background preloader

Fredrikarboga

Facebook Twitter

Langers fyra faser med digitala verktyg. Jag avslutade mitt handledarskap för två grupper i Läslyftet med att koppla läsning, skrivande och aktiviteter till olika digitala verktyg.

Langers fyra faser med digitala verktyg

En pedagogisk planering. Att presentera och kommunicera undervisning är en svår konst både digitalt och på tavlan i klassrummet: Att med ord och bild formulera sig så att eleven förstår uppgiften eller temat (VAD), i vilket syfte eleverna tränar på just detta (VARFÖR), samt hur arbetet ska genomföras (HUR).

En pedagogisk planering

Många huvudmän tvingar in lärare i administrativa lärplattformar med förutbestämda mallar som inte är ändamålsenliga för varken elever, lärare eller vårdnadshavare (skrivit om det tidigare: Lärplattformar – på gott och ont). Dessa planeringar är ofta fyllda med svårtillgänglig LGR11-text (copy-paste), visuellt en Berlinmur att forcera och på grund av fixeringen vid styrdokumenten riskerar de att lura bort både elev och lärare från undervisningens innehåll.

Mina åttor ska göra egna reklamfilmer. Litteraturläsning och digitala verktyg. Elevernas språkbruk och digitala verktyg kan användas för att öka elevernas förförståelse, delaktighet och motivation.

Litteraturläsning och digitala verktyg

Fredrik Sandström tipsar om program för att planera, producera, presentera och kommunicera. Om eleverna möter en text eller ett arbetsområde utan att hjärnan och/eller hjärtat är i påkopplat läge händer väldigt lite. Skolans uppdrag är att ge eleverna tillgång till många olika språkliga domäner för att kunna verka fullt ut i vår demokrati.

Amazonfloden. Undervisning, bedömning och lärande. Ett inlägg i kölvattnet av den hysteri läckta nationella prov skapade, om de höjda rösterna för en starkare koppling mellan provresultat och betyg, samt planerna på digitala prov (Ekström tror på prov som rättesnöre).

Undervisning, bedömning och lärande

Kunskap är komplext och består av många olika delar. En del av kunskapen är enkel att greppa som tvåans gångertabell, huvudstäder i Europa och skenbart enkel som ett visst antal rätt på de nationella provens läsförståelsetest. Andra delar av kunskapen är stundtals flyktig och ett virrvarr av fakta, förståelse, färdigheter, men också erfarenheter, tankar, perspektiv, nyfikenhet, mod och förmåga att omsätta kunskaperna i nya och hittills okända sammanhang. Drömmen om en ny skola. Jag har de senaste åren haft förmånen att få besöka en hel del skolor.

Drömmen om en ny skola

Alla med sin charm, sina möjligheter och begränsningar. Textspanarna. Tolka ordspråk - Främlingar är vänner som du ännu inte känner. Att skapa relationer till undervisningens innehåll. Jag använder ofta bilder och filmklipp som starters till både kortare och längre projekt.

Att skapa relationer till undervisningens innehåll

Jag försöker välja klipp som eleverna kan känna igen sig i, antingen själva innehållet eller det tema som senare texter kommer att beröra. De klipp jag använder väcker ofta en känsla, som leder till att en åsikt formuleras och i inledande gruppsamtal får eleverna möta varandras tankar… redan innan vi har kommit till själva huvudingrediensen. Förkunskaper aktiveras. Klippen kan användas för att eleverna ska relatera till sig själva eller för att senare kunna göra kopplingar. Dessutom etableras ett sammanhang på nolltid. 1. Att använda något som händer ”idag” är tacksamt. Så här användes filmklippet i ett längre projekt: Ordens makt och modern teknik.

Digitala verktyg. Jag gillar att känna bokens sidor, höra tidningens prassel och rita symboler vid sidan av texten jag läser.

Digitala verktyg

Jag gillar också digitala verktyg som ger mig och eleverna helt andra ingångar till att läsa, samtala och skriva. Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för planering, flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Som vanligt när det gäller undervisningens innehåll (VAD) eller de metoder läraren använder (HUR) gäller det att ha klart för sig i vilket syfte den ena eller andra används (VARFÖR). En del kollegor har säkert lärt sig Google Drive, Kahoot och Padlet, men många lärare står fortfarande utanför den digitala världen och därmed också eleverna. Vägen att använda verktygen fylls lätt av ”digital stress”, det vill säga man har förstått vad verktygen kan tillföra undervisningen, men insatsen att lära sig hur verktygen kan nyttjas är just nu alldeles för stor. Kärlek vid första ögonkastet. En lektion med digitala verktyg.

En händelse och ett konstverk som naturligtvis kan ingå i ett större sammanhang.

En lektion med digitala verktyg

Inlägget är kortfattat för att visa hur strukturen och användandet av digitala verktyg kan se ut. Att visualisera frågorna. Att ge både elever och sig själv som lärare stöd i undervisningen med bilder har iallafall för mig varit ovärderligt.

Att visualisera frågorna

Det blir så mycket lättare att komma ihåg frågeställningarna och på något sätt framträder syftet med samtalet tydligare. Det blir lättare att återvända till tidigare resonemang, att göra kopplingar, ställa följdfrågor och samtidigt ger bilden både eleverna och mig en tydlig struktur under ett samtal eller vid en skrivuppgift. Olika samtals- eller analysmodeller får sin unika bild. Jag har tidigare skrivit om bildens betydelse i Att visa hur jag tänker, Pluggkoden och Svenska – ämnets kärna. Nedan ett exempel av Aidan Chambers fyra centrala frågor i ett boksamtal: Bilden ser kanske lite tråkig ut, men min erfarenhet är att ju enklare den är, desto tydligare blir det för eleverna. Det saknas något i venndiagrammet. Vad TANKESTOPP i texten kan ge eleverna… och läraren. I Läslyftet ingår det att förbereda och testa olika aktiviteter i sin egen undervisning.

Vad TANKESTOPP i texten kan ge eleverna… och läraren

En sådan är Tankestopp. I korta drag gör läraren kopplingar ”text till text”, ”text till sig själv” och ”text till omvärlden” vid lämpliga ställen i texten. Därefter får eleverna göra tankestopp själva efter lärarens förebild. Tankestopp beskrivs mer utförligt i Barbro Vestlunds text (sid 8) och jag har skrivit om det tidigare i Att visa hur jag tänker.

Efteråt funderar läraren till exempel på: Min granne är en mördare. The Shovel är en krypande läskig mordhistoria med lysande dialog och oväntad dramaturgi som utspelar sig i ett grannskap. Vi spenderar hela våra liv omgivna av andra människor utan att de allra flesta fall fundera så mycket på vad som försiggår i huset eller lägenheten bredvid. Våra närmsta grannar heter Harald, Anna-Karin, Ulf, Jenny, Micke och Malin och är de allra bästa. Men de som bor i nästa kvarter och som jag ser nästan varje dag vet jag ingenting om. Har du koll på alla dina grannar? En novellidé: Tänk om någon granne… är farlig… på riktigt… Mohahaha! Inledning. Tre ord ur texten. Denna vecka testade deltagande lärare i Läslyftet aktiviteten Tre ord ur texten.

Det är en övning som Anne-Marie Körling ofta använder och exemplifierar (läs mer här). Den genomförs före läsning. En tyst film som säger mer än 1000 ord. Det finns en rad didaktiska frågor läraren behöver fundera på i planeringsfasen. Tre centrala frågor i förberedelserna är vad (undervisningens innehåll), varför (syfte) och hur (metod). Jag börjar ofta med vadet, till exempel en text, bild eller kortfilm som ger mig tanken detta borde engagera eleverna. Denna gång fastnade jag för en film av Qian Shi om en liten flicka och hennes pappa som lever i fattigdom. Flickan drömmer om en docka, men de har inte råd att köpa en. Hur löser pappan det? Efter filmen går tankarna på högvarv. Om sammanhanget ska vara något av nyckelorden ovan kan en möjlig ingång vara Where children sleep. Hur gör en elev som lär sig mycket?

Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn.

Bildstöd med Emojis. Kombinera bild och text. Att förstå något bortom språket. Ibland är det roligt att hitta på något helt annat… och använda något aktuellt. Min tanke var att analysera hur text, framträdande, bilder och musik samverkar och förstärker textens budskap. Jag använde upplägget som en annorlunda lektionsstarter i tre delar. Inledande antaganden i ca 10 minuter, därefter textanalys 10 minuter och avslutande skrivande 10 minuter. Jag och eleverna förstår inte ett ord italienska, men vi kan ändå förstå att det Francesca sjunger om är otroligt viktigt.

Inte bara för henne utan hela mänskligheten och jorden. Några av elevernas antaganden: Den kanske handlar om miljön. The Danger of a Single Story. Välj en scen som berör dig. Just nu bearbetar mina nior dilemman (tidigare inlägg Dilemman vidgar perspektiven). Av en slump ramlade jag över den norska novellfilmen Min bror Mikael (16:31). Att skriva för en mottagare. Det är fantastiskt roligt och värdefullt att digitala verktyg öppnar upp möjligheten för alla människor att kommunicera på ett snabbare och enklare sätt än vad som var möjligt för tio år sedan. Medier – en introduktion. Ensidigt fokus på bedömning. En snurrig lärares snurriga tankar om vad som snurrar runt i debatten om skolan Är det bara jag som blir snurrig av alla begrepp som sällan konkretiseras, förtydligas och problematiseras, till exempel bedömning, förmågor och synliggöra lärandet?

Fokus på undervisning. Ett möte med texten – Rainbow road. Läs! Ingenting händer med den uppmaningen om inte tanken är med när ögonen sveper över raderna i texten (Ann Löwbeer, Svenskläraren nr 4, 2015). Att sammanfatta text. Hur gör en elev som lär sig mycket? Dystopisk mininovell – en lektionsidé. Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Tålamod är en lärares bäste vän… Tio veckor har passerat av läsåret som för mig bland annat inneburit mötet med en helt ny klass. För just denna sjua har det varit nya möten med lärare, elever och skola. Ny dator också. Adventskalender med personliga lärare. Digitala verktyg – supertips.

Om svenska och digitala verktyg. Planering i en digital skolportal.