background preloader

Fredrikarboga

Facebook Twitter

Digitala verktyg. Jag gillar att känna bokens sidor, höra tidningens prassel och rita symboler vid sidan av texten jag läser.

Digitala verktyg

Ställ en fråga till kompisens text. Att ta del av andras tankar och få möjlighet att ställa frågor till personen som uttryckt dem gör att de egna tankarna kan utvecklas.

Ställ en fråga till kompisens text

Tanke möter tanke. Jag låter eleverna läsa varandras texter och bemöta dem på många olika sätt. Ett enkelt och effektivt upplägg som ofta fungerar mycket bra till kortare texter, till exempel noveller, reportage eller artiklar, och kortfilmer är detta: Eleverna skriver sina tankar (utifrån några få givna frågeställningar) om texten. Tidsbegränsat, ca 5-10 minuter! Presentera vad, varför och hur. Att kommunicera undervisning är ruskigt svårt, både i klassrummet framme vid tavlan och digitalt.

Presentera vad, varför och hur

Hur ska jag förklara vad vi ska göra, i vilket syfte, genom vad och hur det ska gå till? Detta läsår har vi i ämneslaget ambitionen att presentera undervisningen digitalt på ungefär samma sätt för våra elever för att öka tillgängligheten. Vi har bollat typsnitt, färger, disposition, navigation, relevans, ordval och bilder. Bland många andra saker. En workshop med alla ämnen står på agendan innan eleverna börjar vårterminen. Topp tio miniprojekt. Så här i slutet av terminen, eller mellan två längre projekt, kan både lärare och elever behöva göra något annat. Roliga, kreativa och korta miniprojekt på en-två lektioner kan också hålla hög kvalitet och vara givande. Språknytt – ett avbrott i vardagen. Bland sönderkopierade arbetshäften, böcker som tappar blad, luddiga och långa lektionsplaneringar kan det vara både roligt och effektivt att försöka paketera ”språket” i en annan form.

Språknytt – ett avbrott i vardagen

Vi ska inte underskatta formen och kraften i det oväntade, roliga, kreativa, coola eller töntiga. Ett snyggt eller annorlunda paket kan om något kittla lustnerven! Syfte Skapa ett intresse för svenska språket. Läraren reflekterar. Från kaos till djävlar anamma. Det tar alltid en tid att lära känna en ny grupp.

Från kaos till djävlar anamma

Likadant det omvända, det tar tid för eleverna att lära känna en ny lärare. I sjuan är mycket nytt. Många nya lärare med olika rutiner och sätt att undervisa. Struktur med index, länkar och slides. Ett längre gemensamt läsprojekt består ofta av många både stora och små uppgifter.

Struktur med index, länkar och slides

Det blir snabbt svårt att hålla ordning på dokument, frågor och svar, både för läraren och eleverna. Tidigare har jag från en huvudsida med hjälp av andra dokument länkat till just stora och små uppgifter. Problemet är bara att det blir så många dokument och en svår gränsdragning vilka uppgifter som verkligen ”förtjänar” ett eget dokument. Därför samlar jag numera ALLT i samma dokument. Styckeinledning hjälper föga då antalet stycken snabbt blir många. Lust att läsa – Digi-bloggen. Texten är central i många ämnen.

Lust att läsa – Digi-bloggen

Ibland funkar det utmärkt att “bara” läsa. Texten kan gripa tag i eleverna och leda läsarna in i nya världar. Men för alla är det inte så enkelt och verkligen inte jämt. Med ganska små medel kan dock elevernas motivation att läsa öka. Söktips på internet. Det dunkelt sagda. Jag gillar när det blir dynamik och variation i en lektion, vilket oftast avspeglar sig i elevernas engagemang och motivation.

Det dunkelt sagda

Här en enkel lektionsidé som kan fungera som en avslutande uppgift efter bok/textläsning. Vad kan en dator tillföra undervisningen? – Digi-bloggen. Efter de nyligen reviderade styrdokumenten med en hel del digitala inslag har en av sommarens stora lärarsnackisar i sociala medier varit debatten om digitala verktygens vara eller icke vara i skolan.

Vad kan en dator tillföra undervisningen? – Digi-bloggen

Igen. Jag anser att datorn har stor potential, så länge man använder den ändamålsenligt. Självklart ska både elever och lärare lära sig hur modern teknik fungerar och kan användas i olika sammanhang. Likaså behöver både elever och lärare fundera på vilka för- och nackdelar som följer med användandet, vilka risker och möjligheter som finns, vilka begränsningar verktygen har, samt vilken potential verktygen kan få i framtiden.

Men när användandet av verktygen diskuteras utan att koppla dem till undervisningens innehåll eller syfte blir det lätt djupa skyttegravar på båda sidor om slagfältet och debatten polariseras helt i onödan. Jag använder digitala verktyg ofta. En sko på vägen. I somras åkte familjen till havet för en utflykt.

En sko på vägen

Halvvägs passerade vi en sko som tilldrog vår uppmärksamhet och nyfikenhet. Tillsammans började vi spåna vad den gjorde där, vem som var dess ägare och hur länge den hade legat där. Vi pratade om vad som var mest sannolikt, men tillät fantasin skena iväg till de mest absurda och läskigaste historierna. På vägen hem bestämde jag mig. Ligger den kvar ska den fotas. Publicera mera – reklamfilmer. Under våren har skolans åttor skapat reklamfilmer. Filmandet ingår i ett längre projekt om medier. För någon vecka sedan samlade vi alla åttor (fyra klasser) i bildsalen och visade skarpa, roliga, uppseendeväckande och säljande reklamfilmer. Det händer något med elevarbeten när de når en publik. Langers fyra faser med digitala verktyg. Jag avslutade mitt handledarskap för två grupper i Läslyftet med att koppla läsning, skrivande och aktiviteter till olika digitala verktyg. Med förhållandevis få (och enkla) verktyg kan läraren skapa möjligheter för både lärare och elev att planera, presentera, producera och kommunicera.

Dessutom går det att koppla Langers fyra faser till olika verktyg: Orienteringsfas: Använda filmer, bilder och elevernas egna ord som ingång för att etablera ett sammanhang och intresse.Förståelsefas: Ställa frågor som hjälper eleverna att förstå texten.Återkopplingsfas: Synliggöra elevernas tankar. En pedagogisk planering. Att presentera och kommunicera undervisning är en svår konst både digitalt och på tavlan i klassrummet: Att med ord och bild formulera sig så att eleven förstår uppgiften eller temat (VAD), i vilket syfte eleverna tränar på just detta (VARFÖR), samt hur arbetet ska genomföras (HUR).

Många huvudmän tvingar in lärare i administrativa plattformar med förutbestämda mallar som inte är ändamålsenliga för varken elever, lärare eller vårdnadshavare (skrivit om det tidigare: Lärplattformar – på gott och ont). Dessa planeringar är ofta fyllda med svårtillgänglig LGR11-text (copy-paste), visuellt en Berlinmur att forcera och på grund av fixeringen vid styrdokumenten riskerar de att lura bort både elev och lärare från undervisningens innehåll. Mina åttor ska göra egna reklamfilmer. Vi startar upp med att titta på reklamfilmer (länk här) och försöker gemensamt identifiera målgrupper, säljargument och med vilka känslor avsändaren försöker kränga på oss produkten.

Ibland är alldeles för mycket text. Litteraturläsning och digitala verktyg. Elevernas språkbruk och digitala verktyg kan användas för att öka elevernas förförståelse, delaktighet och motivation. Fredrik Sandström tipsar om program för att planera, producera, presentera och kommunicera. Om eleverna möter en text eller ett arbetsområde utan att hjärnan och/eller hjärtat är i påkopplat läge händer väldigt lite. Skolans uppdrag är att ge eleverna tillgång till många olika språkliga domäner för att kunna verka fullt ut i vår demokrati. Amazonfloden. Undervisning, bedömning och lärande.

Ett inlägg i kölvattnet av den hysteri läckta nationella prov skapade, om de höjda rösterna för en starkare koppling mellan provresultat och betyg, samt planerna på digitala prov (Ekström tror på prov som rättesnöre). Drömmen om en ny skola. Jag har de senaste åren haft förmånen att få besöka en hel del skolor. Alla med sin charm, sina möjligheter och begränsningar. Textspanarna. Tolka ordspråk - Främlingar är vänner som du ännu inte känner. Att skapa relationer till undervisningens innehåll. Jag använder ofta bilder och filmklipp som starters till både kortare och längre projekt.

Jag försöker välja klipp som eleverna kan känna igen sig i, antingen själva innehållet eller det tema som senare texter kommer att beröra. Digitala verktyg. Kärlek vid första ögonkastet. En lektion med digitala verktyg. Att visualisera frågorna. Det saknas något i venndiagrammet. Vad TANKESTOPP i texten kan ge eleverna… och läraren. I Läslyftet ingår det att förbereda och testa olika aktiviteter i sin egen undervisning. En sådan är Tankestopp. I korta drag gör läraren kopplingar ”text till text”, ”text till sig själv” och ”text till omvärlden” vid lämpliga ställen i texten.

Därefter får eleverna göra tankestopp själva efter lärarens förebild. Tankestopp beskrivs mer utförligt i Barbro Vestlunds text (sid 8) och jag har skrivit om det tidigare i Att visa hur jag tänker. Efteråt funderar läraren till exempel på: Vad fungerade bra/mindre bra? Min granne är en mördare. Tre ord ur texten. Denna vecka testade deltagande lärare i Läslyftet aktiviteten Tre ord ur texten. Det är en övning som Anne-Marie Körling ofta använder och exemplifierar (läs mer här).

Den genomförs före läsning. Läraren väljer ut tre ord ur texten som eleverna får laborera med under lärarens ledning. En tyst film som säger mer än 1000 ord. Det finns en rad didaktiska frågor läraren behöver fundera på i planeringsfasen. Hur gör en elev som lär sig mycket? Bildstöd med Emojis.

Kombinera bild och text. Att förstå något bortom språket. The Danger of a Single Story. Välj en scen som berör dig. Att skriva för en mottagare. Medier – en introduktion. Ensidigt fokus på bedömning. Fokus på undervisning. Ett möte med texten – Rainbow road. Att sammanfatta text. Hur gör en elev som lär sig mycket? Dystopisk mininovell – en lektionsidé. Tålamod är en lärares bäste vän…

Adventskalender med personliga lärare. Digitala verktyg – supertips. Om svenska och digitala verktyg. Planering i en digital skolportal.