminering av funktionsnedsatta? Förbjud kepsförbudet nu! #rörinteminkeps. Jomen ikväll har jag fått veta att om man har keps i skolan har man tydligen en ”dålig attityd”.

När tänker Skolverket förbjuda diskriminering av funktionsnedsatta? Förbjud kepsförbudet nu! #rörinteminkeps

Min keps betyder som regel ”Jag har svåra perceptionsstörningar på grund av hjärnskador i kombination med min progressiva, neurologiska sjukdom. Jag måste skärma av en del ljus för att orka höra vad du säger, och jag föredrar keps framför det jag egentligen hade velat ha, nämligen mina heltäckande solglasögon, eftersom jag gärna vill kunna använda ögonkontakt när jag pratar med dig. Utan keps kommer jag att få sprängande huvudvärk inom ett par timmar, och dessutom kommer jag att göra åt såna mängder energi att min läkare kommer att rekommendera sjukskrivning inom ett par månader. Det vet jag, för den grejen har jag gjort ett antal gånger i livet.” Så visst finns det attityd inblandat.

Jag vill gärna veta vilken av de attityderna som är den dåliga. Nej, nu ljög jag. #rörinteminkeps #funkofobi #bahhumbug Gilla & dela med ett klick! Hur långt går man för att övertyga eller pusha en hemmasittare till skolan? Det här inlägget är ett svar på en fråga i ett forum:

Hur långt går man för att övertyga eller pusha en hemmasittare till skolan?

Tårta serverar vi på fat. Krav serverar vi med medstånd. Lågaffektiv tanke om medstånd (och tårta): Medstånd är inte bara en attityd, det är också en metod.

Tårta serverar vi på fat. Krav serverar vi med medstånd.

Att ställa oss på barnets sida. Att undvika att gå i konflikt, att överhuvudtaget inte ens anta att vi står på olika sidor. Så när barnet tagit upp mer än väl av toa-tiden på morgonen ropar jag inte ”Du måste bli klar nu!” Genom toadörren, jag ropar ”Pappa måste på toa nu, behöver du hjälp för att bli klar?” Begripliga skäl: Barnet vet att ingen annan toa fungerar för tillfället, den i källaren är inte inkopplad på grund av renoveringen. Medstånd: Det är självklart att barnet vill vara delaktig i att lösa problemet. ”Vi hittar ofta lösningar tillsammans”, som Mathilda uttryckte det för ganska många år sedan nu.

Tidiga tecken på begynnande hemmasittande – hur svårt kan det vara? För nån vecka sedan var trenden föräldrar i klassrummen.

Tidiga tecken på begynnande hemmasittande – hur svårt kan det vara?

Den här veckan är det begynnande skolfrånvaro som är grejen. Huvudvärk, trötthet, magont, ångest och ännu mer trötthet. NP-föräldrarna och rollspelet. Det pågår ett rollspel i människors huvud, där de ställer sig själva och sitt barn, eller de barn de haft personlig erfarenhet av, i andra familjers plats.

NP-föräldrarna och rollspelet

Allt är mammans fel. Begrundar det märkliga faktum att det alltid är mammornas fel.

Allt är mammans fel.

Om barnet med till exempel autism eller ADHD lyckas bete sig bra bland folk, då är det mamman som hittar på svårigheter som inte finns, alltså är diagnosen felaktig. Om barnet inte beter sig bra bland folk är det mamman som inte uppfostrat det ordentligt, alltså är diagnosen felaktig. Familjeråd (och kakor) 15 minuter eller så av söndagskvällen ägnas åt kakor och familjeråd.

Familjeråd (och kakor)

Vad är du särskilt nöjd med eller glad åt om veckan som gått? Vad händer i veckan som kommer? Hur många av Hs konserter måste man egentligen följa med på? Vilka vill veta mer om fibernedgrävandet i området? Vad ska vi göra åt att kvällsrutinen tar en hel evighet, varje kväll? På den sista punkten svarar 18-åringen sakligt och en smula motvilligt: ”Faktiskt är det här nog ett tillfälle att säga ‘git good’. Sommarklädsel. Jag försöker få Mathilda att anamma en lite mer ledig klädstil.

Sommarklädsel

Det finns en tid för långärmat och långbent; den kallas vinterhalvåret. Men nu är det midsommar, varmt och vackert väder. Nåja, relativt vackert. Att ge skäl som känns i magen. Förmiddagens lågaffektiva tanke aka hur man snabbt avvärjer potentiella hot med förklaringar som KÄNNS i magen snarare än låter bra.

Att ge skäl som känns i magen

Under skolavslutningen har jag migrän, och orkar inte stå stilla i sommarsolen och lyssna på sången. I stället vankar jag mellan de äldre byggnaderna vid hembygdsgården, och lyssnar på avstånd. Just när jag rundar ett hörn på ett härbre hör jag barn som fnissar: ”Hoppa ner!” En liten pojke på fyra-fem år, klättrar uppför trappan till den låga, andra våningen.

Förändringsfällan. ”Det känns som om allt ändras i mitt liv just nu!”

Förändringsfällan

Klagar Mathilda. En lärare ska sluta. Liten tuva välter ofta stort lass, detonerar en mindre bomb och får hela konvojen att explodera. Ibland, ganska ofta, får jag en känsla av att folk tycker att vi föräldrar till barn med NPF har en negativ inställning till förändring. Att vi helt enkelt är konservativa, trista människor som förväntar oss det värsta och alltid ska överdriva. ”Det går säkert bra!” Säger folk uppmuntrande. ”Oroa dig inte så mycket. Du behöver ju inte ta ut alla sorger i förskott! Nej, jag har inget dåligt samvete över missade skoldagar längre. Jag är lite sådär befriad från dåligt samvete. Inte helt, förstås, men ganska immun, framförallt gentemot skola och kommun och folk i största allmänhet som får lön för att göra det här samhället till en bra och säker plats även för barn med funktionsnedsättningar.

Så har det inte alltid varit. När Mathilda gick i ettan mådde hon jättedåligt. Till slut en morgon stannade hon helt enkelt hemma. Om autism och anknytning. Vi kan inte prata om anknytning hos barn samtidigt som vi pratar om autism hos samma barn; vi måste bestämma oss för vilket sätt att tänka vi tillskriver barnet. Jag upplever relativt ofta att man tar till rätt populärvetenskapliga teorier för att förklara autistiska beteenden eller personlighetsdrag. Detta med anknytning är just en sån sak som återkommer ofta. Men det är förrädisk mark. Presenter. Skulle du vänja dig vid att äta slem eller bajs? Vädjan. Nej, personer med autism har inget extremt kontrollbehov, de har samma behov som alla andra. En viss person med autism vill veta så många detaljer om saker som ska hända som möjligt, till exempel exakt vilka personer som ska komma på en fest, vilket klockslag den börjar och slutar, vilken mat som kommer att serveras och vad festföremålet ska ha för kläder på sig.

En annan har en rad nödplaner – plan A, B, C och D – för när situationer inte går som planerat. En tredje blir så stressad av att inte veta vad det blir för lunch att hen inte kan fokusera på något annat. Varianterna är många. Gemensamt är att omgivningen ofta misstar det hela för ett orimligt stort behov av kontroll, och klagar, vägrar svara eller kommer med förslag på hur personen borde ändra sitt sätt att tänka. Med ljudeffekter och bling – om varför konsekvenser funkar dåligt inom NPF. Grejen med konsekvenser är att har man tex ADHD eller autism är man ofta ganska tidsnärsynt. Det här som händer nu står nära, det tar upp nästan hela synfältet. Men den där konsekvensen, den är jättelångt borta och ser liten och suddig ut. Man lever här och nu. Ang E och garantitimmarna. Skolgången strular: Anpassa i skolan! Så kan man visst göra! eller Inflexibla barn behöver följsamma vuxna.

Allodyni: När vanliga saker gör ont. Lågaffektivt förhållningssätt: Nanoversionen. Kvällssamling vid whiteboarden. För många frågor. Finns ADHD? Omställningstid. Att prata konkreta strategier. Inspirerad av det här svaret på hur man kan kompensera för bristande exekutiva funktioner har jag pratat tid med barnen på morgonen. Priset som ska betalas i efterhand för roliga aktiviteter är ofta ändå högt. Energibudgeten är en viktig sak. Diagnosen ger tillåtelse att värna sina gränser. Varför särbegåvade barn bör utredas för NPF. Turas om eller ”de tänker inte på mig!” Medicin är en av anledningarna till att många klarar av sin vardag. Att kalla ADHD svårt att koncentrera sig är århundradets underdrift. Föreställer mig livligt hur det skulle gå om jag försökte lyfta iväg 184 cm tonåring till skolan… ;) Missförstånd fast med h. Tröst, medkänsla eller avledning?

Nej, jag behöver inte tänka positivt. Tack ändå. Den som lever med barn får räkna med bråk. Adhd i tvångsvården för missbruk. När tröst eller lirkande blir till oöverstigliga krav. Två kravnivåer, samma mål. Mycket svenskt bland årets bästa app-nyheter. Att kunna när förutsättningarna ser annorlunda ut. M som i Underbar presenterar: Ärliga pictobilder. Att zooma ut medan man pratar med sig själv. Hur ser ADHD och autism ut i familjevardagen? Livet med beröringskänslighet… Uppmaningar som skapar en bild. Hur motiverar jag barnet att göra det som behövs göras? Att vara timstocken. Varför använder jag orden autist och autister? Låt mig vara helt frank nu – jag har inte ADHD enbart på skoltid.

Nej, jag har inget dåligt samvete över missade skoldagar längre. Tidsomställning = tre veckors migrän, som ett brev på posten. Tack riksdagen. M som i underbar. Helikopterhjärna. Läsning om lågaffektivt bemötande. Recept på näringsdryck: Tinas himmelskt goda och nyttiga mjölkfria o-milkshake. M som i underbar. Kommunikation och Theory of mind. Kommunikation och Theory of mind. Städinstruktioner ett steg i taget. Etiketter får barnen ändå. Han kan om han vill. Stanna hemma – om barnen som inte klarar att gå till skolan. Om varför situationsmodifiering och samspelsmodifiering ofta trumfar beteendemodifiering. Vad behöver föräldern för stöd? Vad är atypisk autism?

Om att aldrig hamna i Solna Centrum. Eller i våldsamma situationer. M som i underbar. Välja aktiviteter på lediga dagar. Rutinernas lov eller hur jag planerar livet.