background preloader

Flippat klassrum

Facebook Twitter

Vad är problemet? Det går allt längre mellan blogginläggen, men det betyder inte att jag har mindre tankar i mitt huvud. Tvärtom. Jag har just nu en tjänst inom barn- och ungdomsförvaltningen som verksamhetsutvecklare, vilket i praktiken innebär att jag dagligen, som en del av min tjänst, har tid och möjlighet till reflektion och tanke kring de processer jag är inne i (efter 14 år i klassrummet så är jag väl medveten om vilken ynnest det är att ha den tiden, tro mig!)

I dag vill jag dela med mig av en tanke som vuxit fram de senaste veckorna. Samarbetet med Skolverket utgår från Skolverkets satsning ”Samverkan för bästa skola”. En statlig satsning för att, som det står på Skolverkets hemsida ”stödja utvecklingsinsatser som stärker huvudmannens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Syftet är att förbättra elevernas kunskapsresultat och öka likvärdigheten inom och mellan skolor.” Nåja, nog om mig. ”Vadå problemet?” Men vänta lite nu! Heureka! Men låt oss stanna upp ett tag. Problem. Problem. Virtual Reality + Natural Reality = sant! Föga förvånad blev jag när jag läste att årets julklapp anses vara VR (Virtual Reality)-glasögon. Lika föga förvånad blev jag när jag såg Naturskyddsföreningens kampanj ”NR” – Natural Reality. För se, då var vi där igen. Svart eller vitt. Det ena, eller det andra. Nu är jag medveten om att Naturskyddsföreningens syfte inte är att förminska den upplevelse som kan ges i den virtuella världen, utan istället göra människor medvetna om den fantastiska 360-upplevelse som finns tillgänglig för oss alla, dagligen, men som vi ändå inte speciellt duktiga på att måna om.

Nåja, kontentan blir ändå i sociala medier att det ena ställs mot det andra. För lite drygt en månad sedan fick jag möjlighet att för första gången testa ett par VR-glasögon. Men nu! Du lägger märke till detaljer. Nåväl, tillbaka till gravkammaren. Men eleverna är också nyfikna på vilka var de, kungarna och drottningarna med ofantlig makt och rikedom? Nu, tänk dig istället. Du går in i graven. Tänk om. Svart. Idag är allting nära. Dagens möjligheter och framtidens lärande. Höga berg, djupa hav – 3D i undervisningen! De flesta har, om inte en hel klassuppsättning, så åtminstone en eller två i klassrummet. De flesta exemplaren är rätt nötta, vissa så föråldrade att de inte alls stämmer överens med verkligheten längre.

Eleverna bläddrar, tittar, letar, kopplar i hop platser med egna resor, med hemländer, med platser de besökt och platser de drömmer att åka till. En bok som rymmer hela världen innanför dess pärmar. Jag pratar givetvis om den välkända Atlasen. När eleverna har geografi, i mitt fall på högstadiet, så är det första eleverna frågar ”vilken världsdel ska vi lära om oss nu?” Det är i och för sig sant, eleverna ska, i enlighet med kunskapskraven i geografi, bedömas utifrån deras kunskap om geografiska lägen och namngeografi. Just detta kunskapskrav är ett av de kunskapskrav som i många fall brukar rendera i ett summativt test i slutändan. Eleverna får en platt bild av världen, en platt bild av ett jordklot, som vi sedan länge har konstaterat är allt annat än just platt. Lattjolajbanlådan. Kommer du ihåg TV-programmet Fem myror är fler än fyra elefanter med Magnus, Brasse och Eva? En av de saker jag minns allra bäst från programmet är Lattjolajbanlådan. I varje avsnitt öppnar Brasse sin Lattjolajbanlåda och plockar fram fyra stycken djur och placerar på en hylla.

Magnus och Eva ger Brasse sina förslag på vilket djur som ska bort och vilka som får vara kvar. Själv satt jag alltid hemma i soffan och funderade på vilka djur som jag tyckte hörde ihop och vilket som skulle bort. Oavsett vilket djur Eva och Magnus plockade bort, så slutade det alltid med att Brasse, med en smula skadeglädje och ett stort leende, utbrister ”fel, fel, fel” och plockar bort ett helt annat djur, med en helt annan motivering. I mitt arbete som lärare så återkommer jag ofta till tanken med Lattjolajbanlådan. ”Men Lotta, finns det inte ett rätt och ett fel svar?” ”Hos Lotta finns det inte bara ett rätt svar, utan det beror ju på hur du motiverar svaret vet du väl?” Dagens unga behöver kunskap. ”Men X!!! Kollegialt lärande. I torsdags var jag gästbloggare på Skola365, ett initiativ startat av Fröken Ann (Ann Hultman Jakobsson) på Twitter. En blogg, där en person, varje dag, på ett eller annat sätt ger just sitt perspektiv på skola.

I torsdags var det alltså min tur och jag bidrog med inlägget Kollegialt lärande – för lärande i tiden. I min tjänst som verksamhetsutvecklare ingår det bl.a att vara en del av det kollegiala lärandet i Halmstad. Oftast som samtalsledare och, tillsammans med pedagoger och rektor, planera upp lärcirklar, litteratur och praktik. Mitt fokusområde är synligt lärande, här ryms formativ undervisning (formativ bedömning), förmågor, modeller och metoder för att stötta och utmana. Jag arbetar tillsammans med pedagoger på såväl förskola, fritids som skola (F-9). En av de skolor där jag arbetat tillsammans med pedagogerna sedan höstterminens start, är Bäckagårdsskolan i Halmstad.

Den stora fråganEPA- metodenBegreppsstödStödmallarAnalysmodellen Det är tillsammans vi når allra längst! Stöd för utmanande undervisning. I Skolverkets rapport ”Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen”, betonas vikten av att utmana eleven utifrån den nivå eleven befinner sig på, med höga förväntningar och framförallt med rätt stöd. Att vara en högpresterande elev, innebär inte att jag automatiskt presterar på en lika hög nivå i alla ämnen, eller utifrån alla förmågor. Att vara en högpresterande elev innebär inte heller att jag ska lämnas att ”forska vidare” på egen hand, att jag klarar mig utan stöd och stöttning från pedagog och kamrater. ”Det som är bra för elever i allmänhet även tycks vara bra för elever med potential att prestera på hög nivå.

Det innebär ett ifrågasättande av föreställningen om de elever som en förhållandevis homogen grupp med liknande förutsättningar, som klarar sig bra på egen hand i klassrummet” Ur Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen Det som är bra för elever i allmänhet även tycks vara bra för elever med potential att prestera på hög nivå. Par/Grupp. Det kom ett brev… | Mitt Flippade Klassrum.

Hej Du känner inte mig personligen, och jag känner inte dig. Men jag är en utav alla de vuxna som ditt barn möter varje dag på sin arbetsplats, i skolan. I detta brev tänkte jag beskriva för dig, hur den skola ser ut som just ditt barn möter varje dag. En skola som, förhoppningsvis, är rätt långt ifrån den skola som du och jag mötte när vi växte upp. ”Jag känner inte alls igen mig i skolan nu för tiden”. En skola där reproduktion av fakta, förmågan att kunna följa instruktioner, var något som premierades. Blunda en gång. Men var skolan bättre förr? Vi pedagoger har två uppdrag när vi möter ditt barn. Vi utbildar världsmedborgare. Jo, vi vill fylla ditt barn med de allra bästa verktygen för att rustas för en komplex och, till viss del, okänd framtid. Vi vill också fylla ditt barns ryggsäck med alla de färdigheter, alla de förmågor, som ditt barn kommer ha nytta av, både nu och i framtiden.

Vi vill träna ditt barn i att analysera. Vi vill att ditt barn ska duschas i språk och begrepp! Helt enligt planen | Mitt Flippade Klassrum. Häromdagen såg jag en tråd på Twitter där många av de begrepp vi använder oss av inom skolans värld diskuterades. Tråden lyfte fram begreppen och uttrycken som en rad floskler, begrepp som används men som inte fyller någon egentlig mening, eller för den skull, gör skillnad i undervisningen och för eleven.

Jag tror att det är vanskligt att raljera över dessa uttryck istället för att lägga kraft på att ge begreppen och uttrycken innebörd och mening. Att lägga fokus på att skapa ett gemensamt språk för lärare och elever, där vi menar samma sak när vi använder begreppen, där orden blir allt annat än tomma floskler, är en oerhört viktig del i strävan efter likvärdig skola – för alla! Tack Max Entin, som alltid lyckas fånga känslan i sina bilder! Ett av dessa begrepp jag ofta använder mig av, är begreppet ”Synligt lärande”. Motsatsen till ett synligt lärande, tordes vara ett ”osynligt lärande”. Ett synligt lärande är inte en punkt jag som pedagog kan ”pricka av” på min att-göra-lista. Steg 1. När plan A inte funkar

Som många av er som följer min blogg och mina elevers arbete redan vet, så har en majoritet av mina elever annat modersmål än svenska. Jag har elever med annat modersmål men som är födda i Sverige. Jag har elever med annat modersmål som har bott i Sverige en del av sitt liv men jag har även elever som är nyanlända och som har bott i Sverige i mindre än ett år. När jag var uppe i Stockholm och föreläste på SETT-mässan träffade jag en lärare som sa till mig ”Dina uppgifter är så bra för de är så tydliga och strukturerade”. Jag blev oerhört glad när hon sa det, för en av mina viktigaste pedagogiska tankar, är att min undervisning ska vara så strukturerad, så tydlig och så synlig som möjligt, både för min skull, men framförallt för elevernas skull.

När jag skapar uppgifter utgår jag alltid från förmågorna kopplade till kunskapskraven. Jag försöker alltid skapa så mycket stöd jag bara kan till mina elever, för att de själva ska känna att de är så självgående som möjligt. Inte vad jag tänkt. FlippadSO | Rik eller fattig? Du bestämmer! Skolan Basgrupp: Framför er har ni exempel på 16 stycken länder.

Dessa länder skiljer sig åt på många olika sätt, några länder räknas som ”rika” och andra länder räknas som ”fattiga”. Men vad är det som gör att ett land räknas som rikt respektive fattigt? Vad anser ni är viktigast och hur skulle ni rangordna dessa länder? Från ”rikast” till ”fattigast”? Ja, många faktorer kan vägas in i uppgiften, det gäller att ni tillsammans i basgruppen kommer fram till vilka faktorer ni anser vara viktigast att väga in! Till er hjälp har ni tillgång till kartbok samt Chromebooks så att ni har möjlighet att söka information om länderna. Källa: Gapminder.org Uppgift Skriv en lista över faktorer som ni anser är viktiga att ha med och som påverkar ett lands utveckling.Arbeta tillsammans i basgruppen och skapa er en översikt över de 16 länderna. Alla Alla grupper presenterar sina rapporter i helklass.

Vi jämför era tankar med Gapminders karta över låginkomst, medelinkomst samt höginkomst-länder. Ps. FlippadSO | Människors olika förutsättningar. Välkomna till nästa kurs som tillhör ämnet Geografi. Men denna gång handlar det inte om att lära sig städer, länder, bergarter eller om olika vulkaner, nej denna gång ska vi lära oss mer om människors olika förutsättningar i världen vi lever i. Varför är förutsättningarna så olika?

Vad innebär det att leva i ett ”rikt” land? Vad kan konsekvenserna bli om du föds i ett ”fattigt” land? Vilka orsaker ligger bakom dessa skillnader? Vi kommer starta upp kursen genom att gå igenom planeringen på lektionen. Planeringen hittar ni här: Människors olika förutsättningar Hemma: Se flippenSammanfatta flippen med egna ord (skriv ner din sammanfattning och ta med till skolan) Använd begreppen nedan i din sammanfattning. Begrepp från filmen: rättvisI-länderU-länderindustrisamhällerättvisemärkningimportmotverkabistånd Skolan Alla: Vi går igenom planeringen tillsammans i helklass.Vi går gemensamt igenom begreppen och ni får möjlighet att dela med er av era sammanfattningar i helklass.

Enskilt Basgrupp. FlippadSO | Hinduism och synen på människan. Hemma Se flippenSammanfatta flippen med egna ord (skriv ner din sammanfattning och ta med till skolan) Använd begreppen nedan i din sammanfattning. Skriv ner en fråga utifrån flippen och ta med tillbaka till skolan (en fråga du vill ha svar på, eller en fråga som du vill ”kolla” om dina kamrater kan svaret på) Begrepp från filmen: förgängligkretsloppgudomligademoniskakastsystemkontrastprimitivt Skolan Vi går gemensamt igenom begreppen och ni får möjlighet att dela med er av era sammanfattningar i helklass. Basgrupp Tillsammans i basgruppen ska ni: Titta på flippen nedanBeskriv de olika kasten – vilka är det som ingår i varje kast? Här får ni möjlighet att öva på er analysförmåga, begreppsförmåga och er kommunikativa förmåga Enskilt (Bedömningsuppgift) Läs texten om kastsystemet i Indien.

Alla människors lika värde? I första artikeln i FN:s lista över mänskliga rättigheter står det: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Använd dig av analysmodellen när du resonerar!